onsdag 27 februari 2013

Danskan har lämnat Storjorden

Ja så kom då den dagen då "Danskan" lämnade Storjorden och min ägo. Efter att jag sänkt priset till hälften av vad hon borde vara värd så hörde det av sig lite folk och jag tror att "rätt personer" köpte henne.

De var här och kollade och provkörde i söndags och idag så hämtades hon och från och med nu är Bollnästravet hennes hemmabana.

De som köpte henne bodde i Rengsjö, strax norr om Bollnäs och hade några hästar sedan förut.

Det är ju alltid tråkigt att skiljas från hästar man håller på och jobbar med varje dag. Men eftersom vi inte lyckades så bra som jag hoppats på tillsammans var det här enda vettiga lösningen.

Jag vill ju ha hästar som jag kan köra lopp med och som "duger" bra med mig som kusk. De sista loppen Proud Bee gjorde gav bara negativa svar, så då blev valet att sälja relativt enkelt.

Speciellt då övriga familjemedlemmar inte varit så förtjusta i henne heller.

Jag är dock glad åt de lopp som hon slutade tvåa i under förra året, då hon gjorde några riktigt bra lopp utan att vinna, men gamla meriter ska ju vara bättre än så om man ska kunna leva på dom. Dessutom så ska man ju känna sig förhoppningsfull inför framtiden.

Och det gjorde jag inte vad det gällde henne och mig
Vi får se vad som sker härnäst.

Det är ju ingen brådska att hitta någon ny häst. Framöver hösten har jag väl att göra i alla fall så vi får se vad som händer.

Parkin går motionskörning och ska på återbesök med böjprov på fredag igen.

Det är möjligt att han försvinner till Henrik Svensson redan nästa vecka om böjprovet slår väl ut.

Annars har värmen sett till att träningsmöjligheterna blivit väldigt dåliga den senaste tiden.

Den som drabbas värst i nuläget är ju Norma som det är svårt att hitta något vettigt ställe att köra med på. Banjobb på måndag, men det vore ju bra om hon fick åtminstone jogga på rejält en gång till innan dess.

"Lilltussen" Parkes hon får väl vara tills isen försvunnit på vägen innan vi tar nästa tur. Ingen höjdare om hon slår en frivolt på blankisen för att hon inte får något fäste.

Det är ju som sagt ingen brådska för hennes del.

fredag 22 februari 2013

Nedtrappning


Det blir nog en tillfällig nedtrappning i rörelsen ett tag.

Parkin ska ju till Henke så fort han är fräsch, vilket borde vara inom någon/några veckor. Återbehandlad i dag och kollas igen nästa fredag.

Vad det gäller Danskan gjorde hon inget för att jag skulle ändra mig angående försäljning av henne i onsdags.

Snarare tvärtom.

Nu så har jag sänkt priset med mer än hälften och tar den smällen.

Lägre går jag inte.

Vill ingen ta chansen och betala hälften av vad hon är värd, så tar jag en ännnu större smäll och åker till Delsbo slakteri med henne.

Om dom tar emot hästar fortfarande efter alla skriverier?

Även om jag inte är så förtjust i henne, så vill jag ändå inte att hon ska åka runt eller hamna på Malta.

Här är hon i alla fall färdig.

Då återstår Norma och Parkes, vilka blir de enda som blir kvar här från och med i början av mars när jag börjar arbeta igen.

Norma gick ett banjobb efter 24,7/2100 meter och det var mer än väl godkänt.

Gick 20 en femhundring på mellanvarvet när hon skulle svara ut Lilla Gun som fick gå utvändigt denna gång och blev följdaktligen lite seg sista biten.

Men för en 6-årig fölmärr som tangerade det snabbaste hon någonsin sprungit tidigare och det som tvååring, blev jag rätt nöjd ändå.
Speciellt med tanke på att det bara var tredje banjobbet sedan februari 2010.

Hon var dock lite entömd på innerspåret, men jag tror det beror på att hon nog hade lite "träningsvärk" sedan dagen innan då hon blev rejält uppskrämd av en älg som parkerat utanför hagen.

När jag väl upptäckte livet i hagen och älgen utanför så var Norma redan alldeles vitskummig och svettdrypande efter alla rusningar hon gjort i hagen.
Troligtvis sprang hon för att skydda fölet. Parkes själv var dock oberörd och fattade nog aldrig varför de sprang hit och dit.

Att Norma sedan var lite kantig dagen efter var kanske inte så konstigt.

Nästa jobb är planerat till nästa måndag.

