Fransk debut

På måndag är det dags för Parkin att göra debut på Vincennes. Fantastiskt egentligen att min lilla skithäst tagit sig hela vägen från Storjorden och Matfors till att få tävla på kanske världens mest kända travbana. Nu har man ju ingen aning om hur det går. Sofia Aronsson ringde i lördags och funderade lite kring starten och hon påstår att han tränar bra och är faktiskt ganska pigg för att vara han enligt rapporterna. Som vanligt ligger han låg i puls när dom tränar, lägre än de andra träningskompisarna så det verkar ju bra i alla fall och har han smittats bara det minsta lilla av den form som hagkompisen, danske New Line har för tillfället (700 000 svenska kronor in på två starter sedan han kom i samma hage som "junior") så kan det bli bra. Det är nog mest frågan om han tänt till av miljöombytet. Jagh ar inga stora förväntningar egentligen men jag tror nog att det är ett stort plus att han får den välkände franske kusken Eric Raffin i sulkyn. Det ska hur som helst bli jäkligt spännande. 22 500 Euro i första pris och sista matlappen är på 7:e plats och är värd 500. Jag vet inte om loppet går på ATG-live men annars kan man nog se loppet eller bilder från loppet någonstans på den HÄR länken i efterhand. Klickar ni nu får ni startlistor och annat matnyttigt. Han startar i lopp 1 i alla fall och har nummer 15. Det är fri voltstart om jag har fattat det hela rätt. Han går barfota och det lät som om det skulle bli norskt huvudlag. Det har han inte haft sedan fyraårssäsongen. Loppet går ca 13.50 på måndag. Har haft mycket att stå i. Jobb nu tre dagar och när det är bara 12-timmarspass så blir det lite över till annat. Idag avslutades den här arbetsperioden så nu så är jag ledig en vecka. Förutom julbord med jobbet på onsdag. Tur att det var då och inte torsdag för då är det trav på Bergsåker och då är jag uppsatt på Emmerantia i Amatörpokalen och så ska Bonden ut i ett vanligt lopp senare. Full dag alltså. Jag tränar på så gott det går men träningsförhållandena är långt ifrån optimala. Imorgon lördag får dock både Parkes och Quantum Bond ett träningspasss efter tre vilodagar. Försöker återkomma i början av veckan efter Parkins start med en ny rapport.

Klantigt

I tisdags utnyttjade jag årets sista semesterdag till att bli oplacerad på Bergsåker med Bonden. Som lök på laxen, så körde jag även bort "ettan" längst upp i raden och många värdefulla startpoäng flög där sin kos. Dåligt beslut att starta under liknande förhållanden. Jag tänkte stryka oss efter värmningen för banan var svårbemästrad, men valde att chansa och starta. Är huvudet dumt får kroppen lida säger dom och det höll jag nog med om den dryga timmen det tog att sanera all utrustbning efter dettta gyttjebad. När man sen inte ens hade något varmvatten att spola av grejerna och hästen med så kändes det inte lättare direkt. Tråkigt att behöva betala för en boxplats när man har så dåligt underhållna stall att inte ens det finns fungerande varmvatten. Dåligt av Bergsåker, min hemmabana dessutom. I själva loppet löste det sig väldigt bra och från svårt läge hamnade vi i tredje par utvändigt. In i sista sväng låg vi femma och jag var bombsäker på pengar. Men eftersom mitt minne är kort så lyckades jag klanta till det ändå. I somras i ett lopp på Östersund så vinglade vi ut nästan ända längst ut i bankanten då jag skulle flytta ut honom ett spår när jag fick lucka i sista sväng. Precis samma hände nu, då jag släppte taget en aning om högertömmen för att kunna rycka upp norsken, så försvann han rakt ut i periferin och dessutom tappade han all fart. Så var den dagen förstörd. Hade jag suttit kvar hade jag nog fått en slant åtminstone. Tråkigt och klantigt på samma gång. Nu har jag tappat sugen lite. Så vi får se om det blir någon mer start i år med honom. Vi kanske tränar tills vädret blir stabilare och banorna blir hårda och fasta. Parkes har slutat hosta i alla fall men jag har inte kört henne något på snart tre veckor. Lång tid men hör jag ingen hosta så börjar jag träna på lördag igen och sedan så är det bara att hålla tummarna. Parkin är anmäld till ett lopp över 2700 meter på Parisbanan Vincennes den 2 december. Det är 22 500 euro i förstapris med prispengar ner till 7:e plats och där en matlapp på 500 euro. Bra priser alltså. Ska bli spännande att se hur det går. Sofia Aronsson är dock väldigt nöjd med honom i träningen, men vet om att det kanske saknas lopp i kroppen och vi får väl se vilket humör han är på. Han brukar ju gå bra efter vila. OM jag gör bokslut nu så har det varit mitt bästa år som kusk med tre segrar men ett av de sämre som tränare om man ser till intränade pengar. Tänk vad konstigt det kan vara. Kuskstatistiken kan ju förbättras om jag får köra någon häst i Amatörpokalen ännu nästa torsdag. Jag hoppas jag får chansen på någon bra. OM jag får chansen överhuvudtaget. Hej

