Nytt föl men mycket strul

Det har gått mer än en vecka sedan förra bloggen, men det har hänt både ett och annat. Parkes gjorde än en gång ett mycket bra lopp, men kändes lite sämre i travet än senast även om hon inte var helt perfekt då heller, så kändes hon ändå bättre den gången. Viljan och inställningen är det dock inget fel på. Hon kämpade på i det hårda tempot och blev 6:a på fina tiden 18,2 över medeldistans, utan att få slag på de framför även om hon avslutade med ett 16-varv. Hon har nu tjänat 5700 på två starter. Pengar som går till ett veterinärbesök hos PH-Vet nästa tisdag Där gör jag en säkerhetskoll för att se så det inte är någon ömhet som stör henne eftersom hon travade lite sämre och kändes lite sliten igår när jag körde henne. Å andra sidan fick hon två hårda lopp på bara 10 dagar och det kan ju sätta sina spår i kroppen även om hon är fin i psyket. Det gäller att passa på medan det finns några pengar. För en massa pengar lär ju gå åt till Prevenues "föl-strul" eftersom jag oklokt nog inte hade någon försäkring på henne längre. Nu verkar det ju ändå ha gått bra, så här ett par dagar efter och den lille hingstfölet hon fick, namngiven som Willie Carr studsar omkring på vinda och vingliga ben och verkar i fint skick trots att själva fölningen blev i det närmaste kaotisk. Det var stor tur ändå att de befann sig på Ortsjöns Hästgård där märrarna är övervakades, eftersom Prevenue inte hade några krystvärkar och i princip bara gav upp själv, så att de fick dra ut fölet utan hjälp av modern. Dessutom lossnade inte efterbörden från livmodern så de fick kalla ut jourveterinär från Distriktveterinärerna i omgångar under söndagen. De behandlade henne i sin tur efterkonstens alla regler både med mediciner och metoder och till slut så lossnade efterbörden. Idag har de fått komma ut dit igen och spola ur henne eftersom infektionsrisken är stor. Vlket de också ska göra imorgon. Jag känner hur tusenlapparna bara fladdrar iväg. Men huvudsaken är väl ändå att de klarar sig. Frågan är ändå var notan slutar? Som jag tidigare sagt så är det här med stor sannolikhet det sista fölet jag föder upp. Kostnaderna kan lätt bli astronomiska nu för tiden. Fölet är fuxfärgad och har fyra vita kotor, som dessutom är oerhört långa, något som brukar indikera svikt och snabbhet. Kan bli en snabb en på banorna om han lär sig hantera sitt vänstra framben, som ser ut att vara krokigt som en banan utåt. Det brukar gå till sig det mesta så jag får väl hoppas på det även för den här "liraren" Fölungen Willie Carr har fått komma ut i gräset på Ortsjöns Hästgård. Foto: Björn Persson © Hade förhoppningar om att komma med med Bonden till måndagen på Bergsåker, men icke sa nicke. Konstigt att det ska finnas så lite passande lopp för en häst med drygt hundratusen på kontot när det är så mycket trav. I vintras kunde jag starta varje vecka om jag ville. Nu räcker det inte med tre veckors uppehåll ens i P21-loppen. Tråkigt att propositionerna alltid är så enkelspåriga. Nu finns det inget passande loppet för honom på hela månaden, åtminstone inte när jag är ledig från jobbet. Nu ska han istället få prova Monté med Anna-Lena Forsberg nästa onsdag på Bergsåker. Funkar det bra blir det kval första travdagen i juli. Fungerar han bra i den disciplinen så kanske han blir såld fort nog. Framförallt eftersom Parkin verkar vara på väg hem om jag tolkar signalerna från fröken Aronsson rätt. Två mer eller mindre misslyckade lopp på slutet som oplacerad, trots bra tider och bara småpengar in hittills i år är väl orsaken, samtidigt som hon står för hela kostnadsbiten gör det naturligtvis kännbart. Så vi får se vad som händer. Rätt var det är så står han kanske här i stallet vilken dag som helst. Hej svejs så länge