Idag skulle min farmor Vilma ha fyllt 100 år

2008 den 20 december avled min älskade farmor Vilma. Hon var 93 år och hade levt ett varierande innehållsrikt liv oftast med utgångspunkt från huset i Norrhassel där de bodde från det att jag var en liten stadspojke och fram till 1998 när farmor flyttade ner till en lägenhet på Egnahemsvägen i Matfors. Farfar dog redan 1988 men farmor bodde kvar i huset tills hon var 82 år. Farfar Sven blev blind när jag var liten, i sviterna av den diabetes han levt med sedan 25-årsåldern. Han åkte ofta på undersökningar inne i stan och det var inte få gånger jag blev upplockad av farmor och farfar i taxi inne i Sundsvall för vidare resa till Norrhassel. De var båda två fantastiska människor att vara med för en liten grabb. Farfar oerhört intelligent och funderade ständigt på livets gåtor. Han hade kort skolgång som det var när han var barn, men hade alltid en oerhörd vetgirighet och allmänbildad som få. Han lärde sig som 60-åring Brailles blindskift och for ofta på kurser både hit och dit när han var i 60-årsåldern. Han och jag låg ofta sida vid sida i hans sovalkov där han berättade historier för mig. Både sanna och osanna med stor inlevelse. Jag känner hur tårarna rinner ner för mina kinder nu när jag skriver det här. Jag saknar honom fortfarande så oerhört mycket trots att det gått 27 år sedan han dog. Farmor var oerhört streetsmart och var en kvinna med klara åsikter, men ett kärleksfullt hjärta för de sina. Hon hade fått klara det mesta göromål själv då Farfar bodde inne i stan på veckorna, där han jobbade på Gränges Aluminium, som Kubal hette då. Själv jobbade hon med det mesta och hon "tog aldrig någon skit", även om det uttrycket inte fanns då.. Hon var en utmärkt sömmerska, jobbade på matbespisningen när de hade skola i Norrhassel När jag var liten arbetade hon på Plyfas boardfabrik i Hassela. Tills hon var med om en bilolycka och fick sjukpension. Farmor skötte om det mesta i hemmet i Norrhassel. Hon tapetserade och målade och plockade bär. Hon skickade små brev med "hemlisar" till mig, där hemlisarna bestod av pengar så att jag skulle ha lite att röra mig med. När det var Stöde marknad (Som när jag var liten var ett gigantiskt skådespel i tre dagar) brukade hon mer eller mindre kidnappa mig från morsan och mormors och köpa leksaker till mig: "Det var typ peka på det du vill ha". Och jag pekade till morsans förskräckelse. I normala fall kanske det inte är sunt att bli så där bortskämd som jag blev av Farmor. Men för det och mycket annat älskade jag henne oerhört. Farmor Vilma 2003. Foto: Björn Persson © Framförallt för att hon helt oreserverat älskade mig och väldigt många gånger så lät hon förstå att hon var rädd att jag som var "ensam" och särkullsbarn skulle bli bortglömd. Min faster Sigbritt och hennes Kurt var ju gifta och fick tre barn medan Morsan och farsan aldrig var gifta och de flyttade ifrån varandra när jag var tre år. Farmor och Farfar var båda väldigt angelägna om att jag skulle få komma till dem så mycket jag kunde, och det känns nästan som om jag var där mer än hos Farsan när jag var barn, även om farsan och jag också höll kontakten, så var det farmor och farfar som la manken till för att jag skulle komma och hälsa på dem. Själv bodde jag hos morsan i Nacksta medan jag egentligen inte vet var Farsan bodde innan han träffade Elise, som han gifte sig med och som är mor till mina yngre syskon Andreas och Sara och de bodde i Ortsjön, Njurunda. Det känns bra att jag vet med mig själv att all den kärlek hon la på mig kunde jag med glädje betala tillbaka ända till slutet. De sista åren hon bodde i Norrhassel spelade jag fotboll med Hassels IF och inför nästan varje träningspass for jag hem till henne en sväng och åt gröt eller hjälpte henne med att klippa gräs eller något. Sedan när hon flyttade till lägenheten i Matfors var jag dit både en och två gånger i veckan och hjälpte henne att handla och betala räkningar och sånt. När hon därefter flyttade till äldreboendet Tunastrand missade jag inte många veckobesök under de åtta år hon bodde där innan hon avled på exakt det datum hon själv förutspått. Samma daum som hennes egen mor Hanna dog på, den 20 december. Idag skulle hon ha fyllt 100 år. När hon nyligen fyllt 90 år tyckte hon att det gått så lång tid att hon nu måste jag väl vara 100 år snart? Vi skrattade och sa att du får nog vänta lite till innan dess Nu blev hon aldrig 100 år som levande. Men idag har jag och Anette varit iväg och lagt blommor på hennes grav. Älskade farmor, tack för allt Blommor till en som skulle ha fyllt 100 år idag den 28 september. Foto: Björn Persson © Avslutar med lite trav. Imorgon går resan till Dannero. Parkes gjorde ett bra lopp senast men fick ju inte riktigt chansen i tid. Vi provar igen imorgon i ett treåringslopp. Bra smygläge med bakspår och rygg på favoriten. Tappar vi inte för mycket från start så hoppas jag vi åtminstone är på plats. Men det är en förhoppning. Övriga hästar tränar på. Bonden år lugn och harmonisk för dagen. Såret i karleden bekymrar honom inte och vi siktar på Solvalla och monté nästa fredag, den 9:e. Parkin får göra ett lopp till, innan jag bestämmer mig för om det blir vintertråning och ett sista försök till våren eller om han får prova lite till. Han var urusel senast, men Greggan som oftast kör honom nu för tiden, tycker att han i senaste intervallpasset kändes bättre än någonsin. Så vi får väl se. Blir troligen i breddloppen nästa lördag. För sulky. Daley försöker jag köra så mycket jag hinner. Inga långa svängar, men ändå regelbundet. Hon har småjoggat lite några gånger och hon känns rytmisk och fin. Men hon har redan hunnit "känna på grejerna" så det är ingen lättkörd dam, även om det hittills oftast gått bra. Bilar och sånt bryr hon sig inte om, det är mer att hon verkar vilja bestämma själv, och får hon inte det kan det smälla, ha ha. OK Hej med er.

