Årets första start är på G

Nu börjar det hända lite grejer i alla fall.
Har varit dåligt med saker att skriva om, och det är det väl fortfarande egentligen.

Tyckte det såg ut som ett bra lopp för Danskan redan i propositionen, men nu blev det ju billigt i överkant. Bara sju hästar. Men med låg prissumma så kan det ju bli så.

Det är ju tur det för oss i alla fall, då kanske vi kan få med oss i alla fall en peng, även om det mest är en test.

Jag vet ju inte hur hon fixar att åka hästfinka i 20 mil innan start exempelvis. Dessutom så är ju hennes "kurvteknik" av den typen, att den ger en en hel del att önska...

Hon känns annars skaplig i träningen men behöver fylla ut och växa i kroppen ännu mer. Hon är väldigt flegmatisk och slapp emellanåt. Och hon ligger definitivt inte på något i rätvarv (mer än när man ska vända upp för start)

Annars så tror man tydligen på oss i Östersunds travprogram, även om man där tror att hon varit i Norge och på Bjerke och vunnit.

Inte så pålästa direkt.

Men det är ju som det är, även om man kanske kan undra över varför en dansk häst i den här låga klassen skulle varit i Norge och startat.

Klipp ur Östersundstravets program inför onsdagen:





Det var för övrigt på Billund i Danmark som hon vann senaste gången.

Hon har även vunnit i Århus men då var det bakvarvskörning.

Ska bli spännande oavsett.

Dessutom finns det ju inte så många Great Challenger-avkommor i sverige och framförallt inte här uppe i norr, så lite roligt är det att den som är tippad etta också är efter den hingsten.

Igår flyttade även Prevenue till ett ridhäststall.

Jag såg bilder på Anette Nybergs blogg att där får hon det bra.

Tanken är nu att hon ska vara där i deras vård först och främst tills sommaren 2013 då hon ska betäckas.

Troligats med min SwedeWolves-kompis Freddes häst Rusty Dust - om jag kan få ett bra pris vill säga

Nä, nu ska jag gå ut och köra Parkin som känns bra och löpsugen, men som troligast varit lite förkyld. Han hostade till lite för någon vecka sedan när vi var på väg hem efter att vi varit ute och tränat, och började då blöda lite näsblod.

Jag blev lite orolig men är nu uppkollad och allt såg bra ut. fanns inget spår av någonting i halsen och hjärtat var av det slaget att det imponerade på veterinären som sa: "Helvete vilken pump han har den här" eller något i den stilen, när han lyssnade på hans hjärtslag.

Troligast var det så att något mindre blodkärl brast när han hostade till. Han slutade ju blöda direkt när vi kom hem så jag får väl tro att det var så.

Men det är ju så att med såna här "guldklimpar" är man ju konstant orolig över minsta lilla, så jag fortsätter hålla kollen och kör nu med andan i halsen ett tag.