lördag 9 januari 2016

Årets första

Tionde året nu sedan jag började skriva den här bloggen.

Det första inlägget kom den 14:e mars 2006.

Då hade jag precis börjat köra licenslopp med gamle Hibbitt för att ta körlicens för tredje gången, och veckan innan blivit påkörd av lös häst så att jag flög i luften, men landade på sulkyn.

Ont i bröstet av några ihoptryckta revben och helt demolerade hjul blev dock enda skadan som tur var.

Parkins blivande morsa, La Bigi hade dock veckan efter sparkat gamlingen på skenbenet, så resten av licensloppen fick jag ofta låna hete Joskin av dåvarande grannen Åke Stridh. En del andra snälla människor lånade ut häst ibland också.

Sedan den senaste licensen togs där 2006 har jag kört 197 lopp och varit på plats 42 gånger (6 segrar) och kört in 471 550 kronor.

Skapliga siffror kan jag tycka.

Jag har för övrigt fått godkänt av Svensk Travsport att "Validera" mina kunskaper om travsport och hästar under vintern istället för att gå "Fördjupningskurs Trav", vilket innebär att om jag lyckas med detta, kan jag därefter söka proffstränarkursen, om jag nu skulle vilja det.

Nu tror jag ju att om jag vore proffs skulle jag väl svälta ihjäl, men som sagt kunskap är inte tung att bära och det känns som en bra grej att göra, för man vet aldrig vad framtiden har att erbjuda.

Ortviken går väl inte i all evighet och hamnar man söderut efter det, så vet man aldrig vad som händer.
Men vi ska inte gå saker och ting i förväg.

Först och främst gäller det att klara valideringen.
Det har varit en rolig tid med bloggen de här nio åren, och det är egentligen ofattbart att det gått att skriva så mycket. Och även om motiveringen ibland varit dålig, så har jag oftast lyckats knåpa ihop några rader med jämna mellanrum.

Vi får väl se hur det fortsätter.

Jag fortsätter skriva även det här jubileumsåret.

Sedan får vi se.

En liten rapport från stallet kan väl också vara på sin plats så här i början på året.

Det är kallt som fan, just nu här i Medelpad.

Idag -24° och då är det inte kul att träna häst, så det har varit lite lugnare senaste dagarna. Inte optimalt för träningsupplägget, men det gynnar nog inte hästarna att vara ute och kämpa i kylan heller.

Parkin var ute i torsdags, medan märrarna fick en omgång i tisdags.

Nu hoppas jag det lättar upp så jag kan ge mig ut med Quantum Bond i morgon.

Han är för övrigt såld till ryttarinnan Anna-Lena Forsberg och lämnar Storjorden i slutet på månaden. Uppgörelsen är den att jag startar på tills dess om det finns lopp och eventuellt blir det ett lopp i alla fall, den 15:e på Östersund om vi får vettigt spår. Har gjort spårförbehåll på 6,7,8 och 12.

Känns bra att hon som känner hästen köper honom. Det blir nog rätt bra det.

Parkes slog sig lite illa i hagen igår. Jag upptäckte det när jag skulle ta in henne, att hon precis slagit upp ett rejält sår i hovleden samt en lång broddreva på skenbenet höger bak.

Hon är ju alltid lite "exter" när hon ska få komma in och troligen så blev det full fart när grannen startade sin nya fyrhjuling i mörkret. Hennes syster Daley såg ut att ha gått omkull också, snöig på hela huvudet, men annars inga skador jag upptäckte på henne.

Parkes ben gjorde jag ren och lade om. Ingen feber i morse och det såg inte infekterat ut heller, men hon var lite halt och lite svullen. Hon fick vara ute i kylan utan omslag, ingen större infektionsrisk där tror jag. Ikväll lägger jag om igen så får vi se när hon är haltfri.

Med lite tur går det fort över, men det känns lite surt.

Grannen brukar annars vara försiktig med sina motorfordon, så jag lägger ingen skuld på honom, även om det är tråkigt att det ska hända en massa, men så är det med djur.

Ibland är oturen framme.

Tråkigt med sårskador på hästarna. Foto: Björn Persson ©

Emil från Ortsjöns Hästgård ringde även han igår.
Tydligen så hade Willie Carr fått en hovböld och dessutom några djupa hovfickor som de ville jag skulle titta på.

Jag får åka dit på måndag och kolla.
Min ganle vän och hovslagare Janne Falk får jag nog inte med mig den här gången, då han ramlade och slog sig i ryggen för några veckor sedan, och han är ännu inte bra som det verkar.

Men jag ser väl hur det ser ut. Bara tre veckor kvar nu till avhämtning. Ska bli oerhört skönt. Och i ett slag får jag en billigare månadskostnad på hästarna med drygt 3000 spänn.

Det kan behövas.

Kämpa på. det gör jag. Vi hörs

Och lycka till under 2016

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar