lördag 25 juni 2016

Glad Midsommar på er


Långt mellan uppdateringarna men inte så mycket att skriva om. Men tar några rader så här under de sista skälvande Midsommarkvällstimmarna.

Sedan sista inlägget har jag varit till Östersund och kört trav. Parkes var riktigt bra än en gång men fick stryk men huvud och hals, så vi väntar fortfarande på första segern. Hästen känns bra men får nu lite lugnare och vi träna på lite innan nästa start som förhoppningsvis blir den 4 juli på Hagmyren. Två olika lopp, båda anmälda med spårförbehåll, så vi får väl hoppas på lite tur.

Fick böter igen på Östersund.

Den här gången för sen ankomst till defileringen (Första gången någonsin) Dubbla summan mot normalt dessutom. Var ju lite klantigt att nästan missa loppet, men när man placeras längst ifrån banan i ett litet annex utan vare sig möjligheter att se till banan eller höra utropen i högtalaren (där jag upptäckte efteråt att sladden var avsliten) så borde man ha lite överseende.
Måldomaren tyckte att det var eget ansvar som gällde.
Tur jag fick vara med i alla fall när jag kom ut på banan med en minut till start.

Vi har även varit och hälsat på Willie Carr i Fränsta där han är på sommarbete med fem andra småhingstar.
Han verkar ha det bra. Troligen blir han kvar där tills i september.

Willie Carr är inte svår att känna igen där han går med sina nya polare på hingstbetet i Fränsta. Foto: Amanda Persson ©

Daley tränar på och känns lite seg. Rockard och sandbana är kanske inte optimalt en sån stor unghäst men jag tror resultatet i slutändan kommer blir bra. Och faktiskt kör vi första banbesöket på måndag om allt ser ut som det ska.

Parkin verkar ha det bra på sitt bete. Har inte varit där pånågon vecka nu, men planerar att åka dit en sväng i morgon och kollar läget.

Trevlig fortsatt midsommar på er då kära läsare.

onsdag 15 juni 2016

Tunt med uppdateringar



Det har varit lite tunt med uppdateringar på slutet. Inte mycket att skriva om.

Både Willie Carr och Parkin är ju som tidigare nämnts på sommarbete.
Parkin har jag varit och kollat till en gång men inte Willie än. Men det blir väl en tur på fredag till för att se hur han har det. Vi passar på när Anette ändå ska till Stöde och plantera
sommarblommor på några gravar så tar vi en avstickare upp till Fränsta i samma veva.

Daley tränar på som vanligt. Inget banjobb än och hovbölden vet jag inte vart den tog vägen, men ohalt är hon efter att jag lade på grönsulor fram. Ibland behövs det inte så mycket.

Hon behöver nog lite mer stimulans än jogga omkring på sandbanan så jag hoppas på att det kan bli några banjobb framöver. Senan verkar inte bekymra henne i alla fall. men en lysning till är kanske bäst.

Vore synd att ha för bråttom om det inte håller.

Parkes har visat fin form på slutet och jag hade inbillat mig på förhand att vi skulle ha en god chans till första segern på Östersund i fredags.

Tyvärr lyckades jag inte hålla ut Ulf Ohlsson om ledningen. När sedan Bergharn kom med favoriten så hamnade jag naturligtvis ett hack för långt ner i banan för att kunna ta dem.

Det är lite tråkigt att man bedöms efter vem man är och inte vilken häst man har. Nu kör ju alla sin egen häst och får göra som de vill. Men man har ingenting gratis i loppen som amatör och det är ju som det är.

Hon spurtade sedan bra efter sen lucka från tredje inner (Ohlssons häst svimmade i det närmaste och jag blev kvar bakom för länge) till ett fjärde pris efter en kraftig sidledsförflyttning som hette duga i tre spår när jag väl fick luckan.
Nu satt jag där jag satt alldeles för länge med en obrukad häst bakom en mur av tre hästar i bredd, som gick för full drivning över mål när jag äntligen kunde ta ut henne
 
 
Tyvärr har hon ju en svaghet än så länge att när man flyttar ut henne, oavsett om man har henne på bettet eller ej, trampar hon liksom luft och förlorar därmed ofta en längd när hon styrs ut. Det är svårt att komma ikapp då, speciellt när det är mindre än 100 meter kvar. Jag hoppasdock den lilla detaljer försvinner med tiden.
Förutom den grejen så är hon den absolut trevligast och roligaste häst jag har haft när det kommer till lopp. Och hon utvecklas hela tiden dessutom. Numera är hon också rätt startsnabb, förutom att hon inte ligger på speciellt och att hon krigar hela tiden. Och går på alla distanser.

Hon förtjänar en seger nu.

Förhoppningsvis kommer den på söndag på Östersund.
Byngligt läge i breddlopp dock. 10:e spår bakom bilen. Hon är i mina ögon bästa hästen. Men det är ju ingen garanti att hon vinner ändå.

Hon ska ju släpa på mig med.

En annan som var nära att vinna lopp var Quantum Bond som jag sålde i vintras till Anna-Lena Forsberg. Han var mycket förbättrad mot tidigare och blev nu tvåa, slaget med huvud efter att ha fått utstå tryck i omgångar på nytt rekord över voltstart med en tiondel.
Det var roligt att se.

Dessutom känns det bra att man kunnat hjälpa till med det som inte funkat i den nya regin. Hon har gjort ett bra jobb med hästens mentala status och hans trivs verkligen bra, precis som jag hoppades.

