tisdag 21 april 2015

Mycket strul nu


Det fortsätter att jävlas. Bonden skulle ju starta i söndags och av det blev ju intet.

Han brukar ju vara svår att få tag i när man ska ta honom ur hagen på dagtid.
Eftersom han anar att något är på gång så brukar han försöka komma undan. Man får ju alltid tag i honom men det brukar dra ut på tiden ibland.

Vis av den erfarenheten bandagerade jag honom inför transporten redan innan jag släppte ut honom på morgonen. Eftersom jag tänkte att han kanske skulle försöka ställa till det så att vi kunde komma i tidsnöd. Bandage har han ju haft på sig väldigt ofta utan att hitta på något ofog.

Förra gången hade han dock lyckats dra av ett på vänster framben. Men jag tänkte att det var nog ett olycksfall i arbetet eftersom han aldrig tagit bort bandagen förut.

Men nu så hade han troligen hållit på att dra i det där bandaget även under den här dagen och sedan sprungit och trampat fast sig på något vis och antagligen gått omkull. Antagligen har han fastnat i bandaget beroende på att han fortfarande hade broddskor på sig (Det var tänkt att värma i dem, starta barfota och sedan slå på sommarskor efter loppet).

När jag skulle ta in honom för avfärd
mot Bergsåker hade han bara en kort bit av bandaget kvar på vänster framben, och det hängde nere i karleden.

Han joggade runt ett par repor innan jag intet ont annande fick ta honom och vi gick in i stallet för att borsta av honom.
Då ser jag först att han skrapat av en stor bit päls från vänster framknä. Jag gör rent det och funderar vidare. När jag sedan kommer på andra sidan om hästen och ska borsta ser jag att han skurit upp ett V-format sår ett par centimeter under armbågen på det andra frambenet, och en flik på en tre-fyra centimeter hänger ner och ett långt skrapsår går ända ner mot baksidan av det högra framknät.


Quantum Bond såg till att bli konvalescent genom att riv aupp ett V-format skärsår under armbågen. Foto: Björn Persson ©
Det var bara att ringa in på Bergsåker och styryka och sedan ringa jourhavande distriktare.
Efter diverse telefon samtal och skickade sms-bilder beslutades det att det inte skulle sys något. Utan göras rent och avvakta.

Och där är vi nu.

Fortfarande ingen feber, vilket är positivt då det innebär att ingen farlig inflammation har slagit till. Negativt är att han är stel och halt, mest i det sönderskrubbade vänstra framknäet, som dessutom är stort som en ballong.

Stort och svullet vänster framknä blev ett av resultaten av att gå omkull. Foto: Björn Persson ©

Det är väl frågan om hur lång konvalescens det blir på det här. Känns inte speciellt bra.

Sälja honom går ju i alla fall inte förrän han är frisk och kry igen.

OM han nu blir det.

Parkes tränar på och allt verkar skapligt även om hon inte imponerar speciellt på hemmaplan. Provlopp är planerat inför kommande lördag, fungerar det som det ska siktar vi på debut första veckan av maj.
Min gode vän Janne Falk var här och följde med mig på en tur med Daley.

Och det går inte annat än imponeras av denna dams kylighet och lugn. Det var i det närmaste storm och det blåste grjer överallt men hon bara gick som om hon knappt gjort något annat.

Även om hon tydde sig till Janne med grimskaftet när vi gick hemifrån, så skötte hon sig på egen hand när vi gick hemåt.

Daley tömkörs för första gången. Foto: Anette Svanberg ©

Klok häst.

Hoppas det fortsätter så.

Parkin som är hos Sofia Aronsson  Axevalla är tänkt att göra ännu en årsdebut, nu den 27:e april på Färjestad.

Vi får väl hoppas den blir av den här gången, även om motståndet såg minst sagt respektingivande ut.

Han är dock frisk och pigg enligt rapporterna jag fått och tränas tillsammans med Anders Svanstedts hästar i grupp, vilket varit ett gångbart recept från tiden hos Henke, och Parkin brukar faktiskt ofta köras av Anders farfar Rune under träningspassen.

Jag håller tummarna för att han får en slant och att han ser bättre och gåvilligare ut än han gjort i de senaste framträdandena.

Kusk blir landet segerrikaste amatörkusk från i fjol Niclas Benzon, som även jobbade någon månad åt Sofia i vintras.

Ska bli spännade att se.

Men som sagt vi är kvar i uppförsbacken ännu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar