Kommande starter

Allt verkar hyfsat efter de senaste banbesöken med tävlingsinnehåll. Bonden är ju som han är och har tränat på här hemma. Han har ju varit omöjligare än vanligt i de två senaste starterna och även hemma. Det KAN bero på den nya svansgaffeln han varit utrustad med. Den är av annan modell än den han gått med tidigare, men då han böjt sönder den gamla efter idogt användande (han har den vid all körning) så tvingades jag köpa en ny. Den nya har varit av en annan modell och jag tror inte han trivs med den riktigt. Jag har därför lagt ut en ny femhundring på att köpa ännu en svansgaffel av samma "nordsvensk-modell" som han haft tidigare, så vi får väl se hur det går på torsdag då han startar på Bergsåker. Jag återgår troligast till öppet huvudlag också så han ser alla hästarna från början. Parkes verkar inte ha några men av kvalet, snarare tvärtom. Är pigg och nästan arg här hemma. Hon vill bara springa och det är ju svårt när underlaget på hemmaplan är under all kritik för tillfället. I förmiddags åkte jag istället ner och körde henne i speedcart på Bergsåker. Uppvärmning i fem bakvarv och sedan in och vila en kort stund innan vi for ut och körde 30/2140 meter i rätvarv. Hon vinglade och for och var inte direkt koncentrerad, men avslutade med 23 sista 500 och då hade hon varken tävlingsskoning eller någon käkrem utan bara ett motionshuvudlag. Dessutom körde jag henne utan handstroppar på tömmarna. Vi provar troligen att fara till Hagmyren nästa torsdag och gör där en lite smygande start på tävlingskarriären. Kan vara bra att hon får prova en gång då jag bara testar och ser hur hon beter sig när det är "på riktigt" Ettåriga Daley har varit lite framhalt några dagar med början förra veckan. Syns inget på utsidan men kan vara en spark av storasyster på ett framknä. Bättre de senaste dagarna och imorse såg hon ohalt ut. Pigg och glad annars så jag har inte besvärat någon veterinär. Jag lider fortfarande av sviterna från veterinärräkningarna i höstas och ser helst att jag slipper ta ut någon Veterinär i onödan. Har man hållit på så länge med det här så brukar man kunna räkna ut när det är "måste" läge eller om man kan avvakta. Och tur är väl det... I lördags var jag ute och "promotade" min nysläppta deckare på Akademibokhandlen Vängåvan. Det gick väl sisådär. Det gick inte så många böcker, men det var spännande och roligt att få sällskap vid signeringen av en betydligt mer känd författare, då Jan Guillou var där och berättade lite om sin bokserie, innan vi signerade en stund med bord mittemot varandra. En mycket trevlig och sympatisk man. Mycket trevlig var även hans fru förlagschefen Ann-Marie Skarp. Roligt att träffa dem och byta några ord måste jag säga. Författarna Björn Persson och Jan Guillou på Vängåvans bokhandel i lördags. Foto: Lennart Bergström

