Tomgång

Ja det mesta går på "tomgång" just nu. Norma hoppade på tre ben igen i senaste/sista banjobbet och galopperade tre gånger, så förhoppningarna om kval sprack ju direkt där. Inte helt oväntat men tråkigt. Nu blir det avel på heltid för henne för jag gillar inte att "plåga" henne med träning om hon har ont eller alternativt visar att hon inte vill hålla på längre. Synd men så är det. Hon visade ändå 15 i 400 meter nu sist när hon gick i kapp så farten finns ju där men inte fräschören. Över till en annan med problem med just fräschören, det vill säga Parkin som efter återkomsten till Henrik S inte verkar vara på topp direkt. Kanske mitt fel med vinterträningen eller så är det åldern som börjar ta ut sin rätt. Han har ju trots allt fem säsongers hård träning/tävling bakom sig och kanske det är så att kroppen börjar ge vika. De jobbar och sliter med honom i Stall Svensson med främst muskulaturen då han är väldigt stel. Han känns annars bra och pigg när de kör honom säger dom, men han ömmar i ryggslutet. En massör/equiterapeut var där igår och han hade mycket låsningar tydligen men då det bara var en av extraskötarna där på plats så visste inte Henrik så mycket mer än detta igår, men han skulle ringa och prata med hon som behandlade honom och höra exakt vad som sagts och gjorts. Vi får väl se vad som kommer fram så småningom. Han lät väl ändå lite hoppfull. Själv var jag dit i lördags en sväng och hälsade på hästen och då såg han i alla fall glad ut när han såg att jag kom. Jag visslade på honom på 50-60 meters avstånd och han var den enda som reagerade och ställde sig och kolla var jag var, så han känner nog igen en i alla fall. Jag blev dock lite brydd då han, efter att han och hagkompisen ätit upp alla morötterna, satte fast sig med munnen på staketstolpen och drog in luft som en så kallad "krubbitare" brukar göra, det har jag aldrig sett honom göra förut. Nu har jag ju inte haft full koll på honom varje minut när han var hemma så jag kan ju inte säga med säkerhet att det är något helt nytt han kommit på, men jag har aldrig sett heller hört honom göra det tidigare i alla fall. Jag har för övrigt aldrig sett någon annan häst göra så heller för den delen så jag vet inte hur jag ska tolka detta riktigt. Positivt är det väl inte i alla fall. Hur det påverkar löpförmågan vet jag dock inte. Det kanske inte har någon betydelse men lite oroad blir jag i alla fall. Henke hade aldrig sett Parkin göra det heller när jag frågade honom i telefon, men han skulle hålla lite koll. Vi får väl se vad som händer. Jag litar på att om någon får till honom så är det Henke och tjejerna. Räcker han inte till eller om han inte fungera framöver så får han väl komma hem så jag får lalla på med honom. Min tur ska väl ta slut den också någon gång. Jag får väl vara mer än nöjd med hur det gått så här långt. Annars tycker jag det är rätt så tråkigt rent allmänt i travbranschen när jag inte har någon häst att köra. Från fyra till noll är det ett långt steg. Och inga lopp blir det heller så det är rätt värdelöst. Men i april kan jag väl köra lill-Parkes några gånger här hemma igen, om hon nu kommer ihåg hur man gjorde när man hade en vagn bakom sig. Jag ska dock åka ner till Stockholm på fredag och titta på Sverige-Irland i VM-kvalet i fotboll med min barndomskompis Peter Bergström. Det ska bli skoj. Med stallet fullt hade det varit svårare. Nu passar Anette och Matilda hästarna. Inte så vanligt men när det bara är de här två hemma, som precis som Parkin är av det "snällare" slaget , så funkar det nog. In och ut ur hagen och mocka skit två dagar fixar dom lätt. Själv återkommer jag på lördag eftermiddag. Då ska Anette och jag ut och fira att vi varit ihop i 26 år. Bra jobbat av oss båda :)