Årets sista

Året börjar närma sig slutet och så även travåret. Dags att göra en sammanställning av året som gått. Och även om mitt eget "travår" tog slut redan i slutet av november på Östersund. Då Parkes gjorde sin sista start för året och hennes treårssäsong var fullbordad, precis som hela travåret för min del, tycker jag att hennes debutsäsong var fullt ut godkänd Och även om jag nog tycker att vi borde ha vunnit åtminstone ett lopp för att det skulle varit mer än just godkänt drar jag inte för stora växlar av det. Nu lyckades det inte bli någon vinst och vi kan väl säga utan att överdriva att vi inte haft något riktigt flyt i loppen och även om hon fått (kämpat till sig, är väl ett bättre ord kanske, eftersom man inte FÅR speciellt mycket) pengar varje start, så hade hon kunnat haft ännu bättre resultat med lite flyt. Men vi tar väl det nästa år hoppas jag. Efter en hittills dåligt snöfylld vinter hoppas jag på lite bättre att träna på de närmsta månaderna (mer snö alltså) för då kommer vi ut med förnyad kraft i mars/april någon gång. Jag tror att hon kommer få en bra fyraårssäsong. Och att hon blir bättre och bättre i travet när hon blir starkare. Och då ska ni få se på fan :) Morbror/storebror Parkin har väl inte direkt haft någon bra säsong, snällt sagt. Men han var inte i bästa formen (även om rund också är en bra form) när han återkom från sejouren på Bjertorp, vilket var synd då han börjat våren bra därnere, men han hade nog inte tränats så hårt månaderna innan och det tog nästan en och en halv månad här hemma i sandbanan innan han började vakna till, och då var ju hösten redan i antågande. Eftersom han sällan eller aldrig gjort någon människa glad på en travbana mellan oktober och mars, efter det att han blev "bra", så var det bara att lägga ner startandet och vila ett tag, och därefter börja om från början igen efter sex veckors hagvila. Daley skymtar i hagen, äldsta dottern Amanda passade på attt rida Parkin medan jag själv sitter upp bakom Parkes när hon var hemma och hälsade på under jullovet. 27/12-2015. Foto: Björn Persson © Nu är han igång igen och tränar nästan full dos, och han känns inte helt slut även om han fyller tio år nästa gång. Efter en vinter på hemmaplan hoppas jag att han till sommaren lyckas skrapa ihop de dryga 70 000 som fattas för att han ska bli dubbelmiljonär. Jag hoppas min plan fungerar och att det fungerar som jag tänkt. I februari börjar vi köra provlopp. Och då borrar vi fast oss i ryggar och bryr os inte om luckor ochj sånt, utan vi hoppas att han till slut blir lite mer löpsugen av detta. Stallets tredje starthäst, den nu snart åttaårige vallacken, Quantum Bond är ju en historia för sig sjäv. Annonserade ut honom i våras och tipsade om att han nog skulle vara en mycket bra montéhäst, ingen seriös hörde av sig. Jag tänkte starta på så länge, men då skar han sig under armbågen på höger fram när han snubblade i hagen och fick vila någon månad medan såret läkte. Därefter kvalades han så äntligen in i monté, men hittade inget lopp förrän i början på september. Resten har varit, som de brukar säga en historia för sig. Han har sedan dess vunnit tre av fyra lopp i den genren. Senast blev han dock so sagt utkörd på minst sagt underliga grunder, vilket det stått om både i Sundsvalls Tidning och i Travronden. Jag ids inte bry mig mer om detta även om hela situationen är helt utan förklaring, de allra flestajag träffat som såg det hela fattar inte vad som hände, allra minst jag, och inte blev jag klokare av att läsa uttalandena från huvudstartern i "Ronden" heller: För hans egen skull hoppas jag han blivit felciterad: "Ryttarinnan drog i vänstertömmen" och "Han har fungerat med huvudstång" tyder ju på att karln måste ha sett helt fel häst. OM man bara drar i vänstertömmen från spår två i voltstart kör man nog på den på spår ett, och om den som rider inte vill att hästen ska springa på någon i voltningen så borde hon väl dra i den andra, den högra tömmen, när hon har spår