Närmar sig start

Nu börjar mina båda "starthästar" närma sig att vara startklara. Igår morse var jag ner på Bergsåker och tittade på när Parkin gick sitt första (och förmodligen enda) banjobb för Henke. Han gick ca 1,22/2140 meter i dödens på Jetliner och i rygg sprang fjolårets kriteriefyra, Fredrik Laday, så det var skapliga sparringpartners han hade. Henrik var nöjd efteråt och vi får se när det blir årsdebut. Kanske denna månad eller eventuellt i början på maj. Idag var jag ner på Bergsåker igen. Denna gång var det Danskan och för henne var det provloppsdags. OM hon inte visade sig vara halt av sitt svullna framknä, vill säga. Efter fem bakvarv och en 300 meters "provstart" i rätvarv så fanns det inget speciellt att anmärka på. Hon var som hon brukar. Hade bakspår i provloppet och det gick väl inte speciellt våldsamt fort i inledningen för oss, så vi hamnade i tredje par invändigt även denna gång. Första varvet så sladdade vi dessutom lite en halvlängd bakom den i ledarryggen eftersom hon är som hon är i kurvorna. 5-600 meter kvar var hon dock bättre på tårna och genom sista sväng flöt det på bra. Den som var först i mål avslutade efter 14 sista 500 och vi satt kloss i rygg på den i vinnarhålet utan lucka i det täta fältet. Så det var fullt godkänt i min bok. Min polare Greggan klockade oss till 21 första varvet och sedan 18 hela sista varvet. Klart godkänt. Pulsen på 78 ca 10-12 minuter efter att vi kommit in i stallet efter provloppet. Jag tror hon i dag, sitt stora knä till trots och vinterskodd, ändå sprang fortare än sitt rekord över 2140 meter voltstart, och det med en hel del sparat som det kändes. Dessutom var hon dövad med både bomull och fast huva. Skulle hon fungerat hundraprocentigt i kurvorna skulle jag definitivt varit helnöjd. Nu är jag bara "nöjd" Men vi får väl se hur det blir med sommarskoning. Eller längre fram när jag testar barfotakörning. Vi fortsätter att sikta fram emot den 26:e april. Kanske båda hästarna startar då. Man vet aldrig?