Ska bli spännande och se om hon gått framåt ytterliggare fram tills dess.

Planen om betäckning i början av juni ligger dock fast även om tankarna på kval dyker upp.

Hon är ju trots allt "Parkins syrra"

fredag 15 februari 2013

Trolla med knäna

Ja "trolla med knäna" det kan jag inte riktigt. Däremot så är knäna på Parkin i samma slag som efter fjolårets vinterträning.

Det vill säga lite ömma.

Var nere på Bergsåkerskliniken idag och kollade upp honom innan han ska till Henke och precis som förra året var han halt vid böjprov.

Det innebar ledbehandling och någon veckas konvalescens.

Tråkigt att han inte håller ihop och tål min vinterträning.

Varför har jag svårt att begripa då det inte går fort, utan det är mest tyngre backträning i rätt så läga farter.

Enligt GPS:en så går det oerhört sällan fortare än 2-minuters tempo, utan hastigheten ligger oftast mellan 2.15-2.45 i backen. Det kan bli 1,40 i några hundra meter på någon raksträcka där det är plant men aldrig några högre farter.

Han har inte heller visat någon hälta eller ens minsta "nickning" som jag upptäckt utan han har har faktiskt känts oerhört fin. Och jämfört med förra vintern har han sprungit mycket rakare i vagnen och jag har upplevt honom som betydligt smidigare detta år.
Men ser jag riktigt kritiskt på det hela så kanske han visat en antydan till att vara lite stelare de sista två, tre passen. Nu kan ju det lika gärna vara en mental efterhandskonstruktion av mig.

Men vi får väl se hur det går..

Det är väl hans svaghet just framknäna, något som Vet Fischerström sagt även förut.

Nu är han i alla fall behandlad och hon Fischerström var inte alltför orolig inför framtiden. "Oroa dig inte han kommer springa i år också" sa hon.

Så vi får väl hoppas att hon har rätt även om det känns lite tråkigt att han ska bli så sliten i knäna. Humöret på honom är dock på topp.

Alltid något.

Nu över till Parkins syrra Norma som var ner på Bergsåker i onsdags och gick sitt andra banjobb sedan tidigt på treårssäsongen (det senaste i mitten på januari).

Jag kan inte annat än vara jättenöjd med henne.
Nu gick hon i och för sig blygsamma 1,27/2140 meter (med sällskap av Janne Falk och Lilla Gun), med det avslutande varvet på 23,5.

Men sättet hon gjorde det på lovar väldigt mycket mer och det trodde jag aldrig.

Att hon kan springa nu som sexåring är egentligen ofattbart för hon ser likadan ut i korset som tidigare.

Klockren i travet och hon betedde sig väldigt förnuftigt.
Utvändigt drygt 1200 meter och sedan rygg i 5-600 meter innan hon veks ut och gick i närkamp över upploppet, utan att ta sig förbi, men ändå.

Vi ska köra igen nästa vecka och vi får väl se hur det tar sig.

Danskan startar på Bergsåker på onsdag och spåret är väl ingen höjdare den här gången heller, men vi testar helstängt för första gången så får vi se om hon blir mer fokuserad.

Känns som vanligt annars.

Och, nej det är fortfarande ingen som hört av sig på annonsen.

Lilla Parkes har varit ute med vagn fyra gånger och det går skapligt.

Senaste gick jag inte bakom något alls utan jag satte mig upp och "körde" hela turen (första gången med speedcart) och det gick förvånansvärt bra, även om hon har lite svårt för att svänga i vida svängar. Hon vill gärna vända lite tvärt och då tar skalmarna i ändan på henne och det giller hon definitivt inte.

Det finns en kortare film utlagt på Youtube här

söndag 10 februari 2013

Galakväll utan pris

Igår var det Bergsåkers årliga travgala.

Eftersom jag aldrig gått på galan tidigare och som skäl alltid angett att jag inte tänkte göra det heller förrän jag blev nominerad på någotvis, så hade jag denna gång inte något val då "Junior" blivit nominerad som en av tre kandidater till att bli "Årets äldre Varmblod".

Även om vinstchanserna var små på förhand så var det en självklarhet att gå.

Det ångrar jag inte för det var en verkligt trevlig tillställning, med en förvånansvärt bra tre rätters middag.

Mellan tuggorna var det prisutdelningar och kvällen avslutades sedan med dans eller disko. Anette har ju alltid föredragit disco medan jag är mer för "styrdans" så vi minglade runt både här och där.