två. Eller? Dessutom har hästen aldrig haft en huvudstång på sig. Men han kanske menade sidostänger, och dessa brukar jag väl inte behöva använda heller speciellt ofta eftersom voltningen aldrig varit det minsta problem med honom. Tråkigt bara eftersom det ställer till det i onödan för mig och för hästen. När jag nu ska försöka sälja honom igen, så var det ju inte så kul att få "Ej tävlingsmässigt skick" i programraden och 10 dagars startförbud, speciellt inte på en häst som är i toppform och klart startmässig. Men men. Det är historia nu. Även om jag tycker det borde vara enkelt att bara erkänna att man gjort en felbedömning och att det inte var "Bonden" som var den felande länken i den voltningen, utan möjligen ettan som inte kunde leda volten i rätt tempo. Han blir väl inte speciellt lättsåld nu antar jag. Tråkigt också om jag måste åka till Delsbo slakteri sista veckan i januari, för att ingen vågar köpa honom tack vare den där utkörningen (och startförbudet) som drogs fram lika överraskande som en kanin ur en trollerihatt. Förhoppningsvis finns det någon som inser att de kan göra ett första klassens fynd och handlar honom innan dess. För det vore synd på en så fin travare. Köpesumman 30 000 borde väl vara billigt för en häst med 1220 startpoäng och tre ettor i raden. Men det är klart, travet håller ju på att dö ut, så det är väl inte konstigt om en del tvingas göra hundmat av felfria hästar. Nu är det ju några som hört av sig, och Anna-Lena, som ridit honom till vinsterna vill ta honom men måste ha en boxplats där hon har sin andra häst för att det ska gå i lås. Men jag hoppas någon "bra" köpare dyker upp, jag vill inte sälja honom till vem som helst heller. Skulle jag skänka bort honom försvann han nog snabbt, men då kan ju vad som helst hända. Jag tycker att om man köper något, så ska det ha ett värde för den som köper det så att det inte bara är slit och släng. Speciellt när det gäller hästar. Jag har ju som sagt bara fyra boxar och sista januari kommer ju lille Willie Carr hit, så vi får väl se vad som händer, men det är ju synd på en fin häst, men just nu kostar det mig 3200 i månaden extra för att ha fölet på Ortsjöns Hästgård och det är ju pengar som ska tas någonstans ifrån de med. Stallets fjärde och yngsta häst, Daley blir ju två år nu vid årsskiftet och det är ju en välstammad häst som blandar och ger i träningen. Ibland travar hon felfritt och ibland känns det som om hon har tusen ben. Kan ju bero på underlaget också, så inte varit mycket att hurra för i vinter. Hon är även lite vass i humöret och biter en gärna i axlarna eller i armen när man ska hämta henne från hagen, dessutom har hon en ful ovana att hon gillar att försöka "slå" lite när man kör henne. Annars är hon lätt att hantera på stallgången på alla sätt och fin när man kör, inga andra problem och jag tror nog hon kan bli riktigt bra bara allt faller på plats. Nästa säsong är väl målet som vanligt åtminstone ett godkänt premielopp. Jag ska väl ta lite om årets samlade resultat också. Här är siffrorna från årets tränarstarter för de hästar jag haft i min regi Årets resultat för Parkin: 6 0-0-0 11 700 kr 16,9m 12,4ak (+ 4 0-0-0 10 400 kr 11,4ak hos Sofia Aronsson) Årets resultat för Parkes: 10 0-0-3 44 000 kr 17,9m 16,8ak Årets resultat för Bonden: 16 3-0-0 51 000 kr 16,1k 15,7ak Nedan finns loppen fördelade enligt kronologisk ordning, häst, kusk, bana, resultat, tid och prissumma: Mitt eget år som kusk är väl inte mycket att orda om. Jag tog precis som 2014 bara en seger. Glädjande nog kom årets seger i uttagningen till Amatör-SM på Bergsåker med Thomas Claesson-tränade stoet Cash'em Online. Märkligt nog så följer den här segern samma mönster som det brukar när jag vinner som "lånekusk". Hästen jag kört har inte vunnit på lång tid före, och precis som i fallet med Damita på Bergsåker (2013) och Supplier i Skellefteå (2014) så har hästarna inte heller vunnit lopp efter min seger med dem. Så har inte heller den här märren. Mycket konstigt. I