Äntligen en vinnare igen

Hej kära läsare. I söndags var det dags igen. Efter ett helt års väntan så var det min tur att få segerdefilera på en travbana som kusk igen. Jag har tyckt det suttit onödigt hårt åt. Men med tanke på allt så var det väl värt att vänta på. Precis som jag skrev i bloggen innan så har Parkes varit i mycket bra slag och med formen i stigande, vilket inte någon som sett henne borde ha kunnat undgå att märka. Ändå så får hon ytterst sällan någon cred för sina insatser. Det är alltid andra hästar som är bättre på förhand. Trots att hon alltid levererat sitt bästa och hela tiden varit med där framme så är det som om hon inte räknats i tipsen. Det kände därför extra bra att hon fick vinna ett lopp regelrätt den här gången och visa alla hur bra hon är utan att någon kan säga något annat. Bra för alla följare att kunna hämta ut 10 gånger pengarna. Grattis till er som läst bloggen och följt hästen. Själv var jag också nöjd med både mig själv och hästen. Jag har nog aldrig varit så stolt och glad som jag var över söndagens seger. Den här segern var min förtjänst helt och hållet. Och det känns oerhört bra. Det finns ju de som tvivlat på om jag kan det här med att ta fram hästar hela vägen från föl ända fram fram till att vinna lopp med dem själv. Framförallt med tanke på att de två andra hästarna jag fött upp, och som blivit riktigt bra, både Hibbitt och Parkin slagit igenom först när andra tränare "tagit över", så kan ni ju själva förstå att det här känns riktigt bra. Även om jag själv aldrig tvivlat på mina kunskaper, så är det i alla fall ett litet bevis för utomstående att jag åtminstone har en liten aning om vad jag gör. Men det kan ju vara bara tur också... Hur som helst var det jättekul. Hästen var hur bra som helst och spetsade på hundra meter från sjunde spår bakom bilen. Hon blev lite pigg och låg på bettet aningen mer än vad jag önskade, men höll ändå lätt hela vägen hem och vann avstannade på 16,1/2140 m. Trots två små tryckare på inledningsvarvet så kunde hon svara och gå ifrån när det attackerades bakifrån i sista sväng. Hur Open-eye huvudlaget fungerade fick jag väl inget riktigt bevis för, men hon svarade ju självmant och jag satt mer eller mindre och "Kyrkåkte" upploppet ner. Mäktig känsla. Parkes på väg över mållinjen som 1:a på Östersundstravet. Foto: Foto Finish © Nu får hon och syrran Daley lite vila och ut och beta gröngräs en dryg vecka. Jag måste rengöra stallet och renovera lite boxar och sånt samt "pusta ut" några dagar själv med. Jobbar man konstant själv kan man behöva få ett litet brejk ibland. Kanske inte optimalt att skicka ut henne på bete när hon är i så gott slag, men ska man ha en häst att tävla med länge, tror jag det kan vara bra med små pauser ibland. Efter en vecka med bara gröngräs behöver de några veckor på sig när de återgår till kraftfoder och hö igen. Och att grundträna lite igen. Nästa start blir om en månad ungefär skulle jag tro. Vi får väl se hur hon har formen då. Ha en fortsatt trevlig sommar där ute