Ingen bra dag

Det blev ingen speciellt bra dag igår på Bergsåker. Parkes gjorde ett bra lopp men hamnade risigt till i sjätte par invändigt. Sedan gick det sakta en stund. Jag valde på att sitta kvar eller gå fram i dödens, och valde det förstnämnda. Kunde ta mig ut i fjärde ytter varvet från mål. 600 kvar började det bromsas framför mig och då var det bara att gå ut i tredjespår. Tyvärr så galopperade hon några steg när det blev snävt när vi skulle ut och tappade fart. Gick sedan bra genom svängen i tredjespår och hela upploppet ner gick hon ruskigt bra och sluggade sig fram till 5:e platsen. Med lite bättre tempo i loppet så tror jag vi är längre fram. Fick även böter för felaktig drivning. Men det är ju mer eller mindre standardtaxan när jag kör lopp så det hade jag nästan räknat med. Hon är inte helt hundra i travet men det blir bättre och bättre. Både sambon Anette och kompisen Micke Lagergren tror att det handlar om att hon inte orkar med sig riktigt än, och så kan det ju vara. En del tycker att jag ska sluta köra själv, men som jag har sagt förut så gör jag det här för att jag tycker det är roligt och jag vet inte riktigt hur statistiken står sig mot andra kuskar, men jag har i alla fall fått pengar i mer än hälften av de 234 lopp jag kört och det tycker i alla fall inte jag är direkt dåligt. Men allt är ju relativt. Vi siktar närmast mot Dannero den 29/9. Med mig i vagnen. Just Dannero skulle jag till imorgon men då Bonden trampat sig i karleden fram blir det inget av med det. Han får hämta igen sig och så blir det antagligen Montélopp på Solvalla i början av oktober för honom. Monté ja. Parkin gjorde en slät figur igår på Bergsåker i monté. Jag kände inte igen honom riktigt även om han brukar vara sämre från september och fram till typ april. Helt klart var det något som störde honom. Han tappade en framsko med sula i värmningen och höll på att gå omkull, dessutom höll han på att sparka bakut i samma veva, något han i princip aldrig gjort. Vi fattade inte varför, men efter själva loppet när jag duschade honom och jag skrapade bort vattnet under buken på honom kom det en kaskad med blod. Jag kröp under magen på honom och tittade och då hade han ett centimeter stort jack precis bakom där bukgjorden hade suttit. Teorin är att möjligen så flög skon av så precis att någon av sömmen från skon rev upp det där såret. Väldigt underligt. Det är ju lätt att hitta bortförklaringar, men även om han inte är i sin bästa form ska han inte vara så där. Nu får han möjligen ett lopp till innan han går till vinterträning. Kan bli ett comeback-lopp på Dannero, den 29:e det med. Då för sulky. Avslutar med en bild från när Bonden susade över mållinjen på Dannero förra veckan. Anna-Lena Forsberg och Quantum Bond ohotade över mållinjen i montédebuten på Dannero förra veckan. Foto: Bert Magnusson, FotoFinish ©

