måndag 27 september 2010

En slant blev det

Undrens tid är inte förbi.

Det blev en slant med Prevenue igår på Hagmyren. Tyvärr så var hon lite väl stressad i både värmningen och i starten.

I starten kastade hon sig rakt upp i luften på "kör" och galopperade sedan och jag tänkte att jag hade tur som fick en chans till då det blev omstart dömd, eftersom ett par andra ekipage var på fel ställe.

I den giltiga starten var det samma visa och vi var 30-40 meter efter hela fältet när hon ställde sig i trav.

Jag körde på i eget tempo invändigt och tog mig närmare och närmare fältet. Det gick rejält fort därframme så jag hade hoppet uppe om att få kontakt så småningom när rusarna blev trötta.

Och hon plockade hästar eftersom både av egen kraft och då de galopperade och vi var i kontakt 600 kvar och det kändes som att vi ändå skulle kunna bli 4-5:a eller något liknande. Precis då så galopperade den utvändigt om oss och vinglade naturligtvis innanför vårt högra hjul. Jag skrek då till att han skulle passa sig och då blev hon rädd och så hoppade hon en gång till.

Sedan trodde jag den dagen var förstörd.

Nu ställde hon sig ju på en gång och vi lyckades faktiskt komma ikapp och ta ett par ekipage till samt svara de som kom bakom oss. Utan galopperna har hon lätt gått under en 18-tid som det kändes.

Men frågan är väl om hon tänker gå felfritt någon gång.

Jag tror att det mestadels var bettet som störde henne den här gången.

Hon ligger ju på rätt friskt och irriterades när jag fick hålla i henne. Såg att bettet vreds uppåt i munnen på henne när jag tog i henne när vi for ut i defileringen och det var nog inte så skönt.

Och att det möjligen var detta som störde mest den här gången, var det faktum att när hon väl började springa i loppet och jag slapp hålla i henne så slutade hon också att "jävlas" med munnen.

Ska testa med ett likadant bett, men av lite äldre och smnidigare modell som jag hade på Newyorken men som sitter på ett halvstängt huvudlag just nu. Ska flytta över det till hennes huvudlag och se hur det går. Det vrids inte lika mycket uppåt när man tar i hästen som det här nya bettet hon haft nu.

Anmäler henne redan imorgon igen till Solänget.

Henke ringde för övrigt och meddelade att han kan köra Parkin på V75. Hästen han hade själv var behandlad och var inte aktuell för att starta.

Det var ju bra.

Så nu laddar vi för V75 den 9 oktober

Imorgon skulle min farmor Vilma ha fyllt 95 år om hon levat. Hon dog 20 december 2008.
Det känns som igår fast det snart är två år sedan.

Imorgon blir det besök på kyrkogården och tända ett ljus för henne.

söndag 26 september 2010

Mission impossible - eller något liknande

I dag är det dags för ett omöjligt uppdrag. Prevenue är en smått omöjlig häst att arbeta med.
Jag har sällan eller aldrig kommit i kontakt med en så stressad häst.

Jag tycker att nu borde hon ha upptäckt att det inte är så farligt att vara här och att alla är snäll med henne men det verkar som om problemen sitter djupare än det vanligtvis gör.

Jag kan inte säga om det är det franska inslaget i stammen eller om det är miljön hon kommer ifrån som är orsaken till hur hon beter sig.

Men rent psykologiskt så har hon stora problem med travträning och det som hör därtill.

Hon är en väldigt snäll häst annars och att gå med henne och sånt utan grejer är inga problem men så fort en sele kommer fram blir hon väldigt vaksam, för att uttrycka det milt.

Det går dock att träna och köra men på slutet så har hon konstigt nog endast fungerat tillfredställande den gången vi var in och körde provlopp för någon vecka sedan.

I träningen här hemma är hon som det verkar hetare och "snurrigare" än tidigare.

Skulle hon inte "kompa" så bra med Parkin som hon gör så har hon nog redan varit härifrån vid det här laget. Nu gör vi en test på Hagmyren, när jag ändå har henne kvar.

Nu är det ju inte bara negativt med Prevenues närvaro här på Storjorden. Exempelvis om man ser till Parkins välbefinnande, som är nog så viktigt med tanke på hans närmaste åtaganden, så är det ju enbart positivt för hans del då han ser ut att må bättrre än någonsin med sin "nya" hagkompis.

Tråkigt ändå att hon inte fungerar då det finns fart och kraft i henne så att hon borde vara en betydligt bättre häst än vad hon är.

