Misslyckad vecka till ända

Idag tar en i travhänseende totalt misslyckad vecka sin ände.

Maken till dålig vecka har jag inte haft på länge.

Det började i onsdags då Norma misslyckades i kvalet som hon missade tidsmässigt med 0,8 tiondelar på sluttiden.
Banan var rätt bra tyckte jag då, men tiderna under dagen var ju inte direkt lysande har jag blivit upplyst om, och då kollat upp i efterhand.

Och med tanke på att man exempelvis i fredags på Östersund, där banan i mitt tycke var obetydligt sämre än på Bergsåker, där gav dom ändå två sekunder till kval- och premiehästarna.
När sånt händer så blir man lite sur.

Det sker ju sällan på Bergsåker trots banan hållit allt annat än bra skick den senaste tiden.

Nu ska jag ju inte gnälla, men hade man bara "gett" oss en sekund även på Bergsåker så hade vi klarat oss.

Nu borde hon ju klarat tiden ändå, men det var ju en sån vecka då det skulle jävlas.

Nu var det ju "nygammalt" grusbeläggning på igen sedan söndagens "missöde" och det är ju ett bakslag om man från Bergsåkers håll "måste" erkänna att banan inte var bra nu heller.

Åter till Östersund och fredagen då.

Newyorken kom äntligen med igen efter en månads ofrivillig startfrånvaro.

Varken hon eller jag hade dock någon bra dag, och trots att jag tyckte vi kom iväg rätt bra från fjärdespår så var det hästar innanför oss hur vi än sökte oss ner, så vi blev kvar i tredjespår nästan hela första varvet, innan vi kom ner i dödens.

Inte hennes likör direkt.

4-500 kvar hade vi gjort vårt och hon hissade nödflagg. Hon kändes annars jättefin i värmningen men var sig inte riktigt lik i loppet.

Men troligast så berodde det på löpningen.

Ska kolla tänderna på henne till veckan då hon varit lite dålig på att äta på slutet. Sedan så provar vi väl att komma med igen. Det börjar ju att bli färre banor öppna nu men vi försöker väl igen.

Förra veckan var "fredagsnöjet på Östersund" roligare då Parkin slutade 3:a.

Det var inte så kul den här gången att lasta och sätta sig och fara 18 mil tillbaka till Matfors en fredagkväll utan att få något med sig hem.

Det är ju ingen tröst att man inte är ensam om att fara hem utan pengar. Det är ändå tråkigt och kostsamt.

Man behöver få in lite mest hela tiden för att få det att gå runt.

När man dessutom tagit ut sin näst sista semesterdag för att åka iväg känns det lite extra tungt.

Men det är som sagt dom som har det värre.

Vi tar nya tag och hoppas på att flytet återvänder för det har ju annars varit en bra säsong i stort hittills.

Det är ju egentligen bara en seger som saknas för att jag ska vara helnöjd med år 2009.