finalen av Amatör-SM blev vi dock utslagna redan i försöket. Vi blev först utanför prispengarna i det snabbaste försöket. Hästens tid i vårt försök hade räckt till seger med 20 meter i det andra försöket, men så är det. Man ska ha tur också. Jag tar nya tag och kämpar på. Hoppas på fler kusksegrar nästa år. Annars är jag rätt nöjd med året som gått. Pengar i 20 av 27 körda lopp är bra siffror. dessutom så har jag enligt den löpande kuskstatistiken jag fört sedan jag började köra lopp, kört in pengar i mer än hälften av alla de lopp jag kört i livet, vilket känns som en bra prestation med tanke på inledningen av "kuskeriet" då det inte gick direkt bra... Det var som sagt mycket roligt och stimulerande att ha varit med och kört i ett SM. Det hoppas jag på att ska ske fler gånger. Och då jag ska naturligtvis ta mig till final någon gång också. Här nedan finns årets lopp som kusk fördelade enligt kronologisk ordning, häst, bana, resultat, tid och prissumma: Året i stort har varit ett av de bättre som tränare rent siffermässigt och det absolut bästa som kusk om man räknar i inkörda pengar. I år tränade jag in 106 700 kronor och som kusk körde jag in 88 000. 2009 (som var mitt tidigare bästa år) körde jag in 86 850 kronor, så det var marginellt, men ändå det bästa året. Även om jag inte var så ofta "på plats" som jag brukar. Det segerrikaste året var dock 2013 då jag vann tre lopp. Det är nästa mål att spräcka. Kunde ha varit mer inkört i år om jag fortsatt starta Parkes, då det fanns fina stolopp, och hon avslutade säsongen på bra sätt och med nytt rekord och i fin form, men jag hade ju redan bestämt mig för att avsluta där efter november, så jag hoppas som sagt jag har igen det nästa år. Annars så blev det högre böterna i år. 43 kronor mer i snitt per start mot för i fjol och det var ju inte så bra. Där får jag skärpa mig. Dessutom en avstängning för en tredjegångsföreelse. Det var nog fem eller sex år sedan jag senast var avstängd. Glädjande dock att inkört per start ökade med 265 kronor per start, jämfört med ifjol. Ännu mer ökade intränat per start, där summa steg till hela 800 kronor mer per start än ifjol. Montéstarterna drog upp snittet bra, då både Parkin och Bonden startade i monté. Bonden mest framgångsrik med sina tre vinster på fyra starter. Parkin blev 4:a i debuten och så den misslyckade starten då han skurit sig under magen i värmningen då han både galopperade och gick i passgång. inte så vanligt för att vara han. Han tog dock lite illa vid sig av montéstarterna och behövde lång återhämtning, medan Bonden var helt oberörd efter sina eskapader med Anna-Lena Forsberg förtjänstfullt i sadeln. Här följer lite siffror från 2015 Det sammanlagda bötesbeloppet är 6100 kronor (dessutom tre veckors avstängning) Årets resultat för Björn Persson som kusk: 27 1-0-3 88 000 kr 17,4k 14,0ak Segerprocent: 4%Årets resultat för Björn Persson som tränare: 32 3-0-3 106 700 kr 16,1k 12,4ak Segerprocent: 9% Inkört: 3259 kronor per start Intränat: 3334 kronor per start Böter: 226 kronor per start. Det blev en glad segergest i amatör-SM uttagningen på Bergsåker. Sämre gick det i Sverigefinalen där vi blev utslagna i försöket. Foto: Skärmdump ATG © Bästa 2015: 1. Att jag lyckades vinna ett uttagningslopp till Amatör SM som kusk. 2. Bondens tre montésegrar med Anna-Lena Forsberg i sadeln. 3. Att Parkes ständigt utvecklades och avr som bäst på slutet av året. Sämsta 2015: 1. Den ofattbara funktionärsstrykningen av Quantum Bond mitt i voltningen den 16 december. Ingen fattade någonting 2. Veterinärkostnaderna i samband med Willlie Carrs födsel på Ortsjöns Hästgård. Kändes som att spola ner 25 000 i toaletten, speciellt då han ser ut som han gör. 3. Parkins prestationer har inte varit något att applådera direkt, de heller. Men det är upp och ner i travbranschen. Och att han varit på tillbakagång har jag vetat länge. Det får avsluta det hela. Gott Slut och Ett Gott Nytt År på er allihop. Så får vi se om vi hörs nästa år...