Men så är det.

Annars tränar "junior" på bra här hemma inför anmälan till Hagmyrens V75 omgång i början av oktober. Det enda mörka molnet på himlen är att jag eventuellt får leta efter en ny kusk då Henke har en egentränad i samma klass.

Vi får väl se hur det blir men han ska lämna besked innan nästa söndag då anmälan sker. Det finns ju mycket duktiga kuskar men ändå tråkigt om han inte kan köra, då han känner hästen så bra och de fungerar tillsammans, men så är det.

Personligen tror jag att förutsättningarna den här gången med voltstart och medeldistans borde vara mer passande för en riktigt bra placering med min häst, än med den han tänker starta, även om han har form.

Jag har ändå full förståelse om han väljer att gå ut med sin häst.

Det är ju så att en proffstränare är beroende av sina hästägare, för det är ju först och främst tack vare att man har dom bakom sig man kan betala räkningarna.

Å andra sidan på Bergsåker två veckor senare finns det ju även lopp i samma klass som borde passa DEN hästen riktigt bra.

Vi får väl se.

Helt klart är dock att om inte Henke kör så försöker jag med någon av de allra bästa som kommer upp.

I första hand kanske jag kollar med Ulf Ohlsson, som ju är härifrån och dessutom körde Hibbitt så förtjänstfullt. Han har ju säkert sett hästen och vet hur bra han varit här hemma mot "vanligt" motstånd. Sånt ska inte underskattas.

Annars hoppas jag på att någon av de andra toppkuskarna är lediga i vårat lopp.

Vi får väl se.

Först nu Hagmyren i dag.

Kan bli spännande - eller så inte...

lördag 18 september 2010

Ingen vinst nu heller

Det blev ingen segerdefilering för mig den här gången heller. Men jag får väl kanske skylla mig själv även denna gång.

Hästen var riktigt bra även denna gång. Men löpningsförloppet gav en del att önska.

På förhand var det ju ett uselt läge, men då fyra ekipage var strykna när starten närmade sig blev det i alla fall färre hästar att runda.

Nu hamnade jag ju från 12:e spår i fjärde par ytter, trodde jag åtminstone, men det tyckte inte kusken innanför mig som helt plötskligt skickade ut mig i tredje, så efter 300 meter fick jag backa till vad som skulle bli femte ytter. När jag väl hade backat då passade det väldigt bra för honom att gå ner på innerspåret. Så det var bara att ge sig framåt igen.

Ungefär så har det varit mest hela tiden på slutet i loppen för min del.

Hur som helst blev det tredje par, en bra position inför fortsättningen tänkte jag. Nu blev det ju som vanligt då den i dödens tagit upp för att få fram någon och då den framför mig gav sig iväg, hängde jag på. Nu kom ju han ner i dödens tämligen snabbt, medan jag blev kvar ute i tredjespår resten av loppet.

Jag hade chansen att ta upp och gå tillbaka ner i andraspår i kurvan efter varvningen men eftersom jag är förbannat korkad så satt jag kvar där ute och harvade på.

Kom ner i dödens in i sista kurvan men återigen lyckades jag inte behålla mitt spår då den blivande vinnarkusken stack in frambenen på någoty vis mellan ledaren och mitt sulkyhjul och sedan "galltjöt" hela kurva att jag skulle hålla ut. Jag höll emot in tills vi svängde in på upploppet då jag helt plötsligt var ute i tredje igen.

Parkin bet i och vi tre kämpade sida vid sida tills det var 75-50 meter kvar då jag kände att det inte var lönt att jaga på honom något mer utan att orken tröt.

Han blev ändå trea på mycket dugliga 15,8 full väg. Och 7 500 in när man kör som ett rövhål är ju bra facit ändå.

Det är som sagt en riktigt bra häst i fin form annars.

Dyker inget oförutsett upp så blir det nu tre veckors träning och uppladdning fram till den den 9 oktober och en V75-start på Hagmyren för hans del.

Till Hagmyren ska även Prevenue nästa vecka. På söndag testar jag att starta henne i ett P21-lopp där. Anmälan på måndag. Hon var ju halvgalen berättade jag ju i senaste bloggen.

Till senaste passet bytte jag till ett vassare bett, något jag inte brukar gilla att göra, men för hennes del blev det klockrent.

Lugn och väldigt hanterbar.

Dessutom äter hon nu magmedicinen Gastro Gard fram till onsdag (96-timmars karens) och jag hoppas det hjälper henne lite.