Fortfarande förkyld

Det är som det är här på Storjorden. Bara en körhäst för tillfället. Inget fel på det då man får tid över till annat, exempelvis blogga lite. Men jag är ju van att ha något att göra mest hela tiden så det känns lite si så där, även om det troligen är bra med lite lugn och ro ibland. Nu är det ju ofrivilligt då jag hoppats kunna komma igång på riktigt med Parkes men hon hostar fortfarande lite trots att hon avslutat två omgångar Hippotrim. Veterinären ville att jag skulle lugna mig någon vecka till för han tyckte inte vi skulle behandla om henne. Så det är väl bara att vänta ut henne. Har dock givit henne en dos av en gammaldags "hästkur" nu. En av den sort som gamla sorters hästfolk använde sig av på "svårsläckta" förkylningar och som inte används längre. Vi får väl se hur det går. Körhästen Bonden fick ett lättare pass igår inför tisdagens start på Bergsåker. Han känns väldigt pigg och alert för dagen, kanske lite för pigg för hans eget bästa. Jag tyckte ändå han är förvånansvärt hanterbar i dagsläget, i alla fall jämfört med hur han uppträder emellanåt. Även om han nästan blev lite förbannad och hyttade åt mig ett par gånger. Då han ville springa fortare än jag tillät. Så "bulade" han inte ner sig och "tokrusade" som han brukar göra titt som tätt. Vi får väl se hur det är på tisdag då det är dags för start. Tyvärr så brukar han ju göra av med mycket av de krafter han har redan i värmningen. Kan han hålla sig något så när lugn i defileringen och provstarten så är mycket vunnet där. Kapacitet har han för åtminstone en 16-tid om han inte är helt slut redan innan start. Sedan så är det väl lite viöja inblandat också. Han är ju annars urtypen för en "rusare" - en häst som ger allt tills han blir trött och saktar sedan ned när krafterna tryter. Oavsett vad som händer runt omkring. Oftast har den här typen av häst svårt att hushålla med krafterna och vill man vinna loppen gäller det att skaffa lite försprång mot slutet. Ungefär som det sett ut när jag vunnit loppen med "Bonden". Bonden är dock lite bättre i ryggar nu än när han kom. Då sprang han ända in i hjälmen på framförvarande ekipage innan han tog stopp. På slutet tycker jag det varit lite bättre. Pappan Double Eagle ska visst ha varit en sån häst och många av de avkommor jag sett efter honom ser inte så roliga ut i loppen, rent hanteringsmässigt. Heta eller allmänt dumma. Det kan ju naturligtvis bero på inkörningen och hanteringen också, vilket inte känns helt osannolikt med tanke på de erfarenheter jag har av Quantum Farms. Bonden är ju oerhört dåligt inkörd men annars verkligen snäll och foglig i alla lägen utom framför en vagn. På tisdag fick vi ett läge som jag gärna bytt ut mot ett framspår. Å andra sidan så kan vi få ett fint lopp i ryggar om vi kommer ner någorlunda från början. Det är dock väldigt utlämnat och med minsta lilla oflyt så kan vi bli hängande i spåren eller hamna sist. Vi kör för en slant och hoppas på lite draghjälp sista 500. Speeda fort kan han om han har ork och lust. En liten rapport från Frankrike har också nått mig då jag även kommit i kontakt med Parkins skötare Satu via Twitter. Hon berättade att de börjat ridträna honom och att han gillade det. Hon skulle även fixa lite foton åt mig framöver. Ska bli spännande. Nu ska jag gå ut i stallet och skotta skit och fixa lite med foder och sånt inför intagningen i kväll. Det är en syssla som ska göras ändå varje dag oavsett om hästarna körs eller inte. Hej!