Det sämsta jag varit med om inom travet

I onsdags skulle Quantum Bond ha startat på Bergsåker. Men efter en omstart, orsakad av Nr1 så avbröt man det andra startförsöket och körde ut "Bonden" Ett helt horribelt beslut som ingen mer än, möjligen huvudstartern som fattade beslutet, hade fattade något av. En stor skandal var det och många har hört av sig både till mig och till ryttarinann Anna-Lena Forsberg som inte heller förstod någonting, och dömt ut beslutet.Men så är det. Översittarfasoner finns överallt. Jag författade en insändare igår som jag skickade till Travronden. Vi får se om den kommer med eller ej. Så här skrev jag i alla fall: Igår var jag arg och besviken. Idag är jag mer sansad, men jag kan ändå inte fatta hur det gick till när min häst Quantum Bond blev utkörd ur Montéloppet på Bergsåker igår 16 december.Jag har haft hästar till start och kört lopp själv sedan 1986 och aldrig varit med om något liknande. Det hade tydligen inte flertalet av de som bevittnade gårdagens cirkus heller då många hört av sig efteråt, alla lika oförstående.  Det var så pass anmärkningsvärt att till och med Sundsvalls Tidnings travreporter gav plats åt händelse i sin korta travsammanfattning i torsdagens tidning (17/12).Här är bakgrundsinfon, för de ej insatta. Loppet var voltstart och över 1640 meter. När första startförsöket går iväg åker Nr 1 på illa ledd volt. Min häst har spår 2 och går iväg problemfritt. När hästarna börjar volta inför det andra startförsöket och cirkulerat, kanske ett knappt varv, blåser man av starten och i högtalarna meddelas att Nr 2 Quantum Bond stryks ut loppet.Jag blir minst sagt förbannad och frågar varför, ryttarinnan som ridit över 400 lopp fattar ingenting, vilket i princip ingen på hela stallbacken heller gör, efter vad jag förstår med tanke på alla frågor och kommentarer jag fått sedan dess.Sagt och gjort hästen av banan, jag ringer måldomaren och frågar vad i helvete de håller på med. Under tiden blir det ännu ett startförsök, varpå Nr 1 åker ut för en andra illa ledd volt. Ännu ett startförsök innan loppet kommer iväg efter tre omstarter och en avbruten start. När jag väl får tag på måldomaren säger han sig inte veta någonting: ”Ring huvudstartern” säger han.Jag ringer huvudstartern och får till svar att min häst skrämde de andra i volten. Och han kunde inte volta. Han gick inte att styra påstår han. Något som endast han verkar sett, eftersom inte ens hon som red märkte av detta.”Det var ju inga problem i första. Och förresten så har du väl sett mig med honom i varenda start han gjort här och det har ju alltid gått bra” sa jag.”Nej men då voltade han” var svaret jag fick. ”Ja men vad fan” säger jag. ”Nu fick han ju inte ens chansen, du blåste ju av starten och körde ut honom nästan direkt. Han fick ju inte ens chansen att straffa ut sig först. Du tog ju inte honom för någon förseelse?”.”Han kunde inte volta. Nu har jag inte tid något mer. Ring måldomaren och kolla filmen” säger han och lägger på.Jag ringer måldomaren igen, de kopplar upp filmerna från starten, och då har man naturligtvis lyckats radera startförsök två. Finns ingen film att titta på. Huvudstarterns ord väger naturligtvis högre än mitt. Oavsett att i princip alla andra aktiva och publik på plats fann det hela helt horribelt. Hästen, som är i kanonslag och andrahandsfavorit blir struken och får startförbud i tio dagar för ”För dagen ej i startmässigt skick” Nu spelar väl det mindre roll då det inte finns några passande lopp närmsta tiden.Men det är helt oacceptabelt att utan någon som helst bevisföring kan göra på det här sättet. Det finns tydligen ingen rättsäkerhet inom travsporten. Är det den här typen av sport man vill ha. Godtyckliga beslut utan någon som helst bevisföring? Tänk om jag varit i Umeå eller på Solvalla och haft 30-40 mil hem och blir utkörd utan anledning. Tror