Jag har även haft besök av Travronden som var här och kollade på Parkin och tog ett snack samt fotade. Tanken är väl att ett reportage om våra förehavanden dyker upp i tidningen lagom till Hagmyren.

Vi får väl se hur bra det blir. Kul ändå att en liten "skitamatör" som jag just nu får så mycket publicitet, kanske för att jag går mot strömmmen lite vad det gäller körningen.

Men det finns väl en story bakom allt

tisdag 14 september 2010

Nya tag

Nu är det dags att ta nya tag.

Parkin ska ut igen i ett tilltänkt "genrep" inför en eventuell V75 start på Hagmyren den andra veckan i oktober.

Det är ett amatörlopp på Bergsåker på fredag.

Nu fick vi ett riktigt dåligt läge och som nog alla i hela världen snart känner till så har ju aldrig jag vunnit ett enda travlopp och frågan är väl om jag ska lyckas nu då.

Svaret får vi på fredag.

Hästen känns i alla fall okej. Men som sagt läget, ett tolfte spår bakom bilen är väl inget att hurra för.

Däremot så verkar det ha "brunnit" ihop för Prevenue som i två träningspass efter varandra sedan vi var in på Bergsåker varit mer eller mindre prillig.

Hon upträder väldigt underlig just nu. Hon går tämligen snällt bort till banan, men sedan är det si och så. Värmningen funkar också den skapligt men sen barkar det loss..

Hon galopperar, och kastar sig upp och ner ruskar på sig och ibland är det som om hon nästan tänker lägga sig på marken.

Det är ju tydligt att det är något som stör henne.

Ett stort frågetecken för hennes fortsatta framtid här är det i alla fall om hon inte skärper sig.

Nu över till en lite annan grej.

Jag hade besök häromdagen då en av sveriges mest kända och bästa tränare dök upp här, för övrigt så var han den som körde Big Earth till min första tränarseger för väldigt många år sedan.

Det var en något surrealistisk känsla när han helt plötsligt stod där mitt i hagen och gav mig ett bud (ett rejält sådant ska tilläggas) på junior.

Jag begärde det dubbla för att ens fundera på saken. Jag skulle höra av mig om jag ångrade mig sa han. Det tror jag inte att jag gör.

Har man äntligen fått en häst som håller vill jag nog vara med och tävla lite på en högre nivå än jag är van.

Jag passade på att fråga honom om Prevenue, och om hur jag skulle gå tillväga med hennes avmagring/svårföddhet när han ändå var här.

Han sa då att jag skulle testa om hon hade magsår, för då kunde dom se ut så där; "Prova att ge henne Gastrogard", sa han och det har jag beställt nu så vi får väl se hur hon svarar på detta.

Annars är det som vanligt.

onsdag 8 september 2010

Sjukt bra

Ja, man kan inte annat än förvånas över vilken sjukt bra häst jag har :)

Igår hade jag klivit ur vagnen igen efter Östersundsresan och återlämnat tömmarna till Henke, och han förvaltade sitt pund med sedvanligt accuratess.

Han kom igenom bra från tillägg och ner i andra ytter och när han ställde på 600 kvar så var det faktiskt som om dom andra backade.

En våldsam avslutning med 10-fart en par tre hundra meter då ahn växlade om dom (11,5/sista 800) och vann "uppullande" på 15,4/2160 meter.

Bra gjort och Henke sa i intervjun att han aldrig kört en så snabb häst i klassen.

Kul att han gillar hästen.

Och ett stort tack för alla gratulationer, de värmer!


Parkin brisar undan till tredje segern sedan 6 augusti!


Dessutom var det ett bra besked för mig själv (och vissa andra...) nu när han varit hemma i snart en månad, att även "min" träning håller måttet för hade den inte gjort det så borde det ha märkts även "den här vägen också" då han förbättrades så mycket på bara en månad hos Henke...

Nu blir det lugnt och fint till nästa fredag, då det är ett lämpligt amatörlopp här hemma på Bergsåker.

Då kliver jag upp i vagnen själv igen.

Till mångas förtvivlan.

Men å andra sidan blir det åtminstone spännande för spelarna

Sedan är siktet inställt på Hagmyrens V75:a som går av stapeln andra helgen i oktober.

Om allt går som det ska vill säga.

Jag har ju varit med ett tag och vet att lyckan är kort i den här branschen, så det gäller att njuta medan det går.