Roligare förr

Jag är ju inte så där lastgammal egentligen. 46 år är väl ingen ålder. Och det känns ju ofta "som igår" mycket av det som hänt. Kollade på en videofilm med gamla lopp igår och där fanns även loppet då jag första gången körde in pengar med en häst. Det var 1990 i april. Det är snart 24 år sedan, ändå kommer jag ihåg hur uppfylld av glädje jag var när vi svängde in på upploppet som tredje häst och jag förstod att ingen bakom skulle komma ikapp oss. Jag smög till och med upp en liten näve i en "smygsegergest" fastän jag bara blev trea. Jag gav hela 229 tillbaka på en spelad tia i platsodds. Jag kommer ihåg att jag ringde min hovlagare, den nu sedan några år tillbaka döde Bengt Sandin från telefonautomaten utanför fiket på Solänget och jublande glad berättade att jag blivit trea. Att jag skulle bli intresserad av trav var det nog ingen som trott. Allergiker och så med ett i det närmaste osunt fotbollsintresse, som upptog i princip all min tid fram till gymnasietiden. Men det var något med de där hästarna som drog. Redan som liten ville jag ha en egen häst. Lite svårt när man bor i en lägenhet i ett förortsghetto till Sundsvall. Jag fick i alla fall börja på en ridskola, men då ögonen rann och jag snorade och det väste i halsen på mig var det bara att lägga ner. Men i gymnasiet så slog det slumrande hästintresset upp med full kraft. Ingen nära släkting hade någonsin hålllit på med hästar eller trav, eller någar större djur för övrigt. Morfar hade en bror som under efterkrigstiden haft proffslicens på Östersundstravet men han hade nog slutat med hästar redan på 50-talet och jag var ju född 67, så det hade ju knappast påverkat. Det enda egentliga travkopplingen var att farfar och jag spelade trav, ett 32- raders system på V65 varje helg. Vi hade flyttat ut till Matfors när jag var 13 år, där morsan och min styfar Börje hade köpt ett hus. Med skolgång inne i Sundsvall när jag började gymnasiet så dök det upp lite nya polare och där gick en grabb vars farsa var proffstränaren Agge Engblom. Han som hade tävlat med den senare någorlunda kände avelshingsten Joe Spin. Det innebar att det blev lite travbesök på plats då det blel fribiljetter och travprogram. Plus känslan av att man typ kände "någon" av de som körde. Jag fascinerades direkt av stämningen och spänningen. Jag var ju annars en oerhört dålig spelare. Man fick ju sina favoriter bland hemmahästarna som sprang på Bergsåker i mitten av 80-talet (de var ju egentligen ena riktiga löss) och som man höll koll på, och spelade en tia på då och då. Den oerhört snygge och karismatiske Limit Fisherman en kolsvart hingst, ofta körd av Ingemar Hallberg, en kusk som ofta lovade mer än vad han höll, men som stack ut i sin snygga läderdress i gult och lila. Hästen galopperade i tid och otid och det var fler än en gång han hoppade i ledningen straxt före mål och man svor ve och förbannelse över honom, likförbannat så stod man där veckan efter med samma förhoppningar. Hallberg hade även gamle slitaren Top Dot som lurat av mig både en och två tior på sympatispel som aldrig gick in. Också en häst som stack ut lite och som var undan fina amerikaimporten Scotch Dot, som lämnade en drös av fina hästar. Hallberg flyttade sedemera till Mälsåker och där träffade jag honom egentligen för första gången på riktigt då jag faktiskt köpte Viviann Brante (hon jag blev trea med i början av texten) av en hästägare hos honom. Hallberg var trevlig, men snål som bara den och jag tror inte jag överdriver om han viggade minst ett halvt paket cigg av mig under de timmar jag var där och kollade på hästen. Senare fick jag även en räkning på två dagars proffsträning av honom på hästen jag köpt. Inget jag räknat med. Hästen betalade jag på plats på eftermiddagen innan jag for därifrån och hon gick hem till mig på morgonen därpå. Ett beteende som jag upptäckt är synonymt med en del travtränare av tveksamt slag. Men det är om inte glömt så i alla fall förlåtet nu. Hallberg fick något trassel med hjärtat senare och fick sluta som tränare. Vad han gör idag vet jag inte. Åter till spelandet. Min kompis Staffan, som också gick i samma klass borde ju egentligen ha blivit mer biten än mig på trav. Vi spelade V5:or i hop och det gick ju aldrig bra. Vi hade chansen på en femma, med för den tiden hyfsade pengar för två 18-åringar en gång, men sprack naturligtvis i sista lopet som var ett snabblopp. En period under den här tiden så stod ju snabbloppet allt som oftast mellan två hästar. Det var Åke Svanstedts första stjärnhäst, Bombi Boy (en lite vek vallack som knappt sprang ett steg utanför medelpads gränser, men hemma på Bergsåker slog han oftast allt och alla och den Gustaf Persson-ägde bångstyrige kanonkulan Batong, i träning hos Åke Bäckström och oftast körd av dennes son Lars. Systemet vi gjorde satt klockrent fram till finalen, då vi hade en enda markering och den var den här gången för Batong, som inledde dagen till ära med en inte alldeles ovanlig 150-meters galopp direkt i starten. Bombi Boy vann den gången, tämligen lätt en av sin karriärs 38 segrar till lågt odds och vi sprack på V5:an precis som vanligt. För Staffan kom det en liten bonus senare på kvällen då han spelade en tia på Furir Noon (körd av nyligen bortgångne Bergsåkerstränaren Peter Buhlers pappa Jens) i noll-loppet. Glädjen var total när ekipaget vann till 72 gånger pengarna. När vi for hem till Matfors senare på kvällen så satt Staffan och räknade sina 720 kronor medan jag satt och räknade enkronor. Så kan det gå i travets värld. En liten historia om ingenting så här i höstmörkret. Nu ska jag iväg och leverera en flaska whisky till en kompis som fyller 50-år. En kille som också var med på den tiden och som fortfarande kämpar på i det tysta med travet. Grattis Örjan Westerlund på födelsedagen. Annars så startar Bonden på tisdag på Bergsåker. Anmälan i morgon. Han har fått backträning och så även gått ett 21,5/2140 meters jobb ensam på tung bana sedan senast. Hur långt det räcker vet jag inte men han kändes bra i alla fall. Parkes har fått en ny kur Hippotrim och har därmed fått körförbud i några dagar till. Adios