Bonden infriade förväntningarna

Det blev ungefär som jag skrev i senaste bloggen, att Bonden var precis så bra i Monté som jag trodde.När han slipper en vagn bakom är han grym. Och att han vann i det närmaste oberörd med 40 meter säger väl en del om vad viktigt det är att hästarna trivs med det de gör. Inte alla som får en sån klar vinnare till drygt fem gånger pengarna. Anna-Lena Forsberg gjorde inget misstag när hon vände lite bakom fyran för att komma iväg, efter att han var alldeles för snabb iväg i den första ogiltiga starten. Nytt rekord på voltstart blev det också 16,1 så formen sitter där. Nu får han ett sulkylopp på måndag innan vi troligen siktar på ett passande montélopp på Solvalla i början av oktober. Konstigt att ingen köpte honom i våras när jag skrev att jag trodde att han skulle vara en mycket bra montéhäst. Men det är klart det är väl så att folk tror att alla ljuger i annonserna. Inte jag dock. Det står väl klart nu om någon trodde något annat. Imorgon är det dags för ett nytt Montélopp för Parkin som tränat på i vagn sedan förra gången. Loppet blev kanske lite tuffare än senast på papperet även om propositionen ser bättre ut, men den här gången slipper han 200-grams bootsen fram och dessutom så har ingen av de hästarna med ettor i raden sprungit i närheten av hans tid i montédebuten över aktuell distans. Jag tror nog han kan överraska den här gången. Mitt "första val" som ryttare när det gäller Monté, Anna-Lena Forsberg rider den här gången, även om Susanne H Osterling gjorde det bra sist. Parkes staratr också. Hon var inte riktigt bra i travet i senaste loppet, men hittar inget speciellt som är fel på henne och hon känns som vanligt i intervallerna, så vi gör ett nytt försök. Hoppas och tror på en bra placering ändå. Vi hörs.

Vettig segerchans

Imorgon söndag, debuterar Quantum Bond i Monté. Det ser mer än överkomligt ut och jag skulle nästan bli besviken om han inte vinner, så stor chans tycker jag det är. Nu är ju "Bonden" en mycket svårstyrd häst i vissa lägen, och inte utrustad med något löphuvud överhuvudtaget, men han har en skaplig överkapacitet i det här gänget och springer lika fort med någon på ryggen som med en sulky bakom. Dessutom har Anna-Lena Forsberg, som ridit honom en gång i jobb och även i kvalet lyckats mycket bra när hon testat honom. Det är ju ett litet orosmoment i starten då han blir lite ivrig direjkt när man vänt upp honom, men jag hoppas hon vänder lite sent och kommer ner bakom den på spår fyra, så att hon har plats att manövrera honom. Går han bara iväg tror jag att han "skentravar" runt med henne på en 15-tid. Och räcker inte det då är det ju så då. Själv har jag varit på Kreta en vecka. Mycket trevligt även om det lades på några "extrakilon" tack vare god mat och dryck, dessutom inget kroppsarbete som kunnat hjälpa till. På Kreta serverades nog världshistoriens största Vitlöksbröd. Foto: Björn Persson © Bonden startar som sagt i morgon. Övriga hästar har starter planerade nästa lördag. Jag hoppas att både Parkes och Parkin kommer med i sina lopp. Parkin anmäls till både Monté och sulky så han får nog komma ut, medan Parkes får hoppas på att poängen räcker. Båda har körts idag och båda var fina i sju intervaller var. Greggan körde Parkin medan jag satt bakom Parkes. Parkes i ledningen de tre första sedan växlade vi och körde varannan gång i spets. Avslutade med att kasta in ett och ett halvt ton hö på hövinden, Höet uppe i tre kronor kilot plus moms nu. Alla äter mellan 8-10 kilo om dagen plus 3-4 kilo kraftfoder om dagen till en kostnad av ca 9 kronor kilot. Travet kostar mig ungefär 65 kronor per häst och dag. Sedan tillkommer spån, stall, resor och allt annat som behöver inskaffas då och då, så det är ju bra om det kommer in lite. Och även om det är MYCKET billigare än att ha en häst i proffsträning så är det mycket pengar som ska in för att täcka upp. Därefter for jag ut med 1,5-åriga Daley som började med sin kommande travkarriärs uppträning idag. Vi kör som vanligt skritt de första tre-fyra veckorna för att sätta ett lugnt och harmoniskt sätt bakom vagnen, innan vi någon gång i mitten av oktober börjar jogga lite. Ska bli spännande. Tror det här är en flygmaskin om senorna håller. Vi hörs