Nu över till nästa häst på träningslistan.

I morse var jag faktiskt ner på Bergsåker och körde provlopp med Prevenue.

Hon var överraskande bra tycker jag, som känt mig lite negativt instäkllt till henne på slutet då hon varit lite besvärlig igen.

Förutom behandlingen i kota och knä, så hade jag gjort några smärre förändringar i utselningen, sedan starten där i början av juli och dessa föll väl ut måste jag säga.

Efter att ha tuffat på i rygg på ledaren i ett 8-hästarsfält, så spurtade hon om denne invändigt på bra sätt utan drivning när denne bröt ut på upploppet. Hon var sedan knappt slagen, kanske med en hals av Blott Tooma som kom långt ut.

Hon gick skapliga 20,0/2140 meter och var helt obrukad i mål.

Framförallt tyckte jag att hon "skötte" sig bra, inga dumheter och sånt, även om hon rumplade till lite grann mitt i andra kurvan på första varvet, så höll hon sig ändå i trav.

Och att hon höll sig i trav hela vägen är jag mer än nöjd med. För hennes del är det det som är problemet.

Men det finns alltså lite hopp inför framtiden även för hennes del.

Som vanligt var hon lite nervös, framförallt efter värmningen, men jag tycker ändå att hon hanterar det hela bättre än tidigare.

Nu tränar vi på här hemma och anmäler lite här och där. Hon har ju noll poäng så troligast blir det inte start förrän den 26:e på Hagmyren då det finns ett passande P21-lopp.

måndag 6 september 2010

"Floppen" och lite annat

För ovanlighetens skull har jag varit i blickfånget den senaste tiden.
Artiklar i Östersundstidningarna, utsedd till "Floppen" på Östersund i tisdags och så den senaste, omnämnd i Uppfödarbloggen på ASVT:s-sida, här

Det har inte gjort speciellt mycket att bli "utpekad" som en motpol till proffsen (även om det naturligtvis hade varit roligare att uppmärksammas för att vara riktigt duktig på något).

Att man blir uppmärksammad för att man är så dålig på det man gör, när man trots fler än 100 försök ändå inte lyckats vinna lopp (jag kontrollräknade just och det är till och med hela 115) är ju inte så konstigt, egentligen.

Men det är ju samtidigt som om man blir lite utpekad som "sämst i världen", typ.

"All publicitet är bra publicitet" var det någon som sa och även om en del inte tycker det i det här fallet, så gör det som sagt inte mig speciellt mycket.

Jag tycker ändå det mesta är bra skrivet, och dessutom är det ju SANT. Jag har ju ALDRIG vunnit ett lopp.

Mig gör det inget om det skrivs. Dessutom körde jag ju dåligt den här gången - också!


I fredags blev jag utsedd till "Floppen" i Travronden, efter en mindre lyckad styrning och en blygsam 5:e plats som favorit på Östersundstravet.

Det är ju ganska lätt att föreställa sig och tro att jag är någon sorts "storpajas" som inte fattat "mitt eget bästa" och bara kliver ur vagnen och låter "de bättre lämpade" köra loppen eftesrom det gick så dåligt senast.

Det vore ju en enkel väg att gå, men enkla lösningar har aldrig varit min grej. Däremot är jag ganska egensinnig när jag bestämt mig för något och det är ju på gott och ont.

Inbillar jag mig att det går att göra så ska det mycket till för att överbevisa mig.

Dessutom så har jag (trots att jag aldrig vinner lopp och är en så dålig kusk) ändå rätt så bra siffror om man ser till inkörda pengar och övriga placeringar.

Kollar man statistik för de senaste tre åren så har jag en sammanlagd platsprocent på 21. Det innebär att jag är 2:a eller 3:a i var 5:e start jag kör.

Ser man till pengarna så har jag under samma period kört in ca 140 000 kronor utan att vinna.

Om man sedan, mina dåliga körhänder till trots, så har jag ändå lyckats hålla hästarna i trav utom vid blygsamam 5 tillfällen av de drygt 60 lopp jag körde under perioden 2008-2010

Det är möjligt att det är helt enkelt så att jag är inte tillräcklig talangfull för att lyckas fullt ut som kusk, men jag tänker ändå fortsätta ha roligt och köra lopp.

Nu är ju travet mer än bara pengar och att vinna för mig.

Det är ju själva tävlingsmomentet som är en stor del av tjusningen. Och även om inte alla bagare gillar att äta bullar så vill alla fall jag vara med hela vägen.

