Årets första start är på G

Nu börjar det hända lite grejer i alla fall.
Har varit dåligt med saker att skriva om, och det är det väl fortfarande egentligen.

Tyckte det såg ut som ett bra lopp för Danskan redan i propositionen, men nu blev det ju billigt i överkant. Bara sju hästar. Men med låg prissumma så kan det ju bli så.

Det är ju tur det för oss i alla fall, då kanske vi kan få med oss i alla fall en peng, även om det mest är en test.

Jag vet ju inte hur hon fixar att åka hästfinka i 20 mil innan start exempelvis. Dessutom så är ju hennes "kurvteknik" av den typen, att den ger en en hel del att önska...

Hon känns annars skaplig i träningen men behöver fylla ut och växa i kroppen ännu mer. Hon är väldigt flegmatisk och slapp emellanåt. Och hon ligger definitivt inte på något i rätvarv (mer än när man ska vända upp för start)

Annars så tror man tydligen på oss i Östersunds travprogram, även om man där tror att hon varit i Norge och på Bjerke och vunnit.

Inte så pålästa direkt.

Men det är ju som det är, även om man kanske kan undra över varför en dansk häst i den här låga klassen skulle varit i Norge och startat.

Klipp ur Östersundstravets program inför onsdagen:





Det var för övrigt på Billund i Danmark som hon vann senaste gången.

Hon har även vunnit i Århus men då var det bakvarvskörning.

Ska bli spännande oavsett.

Dessutom finns det ju inte så många Great Challenger-avkommor i sverige och framförallt inte här uppe i norr, så lite roligt är det att den som är tippad etta också är efter den hingsten.

Igår flyttade även Prevenue till ett ridhäststall.

Jag såg bilder på Anette Nybergs blogg att där får hon det bra.

Tanken är nu att hon ska vara där i deras vård först och främst tills sommaren 2013 då hon ska betäckas.

Troligats med min SwedeWolves-kompis Freddes häst Rusty Dust - om jag kan få ett bra pris vill säga

Nä, nu ska jag gå ut och köra Parkin som känns bra och löpsugen, men som troligast varit lite förkyld. Han hostade till lite för någon vecka sedan när vi var på väg hem efter att vi varit ute och tränat, och började då blöda lite näsblod.

Jag blev lite orolig men är nu uppkollad och allt såg bra ut. fanns inget spår av någonting i halsen och hjärtat var av det slaget att det imponerade på veterinären som sa: "Helvete vilken pump han har den här" eller något i den stilen, när han lyssnade på hans hjärtslag.

Troligast var det så att något mindre blodkärl brast när han hostade till. Han slutade ju blöda direkt när vi kom hem så jag får väl tro att det var så.

Men det är ju så att med såna här "guldklimpar" är man ju konstant orolig över minsta lilla, så jag fortsätter hålla kollen och kör nu med andan i halsen ett tag.

Kort rapport

Ännu en vecka som gått.

Det händer inte speciellt mycket.

Har kört provlopp med "danskan" gick sådär. Var tvåa i mål bakom en som sprungit i 70 000 (och slog en del andra som sprunit in betydligt mer pengar än) så efter att ha gått i rygg på ledaren (den som var först i mål) hela vägen.

Kändes lite seg och trög och hon fick stryk med en eller en och en halv längd eller så men höll de andra bakom sig.

I provlopp är det dock svårt att veta hur de andra hästarna körs.

Hon kändes dock inte speciellt trött i andningen och det märktes inget heller på henne efteråt.

MEN hon är ju så trög...

Hon var fortfarande besvärad i kurvorna, men det gick ju ändå att köra.

Testade en "Murphy-bländare" i värmningen men det funkade inte riktigt så det blev samma halvstängda som senast. Hade dock en boots på vänster fram nu och en sula på höger bak.

Vet inte om det gjorde så mycket nytta men hon tog sig ju genom kurvorna i alla fall utan att bryta allt för mycket.

Nu var väl banan inte den bästa, rätt så tungsprungen och tiderna inte imponerande på något vis.

