tisdag 20 oktober 2015

Bonden brände


Det har gått några dagar sedan senaste blogginlägget, men nu kommer det ett kortare i alla fall.

Bonden var ut på Hagmyren i söndags, jag var själv inte med eftersom jag var på väg hem från Örebro efter ett besök hos döttrarna. Anna-Lena Forsberg ställde upp och hämtade honom här hemma och fixade allt.
Otur för honom att loppet sedan blev som det blev.
I det första försöket ledde han tydligen överlägset med 80-100 meter efter drygt 800 meter och en skaplig öppning, när en av de andra ryttarna ramlade av och loppet avbröts.

Ny start efter drygt en timme och då blev det samma visa, Han pullade friskt i ledninen men nu tog krafterna slut in i sista sväng. Två varvöppningar under 13-14 fixar han inte.

Och sedan så stannade han bara när Anna-Lena drog huvan.

Precis som han brukar för sulky.

Inte mycket att säga om med allt strul. Sånt passar inte hästar som Bonden.

 Men vi tar nya tag.

Önskemålet var ett kortlopp nästa gång.

Imorgon är det Parkintur igen. Kortlopp och hårt motstånd.

Hyfsat läge, även om ett par spår längre in inte skadat. Jag hoppas på en peng, medan hjälptränaren Greggan, i vanlig ordning tror på seger...

Han känns dock fin för dagen här hemma.

Näst senast tog han i så att Greggan flög av när hästen genade över en stubbe inför sista intervallen och hästen själv kom i kapp mig och Parkes innan backens slut och "klossade" oss i rygg.

Tur hästen är snäll för när jag upptäckte att hästen var utan kusk, var det inga problem att fånga honom med vänsterhanden och sedan med tömmen i armkrok fara ner med Parkes och leta redan på en mörbultad grek.

Greggan klarade av att kliva på igen och skritta hästen hem, och nu ärdet färdigkört för honom på ett tag. Nu sitter han hemma och äter värktabletter och vilar upp sig lite.

Tur ändå att det gick förhållandevis bra.

I går mjukade jag upp honom lite och allt verkade OK.

Kul även att se att mina idéer funkade på Pånis Pajassom jag tipsade ägaren om att sätta på ett par tåvikter för att få framsteget kvar aningen längre i luften. Det funkade tydligen bra och hästen gick nu nytt rekord och blev trea för ägaren själv i starten efter jag körde honom.

Roligt att kunna hjälpa till när det lyckas.

Parkes känns fin i träningen och start är planerat till 7/11 på Östersund då min avstängning är över, eftersom jag vill köra henne själv.



Quantum Bond och Anna-Lena Forsberg och jag efter förra segern. Foto: Bert Magnusson, FotoFinish ©

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar