Hemma igen

Det blev en trevlig, om än lite stressig tripp till Frankrike mitt i den här veckan. Vi, Jag, Anette och yngsta dottern Matilda åkte härifrån på natten till tisdagen och flög på morgonen efter, direkt tilll Paris. Där hämtade Sofia Aronsson oss på Charles De Gaulle-flygplatsen och vi for direkt till stället hon hyr in sig på, Harras du Plessis i lilla Chamant i utkanten av Senlis för att träffa Parkin. I Senlis hade vi bokat hotel på Ibis Budget. Litet men bra hotell där man mer eller mindre fick sköta sig själv med kodlås. Parkin gick i en skogshage med en hel del träd och ett flertal kompisar, mest kvinnliga, och han "bossade" runt med alla och var den som bestämde i hagen tydligen. Såna takter har man inte varit van att se hos honom, men han verkade ha mognat på sig en hel del. Han såg välmående ut och av att han startat dagen innan märktes intet. Parkin trivs bra hos Sofia Aronsson men han springer inte lika bra. Foto: Björn Persson © Sofia var väl lite missnöjd med utfallet hittills och det är inte omöjligt att han kommer hem tidigare än bestämt. Hon tyckte dock mycket om hästen. Hon skulle prova några lopp till och eventuellt ett Montélopp bara för att kolla hur det går, innan hon bestämde sig för hur fortsättningen blir. Vi fick låna en bil och åkte mellan Parkin och hotellet varje dag förutom en tur till Galopp-meckat Chantilly, som låg i närheten och en sväng till Paris så att man fick se på de historiska monumenten. Jag körde dock bara på A1 till Charles De Gaulle-flygplatsen och vi parkerade där och tog tåg resten av vägen in. Hemresan till Senlis sedan är dock en historia för sig, även om vi till slut kom hem om än efter vissa "irrfärder". De som känner till vilken typ av lokalsinne jag har förstår säkert hur det blev... Lika bra att kolla på Eiffeltornet om man ändå är på plats. Foto: Björn Persson © Sofia försvann redan onsdag mitt på dagen då hon hade flyg att passa för hemresa och Olympiatravet, men vi hann med att bjuda på middag i alla fall, och det på ett bra ställe som hon kände till. Trevligt var det. Två andra svenska tjejer kom istället och när det var dags för hemfärd skjutsade de oss till flyget, mellan körningarna. Trevligt ocksa att samspråka med den svensktalande stallgrannen till Sofia, Jacky Bethouart som var en trevlig prick. Frankrike var inte ett alls oävet land att fördriva tiden i, även om det var svårt att få tag i någon frukost före 12... Nattfärd hem och så vid 02.30 på natten mot fredagen var vi åter på Storjorden. På hemmaplan hade äldsta dottern Amanda tillfälligt flyttat till Storjorden för att sköta om de hemmavarande hästaran och för en gångs skull blev det inga komplikationer heller. Styvfar Börje var med på ett hörn och skötte intagningen på torsdagkväll då Amanda jobbade och det gick bra det med. Nu är vi hemma och hoppas att det rullar på här också så småningom. Har fått mer beröm för min bok också. I Dagbladet var det "Fredaxredaktören" Björn Brånfelt som skrev om boken ui berömmande ton och idag var det Lördagskrönikören (och min favoritförfattare!) Christer Nygren som lovordade "Som man sår får man skörda". Jag känner mig väldigt stolt och glad över att så många gillar boken.