Börjar närma sig slutet på årets säsong

Travsäsongen 2015 börjar närma sig slutet. Den enda av mina hästar som eventuellt fortsätter starta på i vinter är Bonden som har några montélopp kvar som passar. Han får starta på tills han säljs i slutet av januari, oavsett hur det går. Gjorde ett bra lopp senast men pullade bort lite för mycket krafter i början. Känns ju onödigt att "ligga på" så där, när det redan går i 10-tempo. Han lugnade ju ner sig lite efterhand, men han blev lite seg sista biten. Hade ju inte startat på en månad och lite dåligt att träna på innan har vi ju haft så jag är inte alltför missnöjd, trots att han för en gångs skull blev oplacerad. Inte blivit så många "nollor" för mig i år, men de kommer väl nu... Dessutom gick han med broddar runt om. Borde ändå ha bra chans den 16:e på Bergsåker i monté. Planen är att han ska starta där. Hade haft en tanke på att starta på V75 på Romme nästa helg. Men dåligt väder, lång resa och en i princip chanslös häst är ju i faktorer som talar mot, även om det hade varit roligt att köra på V75 åtminstone en gång. Men jag avstår, är alldeles för bekväm. Kanske fel egenskap när man håller på med trav. Parkes gjorde ett skapligt lopp över 2640 meter på Bergsåker senast, men tappade lite för mycket i början. Gick ikapp och fick ta upp då tempot bedarrade. På igen som andra häst i tredje spår i rygg 6-700 kvar. Den framför segade sig framåt och utnyttjade två spår, så det var svårt att ta sig framåt. När jag trodde vi skulle komma ut i svängen, kom de bakifrån och täppte till och när vi kom in på upploppet och hade någorlunda fritt, då hade hon ledsnat på alla "tempominskningar" så då gav hon sig lite. Den som var framför (och som jag tyckte mest i vägen) var seg, men stark. Och med facit i hand skulle jag väl ha stannat kvar i den ryggen då den till slut blev tvåa. Vi har inget flyt i loppen kan jag lugnt säga. Nytt försök imorgon på Östersund. Autostart har jag bara testat innan tävlingarna, och då var hon faktiskt riktigt snabb. Men flytet sitter i och vi fick 11:e spår. Daley kör två till tre gånger i veckan och känns bra. Parkin vilar på ett tag till, även om han nu är vinterskodd åtminstone. Det närmar sig. Vi kämpar på i uppförsbacken. Det är de som har det värre..

Världen i otakt men jag håller mig till travet

Världen är i otakt med tillvaron just nu och jag kan anta, att det var så här ungefär världsläget var innan andra världskriget bröt ut. Historien har tyvärr en tendens att upprepa sig. Och vi människor har en tendens att inte lära oss något av andras misstag. Tragiskt och onödigt att inte kärlek och medmänsklighet får råda över allt. Nog om detta nu. Småhandlare som vi vanligt dödliga, har annat att bekymra oss om, än sådant vi ändå inte kan påverka. Det har inte blivit så mycket bloggande på slutet. Parkes startade i lördags på Östersund och blev 6:a på en opassande och sörjig bana. Hon sjönk ner ett par decimeter i gruset på innerspåret och kämpade förtvivlat för att ta sig framåt från köposition. Hade tagit sig upp som tredje häst in på upploppet men orkade inte behålla positionen när mjölksyran sprutade ur öronen. Godkänd tycker jag efter en månads startuppehåll. Nytt försök på lördag på Bergsåker. Vi provar ny balans och eventuellt rycktussar för första gången. Loppet är på 2640 meter och motståndet är inte jättetufft men alla utom en har tjänat mer pengar än hon gjort tidigare. Funkar det som jag tror och hon är på humör tror jag vi är med på linjen. Bonden kämpar på här hemma. Anmäls ikväll till V86 på Bergsåker nästa onsdag. Med bra läge hoppas jag han tjänar en slant, även om det är sulky och jag som kör. Nästa montélopp kan bli i mitten på december. Innan dess hoppas jag på att vi även hunnit vara med i V75 på Romme den 5 december. Det gäller att utnyttja poängen, när man har några... Daley har jag vinterskott. Men hon har fått pausa en dryg vecka på grund av tidsbrist, då jag arbetat och haft en massa annat att fixa också. Körs igen i morgon och det verkar bra. Parkin vilar också han fortfarande. Ska försöka få tid att sko honom också någon dag. Väntar in i december innan han börjar förberedas för nästa säsong. Går det trögtäven nästa år efter en riktig vinterträning får han väl avsluta tävlingskarriären. Det var det.