Bra då att kunna hjälpa till så att de fungerar igen.
De flesta vill ju göra på sitt eget sätt och det är inte säkert att det blir bättre. Då är det bra om man som Anna-Lena är ödmjuk och inte kör ner huvudet i sanden. Och när hon frågade om råd och verkligen vill ha en lösning så ställer åtminstone jag upp.
Och blir det bra som nu så känns det naturligtvis ännu bättre

Hoppas också han fortsätter fungera nu då.
Det är inte kul när det går dåligt för de hästar man säljer.

Bättre reklam om de funkar.

Hej svejs

måndag 6 juni 2016

Hästar på vift och lite annat


Idag är det Sveriges Nationaldag. Den 6 juni är numera också är en helgdag, vilket inte är alldeles fel.

Folk är lediga alldeles för lite.

Själv har jag ju fullt upp så jag ska kanske inte säga någonting om att folk arbetar för mycket, jag som arbetar på Ortviken, tränar travhästar och skriver böcker.

Dessutom så skriver jag några rader här också ibland.

I helgen har jag dock varit sjukskriven från tre nattskift på Ortviken.
Mitt högra knä har opererats ett antal gånger och då och då är det sämre än normalt, då sväller det invändigt och jag har svårt att böja det riktigt.
Förutom att det gör ont då jag går, speciellt uppför och nerför.

Jag hoppas det ger med sig till på lördag då det är dags för arbete igen. Här hemma är det lättare att hanka sig fram än på ett arbete.

Idag vid 12-tiden ska jag "uppträda" på Litteraturscenen utanför Vängåvan klcokan 12.50. Jag blir väl intervjuad och lite sånt. Det är flera författare som är på plats under dagen.

Annars så är det lite lugnare här hemma. Willie Carr och Parkin är på sommarbete. Wille är på unghästbete för hingstar uppe i Fränsta och kommer väl hem i början på september om allt går som det ska.

Samma gäller väl för "junior" som jag kanske får börja kalla för "Senior" framöver då han är äldst av de hästar jag har. Han är i Töva med ett gäng andra gamla valacker.
Jag tror de får en bra sommar båda två.

Parkin är ute på riktigt sommarbete för första gången sdan han var 1,5 år. Foto: Björn Persson ©

Jag var lite orolig för själva resan då hämtningen av Wille i vintras blev något av de värsta jag varit med om i hästtranporteringsväg i hela mitt liv.

Nu hade vi last- och åktränat litegrann innan och det gick hur bra som helst. Jag tror att en stor anledning till det var att Parkin var med på resan. Bra med gamla hästar som åkt runt halva Europa. Jag hade fått ut både Domosedan och Plegisil i pastaform innan men använde inget av dem. Så han var sig själv hela dagen och fixade det hela ändå.

Vi får väl se hur det blir till hemfärden, men det är väl bäst att ta med "den gamle" även då. Trots att de då inte sett varandra på hela sommaren.

Körde även ynglingen en sista gång utan någon som helst assistans och det gick riktigt bra. Så målen inför betessläppet har förverkligats. Känns bra inför i höst när träningen drar igång på riktigt.

Stort tack till Janne Falk som ställt upp och hjälpt mig med inkörningen. Det som varit omöjligt på egen hand gick som en dans med hans hjälp.
Ovärderligt.


1-årige Willie Carr och jag tog en första tur ensam några dagar innan betesläppet. Foto: Anette Svanberg ©

Kvar på hemmaplan blir både Parkes och Daley.

Parkes gjorde ett fullt godkänt lopp i torsdags på Bergsåker. Stod på tillägg över 2640 meter och jag körde väldigt defensivt. Vi hamnade i femte invändigt (Kunde ha valt tredje utvändigt) eftersom jag ville ge henne ett snällt lopp.

Man brukar ju få chansen att komma ut i tid ändå på lång distans, men nu var jag omringad av dåliga hästar in i sista sväng och vi blev sittande där vi satt tills alla därframme i princip var i mål redan. När jag väl fick luckan var det för sent, men hon spurtade bra och gick med full kraft över mållinjen.

Hon landade på 16,8 med krafter kvar. Hade en puls på 78 efter loppet. Det är bara hoppas hon får ett vettigare läge i nästa start, som kan bli redan på fredag i Östersund. Anmälan idag.

Körde även den minst betrodde hästen i uttagningarna till Amatör-SM i torsdags. Vi blev fyra efter sen lucka och bra spurt efter ett egentligen omöjligt utgångsläge med spår 8 bakom bilen på kortlopp.

Jag trodde jag skulle kunna nå den som blev trea på upploppet, då den brukar ge sig sista biten, men nu gick den naturligtvis hela vägen in i mål för en gångs skull. Ägarna och jag var båda nöjda ändå med prestationen,
som var hästens bästa på länge.

Kul sånt.

Tvåårsmärren var jag med till PH-Vet och det var troligen en hovböld som störde henne förra veckan när hon var så halt. Per Jonsson hittade puls bak på framkotan. Efter mycket om och men, så kände jag den också (man är dålig på det där med känslighet, även om man åtminstone hittar rätt ben för hältan ;).

Ingen värme eller annat än en liten ömhet vid tryck på sulan. Jag verkade hovarna på henne när jag kom hem och la påhenne gröna sulor på framhovarna, sedan så var hon fit-for-fight igen.

Mycket skönt att det inte var något värre. Det har jäklats nog med den här damen nu kan man tycka.

Däremot så hostade hon till lite sist när hon kördes.
Vi får väl se om det blir värre.

För övrigt är det roligt att barnen (20 och 27år) är hemma från sina skolor och jobbar här i stan i sommar och inte i Örebro där de bor.

Kul att få rå om dem lite, även om vi mestadels sitter med huvudet i en dator alla tre när vi är inne ;)

Så är det.

Trevlig sommar.