Vi delade bord med nyblivne proffstränaren Jonas Martinsson (som tidigare jobbat hos bland annat Henke) och hans hästägarkompis Jonas Björkman, och vi hade det som sagt väldigt trevligt.

Hoppas det lyckas för Jonas, som är en bra kille och även en mycket duktig hovslagare.

Det var som sagt en trevlig kväll.

Nahar ägd av hockeybröderna Sedin och inköpt till Robert Berghs stall i våras, fick för övrigt priset i Parkins kategori. Med tanke på motståndet i högsta klassen, så får man väl vara nöjd att han överhuvudtaget kom i fråga för en nominering min lille Tap In-valack.

Henke var nominerade i några andra kategorier också, men fick även han gå hem tomhänt, vilket kändes mer tråkigt än att Parkin inte vann sin klass.

Henrik han haft ett makalöst år och har lyckats öka på hästbeståndet i sin rörelse med mer än 100 procent sedan 1 januari 2012 och har nu runt 50 hästar i träning mot drygt 20 för ett år sedan.

Starka papper.

Och frågan är om det finns någon tränare i landet som ökat så mycket sista året?

De stora vinnarna på galan blev annars "som vanligt" Robert Bergh och Svante Båth som båda haft ett fint år.

Och även om de haft bättre säsonger tidigare, så visar de här två tränarna alltid på bra siffror och dessutom är dom "alltid" med i de stora loppen.

Det var en liten "kortblogg" om gårdagen

torsdag 7 februari 2013

Inkörning


Kommer med en liten rapport om Parkes eftersom det inte är så mycket annat att skriva om.

I måndags kom äldsta dottern Amanda ut för att hjälpa mig att tömköra henne med vagn för första gången. Det är bra att vara två om det blir något strul första gången.

Nu gick det väldigt bra redan från början, även om hon var rejält misstänksam mot sulkyn när jag satte fast den. Eftersom en sulky "ger med sig" mycket lättare, än exempelvis en speedcart eller andra "tyngre" vagnar så brukar jag använda en sån första gångerna med vagn.

Det vill säga om inte hästen visat upp ett aggressivt beteende tidigare (vilket dock inte är så vanligt om man kör in dom så pass tidigt som i den här åldern) och man behöver lite tyngd som motvikt.

Kör man in dem som 1½-åringar som är det vanligaste så kan man dock använda en speedcart lika gärna, då hästen även är starkare i kroppen än nu som knappt nio månader gammal.

En del använder slanor och liknande men det är ju onödigt trulande ifall de skulle börja backa och fastna eller något.

Vissa inkörningmetoder passade bättre förr.

Parkes med vagn för första gången. FOTO: Amanda Persson©

För Parkes del så gick det väldigt bra första kilometern men när vi skulle vända så gillade hon inte att skalmen tog i sidan på henne och hon hoppade upp och "kände på grejerna" ett par gånger. Det var bara att ta det lugnt och parera och försöka få henne på bättre tankar lite snabbt, vilket också gick bra.

Den här reaktionen kom lite grann som en blix från en klar himmel då hon inte visat uppd etta tidgare under tömkörningen. Inte heller brydde hon sig nämnvärt inne i stallet före när jag flyttade vagnen på prov mot hennes sidor.

Det gäller dock att vara beredd på det mesta när man har med unghästar att göra. Det var därför jag utrustat henne med en slaggjord (och en käkrem).

Det är mycket möjligt att det kan ha varit den som var "boven i dramat" också, då en del hästar kan känna sig lite "instängd" av en slaggjord.

Hur som helst var det bra att den satt där och ATT den gjorde verkan så att hon inte slog över med ett ben över skalmen eller så.

Det är ju det som är det viktiga i såna här lägen.

När hon väl lugnat ner sig, så fortsatte vi med att träna på att svänga, medan jag fortsatte prata med henne och sedan var det inga mer problem.

Vi mötte även postbilen både på väg hem och på väg därifrån utan några missöden.
Sista biten hemåt satte jag mig upp en bit och även det gick bra, även om det såg "lite tungt ut" för henne. Men som sagt hon är för ung för att börja tränas, men inte för att läras.

Här och Här har ni ett par filmer som Amanda tog när vi var på väg hemåt.

Jag var även ut i tisdags på egen hand och även då gick det riktigt bra.

Det ska tilläggas att hon har bomull i öronen också när vagnen kommer på. Det skadar aldrig att de första upplevelserna som travhäst blir så skonsamma som möjligt.
Det vinner man på i längden.

För övrigt så har INGEN vare sig ringt eller mailat på Danskan försäljningsannons.