Rapport från Östersund

I tisdags var jag och min vapendragare Greggan på en utflykt till Östersund. Jag fick i hop två penningplaceringar men jag tyckte det var mycket stolpe ut den här kvällen, så man får väl vara nöjd ändå. Parkes startade ensam från springspår i ett kortlopp som var stängt vid 40 000 och tillägg vid 15 001 kronor. Hon var den enda treåringen i loppet och det blev lite tufft. Från början fick hon inte till travet, dessutom utsattes hon för lite väl snäva körningar in i kurvan, men hon klarade det även om det kändes som om det gick på nålar. Det tog väl säkert 4-500 meter innan det gick att köra något med henne, samtidigt som de öppnade första 500 på 14. Vi låg säkert 100 meter efter i utgången på första sväng. Men hon kändes allt bättre och 700 kvar kände jag att hon fått upp farten. Tyvärr så körde han som körde tufft mot oss i början av loppet, även snävt en gång till när denne först gick ut sedan drog tvärstopp framför oss så vi tappade fart igen och därefter hakade han fast i ett annat ekipage och ramlade ur (jag tror det gick bra i alla fall som det såg ut på filmen). Trots denna andra störning så fick hon upp bra fart mot slutet av loppet och trots vida spår så tog hon hela tiden på klungan. Och då jag för första gången någonsin manade på henne med spöet ordentligt så svarade hon riktigt bra och nådde ett 7:e pris samtidigt som hon passerade mållinjen gott gåendes. Jag tror att hon behöver lite längre distanser, för hon var i det närmaste obrukad när hon kom in i stallet på nya rekordet 17,9/1640 meter... Jag är dock inte riktigt nöjd med hennes trav och något är det som stör henne. Men det har det ju varit hela tiden. Det är kanske dags för ett till veterinärbesök, även om de fyra som kollat henne hittills inte hittat någon att ta på riktigt. Nu får hon ta det lugnt någon vecka så får vi se vad som sker. Körde lite motion idag och det var OK och öronen framåt, även om hon är lite knackig emellanåt. Quantum Bond startade i kvällens sista lopp och där hade vi ganska mycket otur kan man ju säga. Fick iväg honom från andra spår på tillägg genom att köra utan automatkäkremmen uppdragen i volten. Löste sig bra in i första sväng, även om den som valde dödens nästan tvärnitade när han kom ner framför oss (det var många som körde med små marginaler mot oss den här dagen, ändå brukar det vara jag som får böterna, hmm), Nu hoppade den redan i utgången på första sväng och lämnade över dödens åt oss. Inte så bra för vår del, eftersom "Bonden" är en rusare och dessutom lite svårare än vanligt att hejda utan käkrem när han inte har någon rygg, fick jag släppa efter tömmarna och dra upp käkremmen, vilket gjorde att tempot blev lite uppskruvat en bit. Ledande Rikard Skoglund hade lite synpunkter på det, både då (och efter loppet!), men det tog väl bara ett par hundra meter innan vi kunde krypa ner i rygg på honom, varpå min häst lugnade ner sig. Där låg vi som tredje häst in på upploppet när Skoglunds häst i ledningen felade. Jag tvekade en stund innan jag tog ut Bonden ett spår och knuffade till den stackarn som satt utanför. Klantigt gjort och det kostade mig 600 spänn. Bonden höll farten bäst av dem i klungan och höll till en 5:e plats på 17,4/2140 vilket gav 2100 kronor in. Han verkar ha fixat loppet utan några bekymmer och går intervaller i morgon fredag tillsammans med Parkin som närmast siktar på Bergsåker den 19 september om han kommer med. Bonden hoppas vi på att han kommer med nästa söndag på Dannero i monté. Det ser jag fram emot! Avslutar med ett foto från Amatör-SM Här är alla kuskarna som deltog i Amatör-SM 2015 på Bergsåker. Foto: Bert Magnusson, FotoFinish ©