Lyckat kval

Trav på Bergsåker igår. Jag var där med två. Det blev dubbla galopper från start för Bonden trots första spår och på tillägg. Han hamnade långt efter, men i de här sällskapen räddar han pengar allt som oftast ändå. Med minsta lilla löphuvud på den här hästen så skulle han nått långt, men tyvärr så blir han väl knappast bättre av att få jaga ikapp fälten efter inledande galopper. Han har dock skrapat in lite matlappar i tio av de senaste 11 loppen och är en hyfsad "brödvinnare" åtminstone. Mer än 80 000 har han gnetat in sedan jag köpte honom för snart två år sedan. Det är bra pengar men han skulle ha kunnat ha tjänat så mycket mer Roligare då men treåriga Parkes som tog några nya stapplande steg mot vad som möjligen kan bli en fin karriär som travhäst. Är precis som Parkin var i inledningen av karriären. Väldigt yrslig innan, men när väl vagnen är på plats är det full koncentration. Nu var hon extra uppspelt när hennes boxgranne på hemmaplan (Bonden) också var med i finkan ner, vilket han inte varit förut (bara när de åkt på bete ifjol) då hon åkt ner på banan ensam. När han försvann ur hennes synfältet hjälpte det inte att han stod i boxen bredvid utan det var full rulle på båda två inledningsvis, men medan Bondens rutin från tävling gjorde att han lugnade ner sig efterhand så fortsatte damen i fråga dock att "härja" hela dagen utom när hon stod på gången och selades ut. Väl i kvalet så hade hon inga problem att gå iväg felfritt mennär vi kommit hundratalet meter så ryggade hon till till lite då ettan gjorde ett krumbuktsprång i sidled, för att därefter fela när samma häst och kusk drog först tvärstopp och sedan rakt ut med oss snett bakom. Jag trodde då att det hela var kört, men tog upp jakten. Hade lite dålig koll på tiden, då klockan inte gick igång som den skulle (handhavandefel, ha ha) men tidtagaren pendlade mellan 20-24-tempo mest hela tiden tills dess att jag kom ikapp det enda felfria ekipaget i sikte i ingången till sista sväng (fanns en till längre fram). I nuläget visste jag inte hur mycket vi tappat i tid på galoppen och tordes inte chansa på att köra bredvid det ekipaget, så jag bestämde mig för att passera dem, hon tvekade dock lite när vi skulle om, troligen beredd på en utbrytning som den i första sväng, men efter lite muntlig övertalning och lite petande med spöt så accelerade hon med lätthet förbi och hon speedade bra fort upploppet ner. Vi kom i mål på 1,23,5 och klarade kvalet galant trots att jag var lite orolig. Tyvärr så hoppade den hästen som jag körde om i utgången av svängen då han troligen blev rädd av mina tillrop och ljud, men jag såg att den klarade tiden ändå (Förlåt Pär!) Jag kan bara konstatera att det här är en racermaskin. Ska bli spännade att se om hon håller ihop, för då är jag övertygad om att jag får minst lika roligt som med Parkin, om inte roligare, då jag kör själv ;) Parkes och undertecknad inför kvalloppet i lördags Foto: Karin Halvarsson Annars var lördagen också en rolig dag på ett annat sätt som inte har med trav att göra. Det var då på datumet 28 år sedan jag träffade min sambo Anette. Tiden går fort när man har roligt. Och roligt är det mestadels ännu. Puss på dig Hej svejs

Nya försök

Blev ingen lyckad utflykt till Gävle. Bonden var alldeles för laddad bakom bilen och hoppade efter bara några steg trots att jag gjorde vad jag kunde. Han ställde sig dock ganska snabbt men var så "peppad" att jag inte orkade bryta in honom i tid bakom en av favoriterna utan jag fick honom bara halvvägs innan de täppte till bakom. När jag var på väg ner i tredjepar ytter, på väg ut ur första sväng fick vi närkontakt med ett ekipage utanför oss som generade honom lite och han hoppade ännu en gång. Då hade jag själv inga krafter kvar att ta i honom utan jag lät honom galoppera ur fältet och då blev vi diskade. Körde efter i fjärde-femte spår och han visade på god form. Var bara att vända hem. Tunga 25 mil tillbaka till Matfors. Men det var inte första gången och jag får vara nöjd ändå då han innan den här diskningen fått pengar nio lopp i rad. Vi tar nya tag på Bergsåker på lördag. Enklare och färre motståndare och ett för hans del, bättre spår.         Hur långt det räcker vet jag dock inte. Vi kör barfota igen och troligen samma utrustning. Jag provar även att kvala in Parkes samma dag. Kvalet går dock efter tävlingarna så det kan ju bli lite drygt för hennes del då hon får åka med direkt in. Bondens lopp går redan klockan 10 och hennes kval börjar inte förrän 13.15, så mellantiden är ju perfekt då jag antagligen får klara mig själv med selning och sånt. Det är ju precis som vanligt och jag klagar inte men det brukar bli lite tidsnöd när man är ensam och ska sela två hästar som båda ska värmas och tas om hand. Jag hoppas hon klarar kvalet även om jag är långt ifrån säker. Jag har ju bara kört 24,6/2140 meter och även om det var långt ifrån bottnat så ska allt stämma. Har hon bra "pacening" tror jag det är lugnt och det var ju fyra hästar till så jag hoppas hon hänger på dem till en bra tid. Vi får väl se. En som haft en lugn vinter under sin väntan på att de vita blodkropparna skulle rätta in sig i leden, är den femfaldige V75-vinnaren Parkin, som verkar haft det väldigt bra, åtminstone av den tilltagande "rondör" som den nu nioårige bär runt på. Enligt Sofia Aronsson fattades det "några veckor" innan han är startklar igen. PARKIN verkar ha haft en lugn vinter. Foto: Sofia Aronsson © När han var yngre kallades han "köttbullen" och det verkar som om det smeknamnet i allra högsta grad är aktuellt igen ;) Vi får väl se vad som händer. Höres!