Det är helt klart en "död marknad" vad det gäller hästar om dom inte är i princip gratis, så det är väl bara att bita ihop och köra på.

Nästa start Bergsåker den 20 eller något sånt. Hon kändes riktigt bra i förrgår så jag hoppas hon får ett vettigt läge bara.

Ska även berätta om ett samtal från Danmark som kom igår.

Det var från Magnus Ladegaard som sett att jag skrivit om honom på bloggen (i och för sig ifjol men ändå) och ville berätta att han var oskyldig i Robert Ericson-affären.

Enligt Magnus så hade han bara förmedlat försäljningen av hästen åt Kent Friborg samt transporterat henne till Halmstad. Han hade ingen aning om att Robert skulle stå för resan, utan trott att jag beställt den.
Han menade att Robert lurat oss båda och att fakta skulle vara rätt.

Vi hade ett trevligt samtal och även om jag inte förstår danska klockrent så verkade han var en bra kille ändå den där Magnus.

Nästa fredag (15:e) ska för övrigt Parkin på koll på Bergsåkerskliniken. Är allt OK så ska jag väl kolla med Henke hur han ser på säsongen som kommer och därifrån avgöra vad som sker härnäst.

lördag 2 februari 2013

Inget att rapportera

Det är som vanligt här på Storjorden.

Det är inte mycket att rapportera om.
Jag tränar på och hästarna känns bra här hemma i alla fall.

Danskan var till Bollnäs och gjorde bort sig med galopp.

Testade barfota fram då banan verkade bra. Nu hoppade hon på samma ställe på båda varven så det var väl det som spökade skulle jag tro.

Hon kändes skapligt bra annars. och vi satt i dödens när hon felade första gången och i andra ytter när hon felade sista gången och blev då diskad.

Jag är som det kanske har märkts lite less på henne och har nu lagt ut henne på annons på både Blocket och Hästnet. Marknaden för att sälja hästar (om dom inte är i princip gratis) är dock stendöd, så jag får väl bita ihop och köra på.

Eventuellt finns det något lopp i slutet på februari.

Parkin känns bra men är lites eg för tillfället och det är väl kanske normalt då han tränat lite tyngre i backen i drygt två månader så det ska bli spännande atts e hur han är i fräschören när han ska till veterinären om ett par veckor för att kollas av innan han ska till Henrik igen.

Tömkörningen av Parkes går bra men det har inte stämt riktigt med assistans så att jag kunnat testa med vagn än men nu snart så måste det ske.

Får se till veckan då jag hoppas få tid.

Norma känns som väntat lite ojämn i travet nu när hon fått tre månaders träning under västen och det börjar slita lite på henne. Hon har dockl bra ork och tränar faktiskt "längst sträcka" av allihop när hon är ute och idag blev det nästan 2 mil.

Tänkte fara in på Bergsåker igen till veckan om jag får något sällskap till henne.

Så några ord om prissänkningarna inom travet.

Det är klart att går det dåligt så måste det sparas och det är klart att det känns säkert rätt att ta i högsta klassen.

Tyvärr så innebär det ju att det blir i just Parkins klass summorna minskar drastiskt och 40 procents sänkning av förstapriset i Gulddivisionen kommer ju att märkas.

Framförallt då sänkningen på platserna närmast är ännu större, så lär det ju kännas då det är där "Junior" ska skrapa ihop till "lönen".

Med tanke på hästbeståndet som ständigt minskat, så tror jag mer på att minska på antalet lopp och travdagar som "besparingsåtgärd".

Men det drabbar ju "omsättningen" och på det örat vill man inte höra antar jag.

Förtjänstmöjligheterna blir nu sämre, även om hästen är av allra högsta klass.

Frågan för mig är då?

Har jag råd att betala för häst i proffsträning?

Det är det som återstår att se framöver våren när han börjar starta igen. Jag får ta ställning till hur mycket som kommer in och hur mycket som går ut.

Går han "dåligt" under våren så kanske det blir mindre kostsamt om han är här hemma i amatörträning och bara springer in "korvören".

Det är väl så dom som styr skutan har tänkt och jag får väl göra som ST då, och skära in på omkostnaderna jag med.

Hur det ska bli bättre snurr på "travet" på det sättet begriper dock inte jag.

Men det här ÄR ju hur JAG drabbas.

Men jag har ju bara en enkel fabrikslön att ta av till alla omkostnader.

Andra med bättre inkomster kanske tycker det är OK.

Vad vet jag.

Den som fortfarande håller på får väl se hur det blir...