Systern

Det har ju skrivit en hel del om både Parkin och Danskan här i bloggen. Parkin har ju de allra flesta en uppfattning om efter de lopp han gjort i V75 och i andra större sammanhang. När han var yngre var han lovande och lättlärd men inte speciellt intresserad av att springa fort. Han är likadan nu men har lärt sig vad som krävs av honom när det är trav. Det är jag tacksam för, eftersom det varit många roliga stunder ändå. Och lönsamt. Men det hade som sagt varit roligare för mig om han även "tagit i" när jag kört honom och inte bara när han körs av Henke. Jag körde ju in "junior" själv, precis som jag gjorde med den som det här blogginlägget ska handla om, hans ett år yngre syster Norma N. Bell. Norma var från dagen då hon föddes oerhört bångstyrig. Dessutom så var hon handikappad av att hon föddes med tre ben som pekade "åt alla håll". Se bilder här Trots dessa problem så klarade hon av att resa sig upp och dia och fixa allt av sig själv, innan jag hann göra någonting för att hjälpa henne. Under hela föl-tiden var hon mest av allt sugen på att "busa" och hytta åt oss människor så fort vi kom i närheten, även om hon samtidigt var oerhört snäll. När hon senare skulle köras in var hon i det närmaste omöjlig från början. Hon har ett eget humör och är rätt så bestämd och jag var på gränsen till att ge upp. Men rätt som det var, efter att vi bland annat testat "bocksprång á la rodeo" (fast med vagn bakom) och ett besök in i grannens häck, så gav hon sig. Därefter var det aldrig några problem att köra henne. När vi for in till Bergsåker för att köra fort första gången så var det bara att styra och köra hur som helst. Hon brydde sig aldrig om någonting. Och till skillnad från hennes late storebror så ville den här damen springa från dag 1. Och dessutom tävla med de andra hästarna. Att mana på henne behövdes aldrig. Det var i princip bara att smacka en gång sedan sprang hon tills dess att du tog upp henne. En naturbegåvning när hon väl fattade vad det handlade om. Tyvärr så satt sviterna efter födseln kvar och redan under två-årssäsongen fick hon med jämna mellanrum behandlas i sitt högra bakknä som blev överansträngt gång på gång. Men trava det kunde hon. Ett filmklipp på andra eller tredje banjobbet som 2-åring ser ni här Trots få snabbjobb och minimal träning lunkade hon sedan 30 blankt i premieloppet i slutet på juli. Två veckor senare sprang hon med lätthet 25 i ett provlopp. Jag provade att kvala men hon var inte lika bra i travet som i premieloppet, och dessutom stördes hon alldeles efter start av en galopperande konkurrent så att hon i princip blev stillastående innan hon kom iväg igen. Hon var knackig inledningsvis men blev bättre och bättre och efter ett varv lossnade det men trots en 23-repa sista 1000 så missade hon kvalet med några tiondelar. Sedan blev hon halt igen. Provade även att kvala en gång till men då tog hon inte ett travsteg. Vilade och behandlade och tränade på över vintern men på våren som treåring gav jag upp. Hon betäcktes istället och blev dräktig - men födde ett dött hingstföl i fjol. Hon är betäckt igen och i månadsskiftet maj/juni ska hon föla efter Parkins pappa Tap In. Parkins lillasyster 5-åriga Norma N. Bell - är det en ny stjärna i magen mån tro? Norma hade i mitt tycke bättre "skalle" än Parkin. Jag tror att hon kunnat bli en riktigt bra tävlingshäst även hon om hon inte varit så skadad vid födseln. Nu hoppas jag och tror att hon lämnar ett fint föl som överlever och kanske kan ge henne lite upprättelse på travbanan. Ser fölet ut som det ska och hennes storebror fortsätter springa in "deg" så är det inte omöjligt att hon får en riktigt bra partner nästa gång. Blir det något tok även denna fölning så blir det väl ridhäst av henne. Hon är i alla fall en charmig dam som nog får alltför lite uppmärksamhet. På torsdag hoppas jag på en dubbelseger. Nej skämt åsido. En fin slant hoppas jag åtminstone på med båda två. Och så en födelsedagshälsning till min yngsta dotter Matilda som fyller 16-år imorgon. Det är bara att konstatera att tiden går otroligt fort. Lilet blir stor - yngsta dottern Matilda blir 16 år i morgon.