Dottern Amanda klockade oss till 23,6 första 1000 metrarna och 22,4 sista. Själv såg jag ingen klocka på grund av skiten i ögonen.

Hon kunde volta från 8:e utan problem, men var lite väl "tung i munnen" mellan starterna (det var två provstarter sedan lopp efter den tredje).

Vi stasar väl på Östersund den 1 februari. Autostart och 1640 meter. Blygsamma 5 000 i första pris så matlapparna är ju därefter.

Men det är väl kanske i såna lopp vi ska hålla till.

Veterinären Gunnar Rangul var här igår med sitt endoskop och kollade upp Parkins hals. Jag blev lite oroad efter senaste träningspasset, men det var OK med både lungor och hjärta så det är bara att köra på.

Det var ju skönt.

Gunnar fick även ta ett blodprov på Prevenue som jag får besked om efter helgen.

Antar att hon inte är dräktig men det är ju bättre att vara säker innan hon flyttar.

Flytten den sker nästa lördag fick jag besked om i dag. Skönt att det blir av även om det tagit lite lång tid sedan jag bestämde mig, men nu hamnar hon i alla fall på ett ställe där hon blir lite omskött och slipper travet.

När hon flyttar ska jag prova att släppa ner "Danskan" till Norma.

Det kan ju bli intressant att se hur det går. Blir ju lite mer yta för "Danskan" att röra sig på än i den lilla hage hon haft fram tills nu.

Lämnade in hästtransporten för reparation härom dagen.

Lite smågrejer tyckte jag.

Hämtade den idag.

Det gick på 7 000 spänn!

Det kostar att hänga med i svängarna.

Hej och hå.

Plånboken har stått på vid gavel som en "gäddkäft" hela hösten och vintern.

Jag undrar när det ska börja gå åt andra hållet igen.

OM det nu gör det.

Det är ju tur att jag fortfarande har lite kvar att ta av...

Hej svejs!

Trög inledning på året

Hej igen. Det har blivit en tämligen trög inledning på året. Ingen av starthästarna har varit i ordning för start men det är enligt planen. Det är fortfarande tyngre träning som gäller. Finns inte så mycket att skriva om heller egentligen. Möjligen närmar sig "Danskan" start nu. Ska köra provlopp till veckan är det tänkt för att checka av statusen. Funkar det så är det möjligt att jag testar ett lopp i februari. Hon springer lite med handbromsen i som det känns, men kan helt klart "flytta på sig" skapligt snabbt när hon vill. Jag misstänker att det mest handlar om att sätta lite mer "massa" i hennes stora kropp så att hon orkar med sig. Det känns som om hon behöver betydligt mer av den varan än hon fått på sig hittills. Jag kan tänka mig att det är det som kan göra susen även om det inte är så lätt att lyckas med detta i brådrasket. Men det går åt rätt håll. En annan överraskande syn var hur Prevenue såg ut under täcket när jag tog av henne det härom veckan. Hon har breddat ut lite över bakre delen av bålen som om hon skulle vara dräktig trots allt. Nu har jag kollat lite då och då sedan dess och jag blir mer och mer brydd över detta. Hon är fortfarande väldigt mager i övrigt, trots att hon äter bildligt talat som den häst hon är. Vi får väl se vad som händer. Det är möjligt att jag kanske måste ta ett blodprov på henne för att vara säker på att hon verkligen är "tom" för jag känner mig som sagt lite tveksam nu när jag kollat henne lite mer noga. Trots "Kjelle Vesslas" dräktighetsundersökning visade på att hon inte vara dräktig. Skulle vara överraskande för de nya ägarna om det helt plötsligt ramlade ut en fölunge framöver sommaren. Vi får väl låta det bero så länge så får vi se hur jag gör. Både Parkin och "Danskan" tränar i "mördarbacken" uppe i Kvällsjön just nu. Det är lite "mickligt" att ta sig dit eftersom vi ska över en nyplöjd lägde innan vi kommer upp på skogsvägarna som tar oss dit. Det går lite upp och ner, men hästarna har lärt sig hur det ska gå, det är bara jag som blir sjösjuk innan vi är över. Tur att det bara är 50-60 meter innan det går att "köra" på riktigt. Det suger musten ur dem lite att springa intervaller nästan rakt upp i 500 meter, men det ger bra styrka. Det verkar som om dom gillar det också. I alla fall "Junior", som otroligt nog är mer intresserad av att träna än "Danskan" och det verkar som om han börjat mogna på sig om man jämför med tidigare år. Nu tar han verkligen i när det ska tränas. Det har han inte alltid gjort. Damen från Danmark har dock inte dragit en pust ännu trots "våldsträningen", men hon blir i alla fall svettig. Hon har ju tränats kontinuerligt sedan hon kom hit i början av oktober och har bra ork, men hon behöver som sagt mer muskler. Jag tycker i och för sig att hon behöver lite mer "spring i bena" också men det kanske kommer i lag med andra hästar på banan. Nu har hon ju börjat läka ihop i karlederna också, så det kan nog gå att få ut henne framöver. Annars händer inte mycket , vilket ni kanske märkt i bloggen. "Catchdriver-karriären" går på sparlåga och när man inte har så mycket eget att köra med så lär det väl förbli så. Jag fortsätter alltså min vintervila ett tag till.