Det skäms jag inte för.

Och även om jag aldrig skulle vinna ett lopp så är väl det något slags rekord det också.

Däremot är jag ju inte korkad på det viset att jag inte förstår att hästen har potential att tjäna fina pengar. Nu nästa gång (imorgon) får Henke chansen igen på Bergsåker och vinner han då, så räcker poängen möjligen till en eventuell V75-start i början av oktober.

Den chansen vill jag inte slarva bort, även om jag helst kör själv.

Hästen kändes trög som vanligt men annars var han riktigt bra på östersund - det var kusken som var dålig.

Det tror jag inte fallet blir på Bergsåker imorgon.

onsdag 1 september 2010

Även dåliga kuskar kan få publicitet

Igår var Parkin och jag favoritspelade.

Jag tror det var första gången i karriären.

Det hade spelarna tyvärr inget för, eftersom jag min vana trogen undvek att vinna även denna gång.

Nu var ju läget inte det bästa och distansen kanske ingen fördel. Hästen gjorde ändå en godkänd insast även om jag önskade att han "tog i" lika bra för mig som för Henke.

För det gör han inte. Då hade jag vunnit det där loppet.

Nu blev det ju även lite uselt kört från min del så ahn är lite ursäktad, men då vi hamnade i tredjepar utvändigt efter en något trevande start, och det var krypkasino därframme, så tyckte jag inte att jag riktigt hade något annat val än att gå på redan varvet kvar.

Nu blev det helt fel då den i dödens svarade ut mig så jag blev hängande i tredje ända tills vi närmade oss sista kurvan, då jag tog mig upp på andra plats.

Den i ledningen stack bara undan in i svängen och vi försökte hänga med, men det var vi chanslösa på. Jag lyckades ändå hålla mig på tredje plats ända till straxt innan målgång då två stycken långt ut i banan slog av oss.

Jag körde ju lite för offensivt och sista biten var det tunga ben. Ändå tycker jag att han borde ha visat lite bättre moral sista biten men då och då är han lite slak på upploppen när jag kör.

Nu gick han väl 13 ett varv i tredjespår och det går väl inte att kräva just något mer.

Den obligatoriska bötesavdraget med 1 200 kronor för "Felaktig drivning" kom med det också.

Med facit i hand skulle jag nog ha suttit kvar där bak och kört på chans till slut i stället. Men då han varit så bra på slutet trodde jag att han skulle kunna fixa det ändå.

Men det är väl "lärpengar" det här också.

Även om jag misstänker att det är sällsynt att en kusk som kört så många lopp som jag och aldrig vunnit får en halvsida i en tidning så skedde det idag.

Döm om min förvåning när en reporter från Östersunds Posten ringde mig när jag var på väg upp till Östersund och ville intervjua mig om hur det var att aldrig vinna lopp eller något i den stilen.

Här är resultatet av den intervjun.

Kul med publicitet är det även om det vore roligare om jag VUNNIT ett lopp innan jag hamnade i tidningen ;)

Nu blir det ny start för "junior" redan på tisdag igen. Då får han åter Henrik i sulkyn för att se om åtminstone min träning håller måttet, även om mina kuskkvaliteter inte gör det.

Annars är det som vanligt. Norma är i alla fall dräktig enligt veterinär Westin som var här och "kände" på henne.


Min 87-årige stallveterinär Kjell Westin - Still Going Strong.

"Wesslan" skulle känna på henne igen närmare jul men just nu det var allt som det skulle.

Jag har även ökat på träningsdosen för Prevenue som jag annars tycker är en svår häst.

Hon har en del omotiverade "dumgalopper" för sig emellanåt i träningen och blandar och ger. Visa gånger är hon väldigt lugn medan hon rätt som det är helt hispig.

Dessutom är hon lite besvärlig att sela, även om hon är mycket bättre än hon var när hon kom hit i våras. Det är väl främnst svansen hon har bekymmer med.

Hon känns annars rätt skaplig när hon springer, och nu äter hon riktigt bra och det verkar som hon så sakteliga börjar lägga på sig åtminstone pyttelite vikt efter sommarens ofrivilliga viktminskning.

Förhoppningsvis kan det bli start i slutet på månaden. Det fanns ett passande comeback-lopp på Hagmyren då.

Hon är dock lite av en rusar-typ så det skulle helst ha funnits ett 1640-meterslopp åt henne.

Äsch, det spelar väl ingen roll egentligen för det blir väl en nolla till!