Fortfarande förkyld

Det är som det är här på Storjorden. Bara en körhäst för tillfället. Inget fel på det då man får tid över till annat, exempelvis blogga lite. Men jag är ju van att ha något att göra mest hela tiden så det känns lite si så där, även om det troligen är bra med lite lugn och ro ibland. Nu är det ju ofrivilligt då jag hoppats kunna komma igång på riktigt med Parkes men hon hostar fortfarande lite trots att hon avslutat två omgångar Hippotrim. Veterinären ville att jag skulle lugna mig någon vecka till för han tyckte inte vi skulle behandla om henne. Så det är väl bara att vänta ut henne. Har dock givit henne en dos av en gammaldags "hästkur" nu. En av den sort som gamla sorters hästfolk använde sig av på "svårsläckta" förkylningar och som inte används längre. Vi får väl se hur det går. Körhästen Bonden fick ett lättare pass igår inför tisdagens start på Bergsåker. Han känns väldigt pigg och alert för dagen, kanske lite för pigg för hans eget bästa. Jag tyckte ändå han är förvånansvärt hanterbar i dagsläget, i alla fall jämfört med hur han uppträder emellanåt. Även om han nästan blev lite förbannad och hyttade åt mig ett par gånger. Då han ville springa fortare än jag tillät. Så "bulade" han inte ner sig och "tokrusade" som han brukar göra titt som tätt. Vi får väl se hur det är på tisdag då det är dags för start. Tyvärr så brukar han ju göra av med mycket av de krafter han har redan i värmningen. Kan han hålla sig något så när lugn i defileringen och provstarten så är mycket vunnet där. Kapacitet har han för åtminstone en 16-tid om han inte är helt slut redan innan start. Sedan så är det väl lite viöja inblandat också. Han är ju annars urtypen för en "rusare" - en häst som ger allt tills han blir trött och saktar sedan ned när krafterna tryter. Oavsett vad som händer runt omkring. Oftast har den här typen av häst svårt att hushålla med krafterna och vill man vinna loppen gäller det att skaffa lite försprång mot slutet. Ungefär som det sett ut när jag vunnit loppen med "Bonden". Bonden är dock lite bättre i ryggar nu än när han kom. Då sprang han ända in i hjälmen på framförvarande ekipage innan han tog stopp. På slutet tycker jag det varit lite bättre. Pappan Double Eagle ska visst ha varit en sån häst och många av de avkommor jag sett efter honom ser inte så roliga ut i loppen, rent hanteringsmässigt. Heta eller allmänt dumma. Det kan ju naturligtvis bero på inkörningen och hanteringen också, vilket inte känns helt osannolikt med tanke på de erfarenheter jag har av Quantum Farms. Bonden är ju oerhört dåligt inkörd men annars verkligen snäll och foglig i alla lägen utom framför en vagn. På tisdag fick vi ett läge som jag gärna bytt ut mot ett framspår. Å andra sidan så kan vi få ett fint lopp i ryggar om vi kommer ner någorlunda från början. Det är dock väldigt utlämnat och med minsta lilla oflyt så kan vi bli hängande i spåren eller hamna sist. Vi kör för en slant och hoppas på lite draghjälp sista 500. Speeda fort kan han om han har ork och lust. En liten rapport från Frankrike har också nått mig då jag även kommit i kontakt med Parkins skötare Satu via Twitter. Hon berättade att de börjat ridträna honom och att han gillade det. Hon skulle även fixa lite foton åt mig framöver. Ska bli spännande. Nu ska jag gå ut i stallet och skotta skit och fixa lite med foder och sånt inför intagningen i kväll. Det är en syssla som ska göras ändå varje dag oavsett om hästarna körs eller inte. Hej!