ni jag fortsatt med trav efter en sån upplevelse?Hade man erkänt att man gjort fel. Tagit bort startförbudet och eventuellt gett mig ett fjärdepris (även om det har mindre betydelse) så hade jag kunnat ta det här. Fel kan man göra. Det gör jag hela tiden, men då erkänner jag det, men ska man få förtroende för funktionärskåren inom travet måste man tänka om på många banor. Och i det fallet måste jag nog säga att min hemmabana Bergsåker borde ta ett första steg i den riktningen snarast, för det här är inte OK.Det tar bort glädjen och tron på travsporten. Och DET har man nog inte råd med längre om man vill ha några aktiva kvar! Björn Persson, Matfors Jag kommer med en "riktig" avslutningsblogg innan nyår. Just nu orkar jag inte. Hej med er

En av årets sista bloggar

Tänk vad tiden går fort. Nu är det snart 10 år sedan jag började blogga på den här sidan. Jag vet inte om det är speciellt många som läser längre, men jag skriver ändå några rader då och då. Säsongsavslutningen för Parkes på Östersundstravet förra måndagen var av bästa märke. Hon slutade 4:a på nya rekordet 16,8 och tjänade hela 12 500 kronor på den starten. Mycket bra insats. Hon avslutarnu treårssåsongen och går till vintervila och uppbyggnadsträning inför 2016 med 44 000 på kontot och ett rekord på 16,8 auto kort och 17,9 på medel efter 10 starter. Om man jämför med Parkins treåringssäsong så är de lika i mycket (även om han tjänade 22 000 som tvååring också) summan de båda sprungit in under treåringssäsongen är nästan identisk, även om "juniors" 14 starter som treåring inbringade 500 kronor mer och en andraplats som bäst, medan Parkes har som bäst varit trea. Båda var dock på "plats" vid tre tillfällen vardera. Ska bli spännande att se om hon tänker fortsätta efterlikna honom också resultatmässigt i framtiden. Tror inte hon når hans resultat men förhoppningsvis utvecklas hon en bit. Det är en fin häst i alla fall. Parkin har också han kommit igång lite lätt med försäsongsträningen nu, efter nästan sex veckors vila. Han är tjock och fet men verkar trivas med livet. Vi var ut en sväng igår och fortsätter jogga på lite mer och mer somen första förberedelse inför vad som troligen är hans sista säsong på tävlingsbanorna. Vill han inget i sommar lägger vi ner. Han har ju gjort det bra ändå. Quantum Bond kallad "Bonden" tränar på men det finns väldigt lite lopp. Anmäls till Montéloppet på Bergsåker den 16:e. Blir det vinst där måste han väl bli inbjuden till Travgalan som Bergsåkers mest vinnande Montéhäst under 2015. Om de nu inte tagit bort den kategorin, vilket inte är omöjligt. Den fanns då i alla fall senast jag var på galan vilket var när Parkin var nominerad till Årets häst. Han vann dock inte, utan det gjorde Nahar, vilken också var mer förtjänt av priset. Det har gått några år sedan dess nu så det vore ju skoj att komma med igen. Jag går ju bara på galan om jag har någon nominering, så det förstår ju vem som helst att det inte blir så ofta. Men nu finns ju chansen igen i alla fall :) Och viktigast av allt är att hästen fortfarande känns helt OK. Och frågan är hur det går om jag säljer honom innan galan :) Daley kör jag också hela tiden. Idag fick hon för första gången lämna Storjorden och ge sig av ut i skogen. Det verkade hon gilla. Idag har jag också varit en sväng till Ortsjöns Hästgård och kollat till Willie Carr som verkligen varit "den fula ankungen". Min polare och gamle hovslagare Janne Falk hängde med och vi fixade till hovarna på honom. Bara sju veckor kvar innan han flyttas hem. Ska bli skönt att kunna börja jobba med honom på hemmaplan och se om det går att få till honom. Blir lättare när han är hemma än att åka två mil och försöka göra något mitt i en hög med hästar. Han verkar i alla fall snäll och foglig. Willie Carr och jag inne i ligghallen på Ortsjöns Hästgård. Foto: Jan Falk ©