Gävle nästa

Bonden känns som vanligt. Provar Gävle på torsdag så får vi se. Femtusen spänn i första pris så man är ju tokig som ålker så långt men nu är det barfotagaranti och kortlopp. Det är väl det att 4:e spår innebär lite galoppvarning men har jag tur så är han på bra humör, även om han är lite bråkigare än vanligt när jag kör honom på hemmaplan. Åtta priser är det så en matlapp borde han väl kunna få. Parkes var med i licenslopp igen och det kändes fullkomligt överlägset att köra upploppet ner med henne. Dåliga starter och jag försökte hjälpa ettan så han kom rätt. Blev bättre och bättre för varje gång och efter två starter lurade "startpersonalen" mig genom att ropa att det skulle bli en till provstart om det inte blev bra, så när jag lyckades "coacha" ettan till vad de tyckte var en perfekt start, så tog jag själv upp och väntade på signalen - som aldrig kom - så istället för rygg ledaren som blivit vår position om jag trott att det var lopp, så hamnade vi bland de sista. Hon travade skapligt men var entömd lite även denna gång, ända tills vi kom in på upploppet och jag fick en lucka utåt. Då hon fick signal att gå, så speedade hon ikapp hela fältet av starthästar. Jag bara höll i mig över mål och vi passerade mållinjen som tvåa eller trea på linje. Hade jag inte haft öron som stoppade mit flin över mål så hade huvudet trillat av mig. Ojojoj. Kan ärligt säga att det var en häftig känsla Distansen på 24,8/2140 meter med tappstart och ändå inte helt hundraprocentig. I fältet fanns hästar med upp till 300 000 kronor på sig och den här damen är inte ens kvalad... Håller hon kan hon bli hur bra som helst. Men det lär hon inte göra, men vi kämpar på Hej då!

Sorglig dag

Idag har det varit en sorglig dag. Parkins halvsyster Norma fick i morse avsluta sina dagar. Tanken var att hon skulle fått gå kvar till efter sommaren åtminstone, men då hon började halta på ett framben i förra veckan fick jag tänka om. Ett väldigt tråkigt och ett mycket jobbigt beslut att fatta. Och definitivt det sämsta med att ansvara för djur som man tycker om. Norma föddes ju här och har varit en del av det dagliga sysslorna i stort hela sitt liv, förutom då hon varit på bete och betäckningar. Hela hennes liv har ju varit kantat av skador och bekymmer efter att hon föddes "windswept". Detta handikapp har ju gjort så hon var väldigt slitet även om hon i humöret alltid var glad och positiv. Redan som tvååring ville en veterinär ta bort henne på grund av den snedhet i korset hon dragits med hela livet. Det känns väldigt ledsamt. Även om det var jobbigt in i minsta detalj, så gjorde jag som jag gjorde med Hibbitt och var med henne ända till det sista andetaget. Det tyckte jag att jag var skyldig dem efter alla stunder vi haft tillsammans. Vila i frid kära "Strulmaja", även om du inte gjorde några avtryck på travbanorna så var du en härlig kamrat och jag saknar dig redan. Norma på Bergsåker när det begav sig. Annars är det inte mycket att rapportera om Men Parkes var med i licenslopp i torsdags. Dåligt genomförda starter och ett snävt 4:e spår, för en häst som är med och voltar med andra hästar för andra gången i livet, är inte optimalt. Hon klarade ändå varannan start, tyvärr så var det den första och den tredje. Den fjärde starten, som de släppte iväg, då blev det galopp direkt och vi tappade ca 50-50 meter, men hon jagade ikapp och kämpade sig även förbi en av de andra felfria hästarna in i sista sväng och gick jämsides med den i mål. Alla andra var starthästar och även om de var av varierande kvalitet och hon var lite väl mycklet "entömd" så kom vi imål på en tid runt 25,5 inklusive galoppen. Hon ser inte halt ut och känns inte så helelr, men det stämmer inte riktigt. Byter bett igen, då hon verkar besvärad i munnen, och provar igen på onsdag. Bonden känns oförändrat bra i träningen men har varit lite snorig. Verkar OK nu och kändes bra sista hemmajobbet. Anmäler troligen till Gävle den 12:e. Fick sms om att Parkins senaste blodprov var OK, så nu skulle han montekvalas igen. Vi får väl se hur det blir med den saken... Vi kämpar vidare.