Småstruligt

Det är lite småstruligt just nu med hästarna. Inga passande lopp och lite "småklater". Det är ju lerigt som bara den. Det var hårt och fint för bara någon vecka sedan men så började "survädret" och nu är det bara lervälling i stora delar av hagarna. Och då ökar skaderisken vad det gäller trampskador. Och naturligtvis så trampade ju Parkes av sig en sko i leran och dessutom så rev hon upp ett tramp på sidan av hoven/kronranden så hon var riktigt halt i några dagar och fick vila i närmare en vecka. Nu så verkar det bättre och jag har kunnat köra henne ett par gånger. Dessutom tar jag nu varje dag på henne ett par "trampskydd" som hon får ha i hagen. Hon känns annars väldigt rytmisk fin men tyvärr så har inte hostan gett med sig så jag har fått ta det rätt så lugnt ännu. Imorgon kommer dock den ambulerande veterinären Gunnar Rangul hit med sin "halskollarutrustning" så får vi väl se vad det blir för medicinering efter det. En kur med "Panne de Monteur-medicinen" Hippotrim hjälpte ju inte tidigare i alla fall så vi får väl se. Fick SMS från Sofia Aronsson om att Parkin anlänt till Frankrike och att han verkar trivas med sin nye "bästis" New Line som för övrigt var trea i det Harpers under elitloppshelgen som "junior" blev 6:a i. Innan avresan behandlades han i framkotorna så nu får han väl vila någon vecka innan träningen tar vid igen. Bonden har inga lopp som passar, men det närmar sig lite i alla fall. Den 19:e på Bergsåker har han en proposition som inte är lysande men ändå skaplig. Till dess tränar vi på. Han har de sista veckorna fått lite tyngre träning i "vinterbacken" och vi får väl se hur han tar den. Det sliter ju lite mer, men jag försöker balansera det så att det inte blir för mycket. Troligen så måste jag väl in på banan och köra ett jobb innan start eftersom en månad kan vara lite i längsta laget för hästar av hans typ. Frågan är väl när. Jag har även haft lite väl ont i mitt sargade knä den sista tiden så jag tar det lite lugnt med det mesta just nu. Jag hoppas på lite foton från Frankrike framöver och då dyker dom upp här. Över till lite "travpolitiska" frågor. Fick hemsänt en lite folder häromdagen. Den hette "Travarhälsan" och innehöll instruktioner om hur man ska gå igenom sin häst och typ; besikta den innan start så att den är "startklar". Det kommer nya regler angående den här typen av "egenkontroll" av hästen innan den ska starta eftersom man bedömer att veterinärbesiktningen som numera görs i defileringsvolten inte räcker till. Det är ju i och för sig bra att man har lite koll men jag har hållit på med det här i 30 år och endast vid två tillfällen har jag fått startförbud för att hästarna presterat sämre än förväntat. Vid båda tillfällena så har hästarna blivit typ "tjuriga" och helt enkelt skitit i att ta i på slutet. Det har ingen kontroll i världen kunnat förhindra. Så vad vinner man med det här? I mitt och säkert i 999 fall av 1000 så åstadkommer man ingenting, mer än irritation med denna folder. Det är ju ingen som är så dum så att den startar och chansar med en häst som inte är tävlingsmässig. det borde väl de flesta fatta. Nu tror jag en del blir ännu mer less på den här skiten med