Årets första blogginlägg

Hej och Gott Nytt Travår på er, alla ni fyra som läser denna blogg.

När jag kollade nu såg jag att det redan nu är sjunde året i följd som jag bloggar här på hemsidan.

Tiden går onekligen sjukt fort.

Men det är väl bara att fortsätta även om det inte finns så mycket att skriva om.

Jag tränar på med hästarna så gott det går, men det har varit en tråkig vinter i kör-hänseende hittills. Dåligt med snö och runt noll grader mest hela tiden. För oss "småhandlare" i södra norrland som är beroende av vägar och skogstigar för att träna och inte har egna banor är det långt ifrån optimalt träningsföre med isbelagda grusvägar. Vi behöver snö och i alla fall några graders kyla för att kunna träna riktigt utan att köra sönder hästarna.

Men det hinns väl med än då det bara är början av januari.

Parkin ligger lite efter i träningsväg, men jag har ju några månader på mig att sätta honom i bra skick. Han ska ju till Henke i början av april om inget hinder dyker upp.

Proud Bee känns allt bättre och har bra ork men lite bristande vilja. Det känns inte som om hon tar i riktigt även om hon känns stark och rejäl nu.

Hon har dock stora problem med karlederna och jag smörjer och "donar" hela tiden för att försöka få i ordning på dom. När väl det är fixat ska vi prova på att göra en start.

Just nu är siktet inställt på Östersund i början på februari. Men då ska hon vara helt OK i karlederna först.

Prevenue försvinner inom några veckor. Och det blir både skönt och lite vemodigt. Det är ju en snäll häst men hennes psyke passar inte riktigt för travet. Förhoppningsvis släpper stressen för henne när hon kommer till en annan miljö och jag hoppas hon går upp lite i vikt framöver.

Norma händer det väl inte speciellt mycket med. Hon är en rolig häst som inte duger speciellt mycket till, ungefär som mig själv. Att hon är lik mig på andra sätt framgår också tydligt.

Hon är den enda häst jag vet som hellre ligger och drar sig på morgonen än kliver upp och äter kraftfoder. Alla andra hästar jag haft och framförallt de andra tre jag har nu, de står alltid och väntar på morgonen men inte Norma, hon ligger lugnt kvar och väntar tills det passar henne att stiga upp.

Ibland har hon inte ens klivit upp när jag ska släppa ut dom lite senare.

Då får hon istället väldigt bråttom att hinna med att både äta och gå ut.

Ungefär som jag.

God fortsättning då och ett speciellt grattis till Jessika Sidbäck som vann sitt första "riktiga" travlopp igår på Bergsåker..

Vad många inte vet är att redan 1993 eller om det var 1994 så vann hon lopp för första gången, det var på invigningen av Junsele travet (ingen officiell travbana) då hon slog till med Quick Chayn. I det loppet deltog även jag med min första uppfödning Big Earth (född 1989) och vi blev 5:a.

Det var som sagt ett tag sedan, men trägen vinner som jag så väl vet.