Lugnt och stillsamt

Det är lugnt och stillsamt på travfronten. Hästarna tränas dock på som vanligt. Men inga mer starter planerade riktigt mer än den i morgon då Parkes går ut i ett på papperet hyfsat treåringslopp på Östersund. Vi är tippad bland de sista men jag har ändå goda förhoppningar då hon känns fin här hemma. Enda negativa är väl att hon inte startat på en månad. Hon har slagit eller varit nära de flesta av de som är tippad före henne så jag känner mig inte slagen på förhand, även om innerspåret på tillägg kan ställa till det. Jag hade tänkt starta Bonden på Gävle nästa vecka, men då jag inte är så sugen på att åka långt så tog jag bort anmälan, även om han känns riktigt bra för dagen. Vi provar väl på V86 på Bergsåker den 25:e istället. Lite närmare, speciellt om jag planerat en lite längre resa med honom i början av december... Parkin vilar fortfarande. Inget fel på honom men han kan behöva ladda batterierna lite till innan vi drar igång ett sista försök att få honom i form. Daley tränar jag på med och det går som förväntat. Fin häst det. För övrigt är det roligt att se att man toppar en lista. Inte så ofta, ha ha Lille Willie Carr är fortfarande kvar på Ortsjöns Hästgård enligt vad som avtalats. De gör ett bra jobb men jag har varit lite missnöjd med alla verkningar som gjorts i tid och otid. Nu senast fick jag nog och satte jag stopp på detta, efter att deras hovslagare ville börja plasta utsidan på fölets ena bakhov. Bakgrunden är den att Wille är hjulbent och föddes med bena pekande åt alla håll. Jag har ju varit mer eller mindre skeptisk till det mesta om utsikterna för honom, med tanke på starten han fick, och inte lagt mig i så mycket, mer än påpekat några gånger att jag tycker verkningarna inte alls märkts av på bakhovarna, som varit platta och spetsiga hela sommaren. Något som enligt min mening påverkar stabiliteten negativt. På de föl och unghästar jag fött upp hemma har jag varit noga med att då och då runda av tårna på bakfötterna för att de ska bli stabila, och med tanke på resultatet så tror jag nog det varit rätt väg att gå (Hibbitt, Parkin och flera andra uppfödningar som sprungit) Nu när jag haft den här lilla hästen på ett "riktigt" stuteri har jag inte brytt mig om speciellt mycket själv utan trott att man gjort på samma sätt. Efter den tredje verkningsräkningen på 6 veckor i början av september bestämde jag mig dock för att gå in i hagen och kolla om han hade någon hov, kvar med tanke på att 6-8 veckor mellan verkningar brukar vara ofta nog, för övrigt har jag fått faktura för hovvård på både märren och fölet följande datum: 9/5, 11/6, 7/7, 13/8, 3/9 samt 28/10 trots att det gått på bete, känns som lite väl "noggrannt" för min smak när det dessutom ofta inte ens märkts på hästarna att de verkats. Känns kanske lite som om de anlitar fel hovslagare, när räkningarna kommer så tätt. Men det är ju min åsikt. Efter att ha fått fakturor på "verkningar" i princip varje månad sedan jag ställde dit modern i mitten på april, utan att hästen blivit något bättre tyckte jag att jag måste dra åt handbromsen för vad det får kosta framöver. Han har redan kostat mig mer än 60 000, pengar som troligtvis är bortkastade då jag inte tror han kommer att hålla. Eftersom jag redan fött upp en svårt födsloskadad häst, och en lite mindre skadad innan den här, vet jag hur liten chans det är att de håller för tävling och om de gör det, så är det de som klarar sig bäst de som med enbart hjälp av de förutsättningar naturen gett dem, utan speciellt mycket mekanisk påverkan ville jag inte hålla på att experimentera mer. Jag har hållit på med hästar sedan 1985 och även om jag inte är någon superstjärna på hästar, så tror jag nog att jag ändå vet vad jag pratar om erfarenhetsmässigt efter de föl jag fött upp och sett genom åren. Men det är som det är. Här Willie Carr hjulbent som få. Foto: Björn Persson © Här är en bild på hasen och dess vinkel framifrån. ser inte så kul ut.                Foto: Björn Persson © Ortsjöns Hästgård ville ha en intyg av mig där de fråntogs ansvar för hur det gick med hästen i framtiden, om jag inte gick med på att de fick plasta honom. det säger jag inget om. De är ju seriösa och vill ju inte ha dåliga rekommendationer, så jag har gått med på att skriva ett intyg, OM de lämnade hästen ifred resten av tiden han är där och låter mig själv fixa hovvården. Känns ju ändå inte speciellt positivt att byta ut Bonden mot en hjulbent ettåring, men det är ju som det är. Jag kan ju inte behålla båda. Vi får väl se vad som händer med honom. Han är ju fin i övrigt och verkar ju go och snäll i alla fall. Men det känns ju lite tråkigt även om jag redan när han föddes förstod hur det troligast skulle bli. Jaja. Vi kämpar vidare