allt mer pålagor och onödiga bestämmelser hit och dit, och sämst av allt ännu en liten skvätt med påfyllning i den mugg som snart runnit över för väldigt många. Men fortsätt ni bara ni som bestämmer, hitta på ännu mer ni, snart så har ni nog knappt några amatörer kvar att bestämma över. Läste även att Östersund saknar pengar inför de sista två månaderna och måste sänka de redan låga prispengarna ytterliggare. Var i helvete ska det här sluta? Det är ju bara att räkna själv. Ingen mer än vinnaren i loppen med 10 000 i första kommer ens att gå ihop om dom måste åka en bit. Om jag hade exempelvis en häst i proffsträning som ska åka från typ Sundsvall de knappa 18 milen till Östersund, så betalar man 40 kronor plus moms per mil för en plats på tränarens hästbuss. (17,5 mil x 2 = 1400+350 spänn) Väl på plats ska en skötare sela ut hästen och ta hand om den. En nätt liten utgift på 400+moms tillkommer då. Sedan så vill ju tränaren ha en slant för att han kör. Säg att din häst blir tvåa och får 5000 kronor. Momsen på den summan den ser du inte för den betalar ST (Svensk Travsport) in direkt. Den moms DU betalar på fakturorna (om du deklarerar en gång om året) konfiskeras i närmare två år eller tills du får ut dina momspengar i december året efter loppet gått (nya regler från och med i år i och för sig). Normalt är det 10 procent kusken vill ha, om han kör själv (en del som lejer andra vill ha 15 procent så att dom ändå får behålla tio procent själva). Det blir en ny "femhundring" att punga ut med. Glöm inte momsen på 125 spänn som också skall betalas (En del tar ett par hundringar i uppsittning också, men kanske inte om de tränar hästen). Sedan vill ju travbanan ha betalt för att hästen får tillgång till en boxplats. 200 spänn tar Östersund (och moms 50 spänn). Gävleborgsbanorna suger ut 250 spänn för samma tjänst. Sedan ska man inte glömma de 30 kronor (lägre moms dock, som ska betalas om anmälan skett via datorn (en hundring om din tränare inte lärt sig använda datorn). Du kanske åker iväg själv också för att titta på din häst? Ni vet ju själv vad bensinen kostar och även om inträdet är gratis för två ägare, så ska man ju äta och sånt också när man är borta. Om man bortser från de "egna" kostnaderna så får du följande kostnadsbild. Resa 1400 350 Utselning 400 100 Provision 10% 500 125 Boxhyra 200 50 Anmälningsavgift 30 2 Summa 2530 627 Summa, kostnader: 3157 kronor. Det innebär att du fått en "vinst" på 1843 kronor för att din häst blivit tvåa i ett travlopp och "tjänat" 5000 spänn. Placerar den sig ett snäpp sämre (3500 in som trea) så är det ju knappt "kaffepengar" kvar och om den inte är bland de tre så går man back. Är det enda gången den startar den här månaden, så kan du ju lägga in månadskostnaden och behandlingar och liknande i kalkylen också. Även om man inte är något "mattegeni" så förstår man ju att den här "Ebberöds Bank-verksamheten" som pågår som hästägare är dömd att misslyckas för "vanligt" folk om prispengarna sjunker ännu mer. Även en amatör har ju tveksam ekonomi i travet med så här låga prissummor. Nej, man vill ju vara optimist - men det är ju fan så svårt när spiralen snurrar nedåt allt fortare. Eller?