Om jag själv kommer att vinna något mer lopp känns dock i dagsläget ganska osäkert med tanke på hur det ser ut i stallet.

Men man vet ju aldrig...

Sista dagen på året

Ja, vad ska man säga om travåret 2011? Det har varit blandad kompott. Egentligen så borde det väl vara så att jag ska vara riktigt nöjd med året som gått. Nöjd med Parkins insatser och resultat. Det är jag. Men för övrigt tycker jag hela travåret varit om inte en katastrof, så har det i alla fall varit rent ut sagt värdelöst. I alla fall för mig som kusk och tränare. Nu tycker säkert en del att jag ska vara nöjd ändå och glädjas åt att jag faktiskt haft oerhörda framgångar som hästägare och uppfödare och det är ju sant. Men samtidigt så är det ju för delaktigheten i det hela som jag håller på. Och att äga en väldigt bra häst ger inte på långa vägar samma känsla som att träna och köra en väldigt bra häst. Nu är jag ju inte dummare än än att jag förstår att "junior" aldrig skulle ha sprungit in de summor han gjort om jag haft honom själv. Där har Henke lyckats väldigt mycket bättre än jag någonsin trott. Men känslan är inte alls den samma. Även om kontot fyllts på så uppväger ju det en del, men man blir mer likgiltig och det är ingen rolig känsla när man ska hålla på med trav. Året började annars rätt bra med att Prevenue blev tvåa med mig i vagnen i ett TV-sänt V4 lopp på Gävletravet i mitten av januari. Då tänte jag att det här blir nog bra det med. Men efter det tog det ända tills i slutet på oktober innan jag var "på plats" med en häst i ett lopp. Det var då jag som "Catchdriver" körde jobbarkompisen "Büsses" häst Villagelecoursdeau till en andraplats på Bollnästravet. Mellan dessa två andra platser gick det nästan 20 körda lopp. Och det är alldeles för dåligt för att jag ska vara nöjd överhuvudtaget. Prevenue blev dummare och dummare att träna efterhand att året gick, men sprang ändå in ca 25 000 kronor och det är väl ändå godkänt även om hon kunnat sköta sig bättre. Hälften av de pengarna sprang hon ju in i loppet på Gävle. De övriga 17 starter hon gjorde innebar nästan bara tråkiga minnen när man ser tillbaka och det är ju ganska värdelöst.. Hon betäcktes även i somras men kastade fölet och nu så lämnar hon Storjorden. Förhoppningsvis redan i slutet på nästa månad,Då har hon en ny karriär som ridhäst att se fram emot då jag givit bort henne till en kvinna jsom jag gick i skola med i barndomen. Där får hon det bra. Prevenue har kostat mig mycket bekymmer och en hel del pengar och hade det inte varit för att jag fick vinna ett lopp med henne så hade hon nog varit härifrån mycket tidigare. Men nu får hon i alla fall en chans till som ridhäst och kanske att hon betäcks 2013 då jag har det förbehållet. Min pesonliga favorit häst, charmiga Norma hade inte heller ett så lyckat 2011. Det föl hon födde fram, (en hingst efter Dell Ridge Image) var död redan vid födseln och sedan tog det dryga 2 månader av strulande innan hon var hemma här igen, dräktig på nytt. Denna gång med Parkins pappa Tap In. Återstå att se om hon kan bära fram ett livsdugligt föl denna gång. Tummarna är vikta för det och jag tror faktiskt att hon kommer att lämna en riktig kanon någon gång. Proud Bee kom från Danmark i slutet av oktober och är så här långt ett gigantiskt felköp. Börjar att ta sig men är det någon affär jag gjort som jag önskat vore ogjord så är det denna. Återstår att se om jag kan få rätsida på denna underliga häst. Under året som gått har även ett par andra hästar vistats korta perioder i min träning. Underbart snygga och tjänstvilliga, men ack så ofräscha Lucy Hill försvann efter två månaders träning här hon var borta redan i början av januari. Hon gick till Tomas B Nilsson och fick ett par matlappar innan man gav upp. Snygge Rally Kalle, vars egentliga namn var Sunset Rally, kom i maj och lämnade i september utan att jag blivit mycket klokare. Snygg och stark och lättränad. Hade alla förutsättningar men var oerhört feg bakom hästar. Höll dock på att vinna i debuten men slutade fyra efter att jag "våldskört" honom i dödens hela loppet. I lopp två fegade han ur och galopperade han när han var på väg att tappa ledningen på väg in på rakan efter första kurvan. Efter loppet blödde han näsblod och även om han blev friskförklarad tämligen snabbt så fann jag det för gott att ge upp. Vi kom inte riktigt överens kan man lugnt säga. Han såldes till Boden för en ringa penning. Ännu en förlustaffär där det kostade mer än det smakade. Jag har även varit "catchdriver" lite oftare än vanligt detta år och det har väl kunnat gå bättre. En andraplats och en matlapp är facit på åtta försök. Symptonymt för nästan alla dessa lopp är dock att jag i princip givit nästan alla hästarna smörlöpningar. Det är jag nöjd med - men sedan så har hästarna ju oftast varit alldeles för dåliga till slut. Slutsumman är att året har varit rätt OK men tråkigt. Bättre tag nästa år. PARKIN till höger får stryk av Åke Svanstedt och MAD IMAGE i Sverigeloppets final. Bästa 2011: 1. Parkins metamorfosaktiga utveckling under året. Hela 558 000 insprunget och Henrik Svensson fick en genombrottshäst som numera är känd i hela travsverige. 2. Sverigeloppet och upplevelserna därikring samt rikstotosegern på Danneros V64-omgång. 3. Att jag äntligen fick råd att renovera fasaden på stallet. Sämsta 2011: 1. Mina dåliga och kostsamma hästaffärer. Enbart bottennapp under 2011. 2. Normas dödfödda föl. 3. Att Åke Svanstedt alltid såg till att ha nosen före med sina hästar i de mer "penningstinna" loppen. Nu tar jag nya tag och jag hoppas verkligen jag presterar bättre än någonsin 2012. Gott slut till er alla, men framförallt ett Gott Nytt År

GOD JUL!

God jul till alla travvänner och andra som läser denna blogg. PARKIN (till vänster) körd av dottern Amanda och PROUD BEE körd av Björne själv på julaftonstur. FOTO: Matilda Persson ©

Tränar på

Ja, här tränar vi på.

I natt kom det en hel del snö och det var ju efterlängtat.

Träningsvägarna och banan här på Storjorden har ju varit sämre än sämst, men nu finns det ju hopp igen.

Idag fick både Parkin och "Danskan" var sitt träningspass, för "Junior" blev det det första "riktiga" träningspasset sedan han ställdes av i oktober. Idag fick han tre intervaller i backen med spetsade öron.

Allt ser bra ut förutom att han är så tjock att det nästan ser ut som om han är dräktig då magen svänger en hel del i sidled när han springer.

Men det jobbar vi bort lite av innan april.

Proud Bee kämpar på med lite däckträning för att försöka förbättra styrkan i bakpartiet. Vi får väl se vart det bär. Förhoppningsvis kan Henke köra provlopp med henne på onsdag eller i varje fall testa henne på banan.

Blir en kort blogg idag men lämnar väl en liten önskelista till tomten på lite "travrelaterade klappar" som avslutning:

Önskelista till tomten:

1. Att jag får tillbaka för alla utlägg jag haft för Proud Bee av hästskojaren Robert Ericson.

2. Att Proud Bee helt plötsligt börjar fungera så att jag kan få vinna fler lopp än det enda jag vunnit hittills.

3. Att man från centralhåll ökar förtjänstmöjligheterna för "breddutövarna" av travsport.

4. Att måldomarna tittar lika kritiskt i regelhänseende på andra ekipage än de som körs av mig .

5. Att Norma föder ett välskapt föl i maj och att förutsättningarna finns så att hon kan betäckas om med snyggingen Chocolatier.

Annars så önskar jag mig mest av allt "fred på jorden" precis som flickan i sketchen med Sven Melander...

God Jul på er alla läsare!