Första franska pengen

I söndags var det så dags för Parkin att visa sig för andra gången på den största och mest kända av Frankrikes runt 300 travbanor, Vincennes. Det blev också den första franska prispengen insprungen för hans del, och även om det blev blygsamma 540 Euro så kändes det bra att han fick en slant. Många tycker kanske att han ska sopa banan med många av dem därnere och tycker att det är för dåligt att han inte är längre fram. Men jag inbillar mig inte att det är så lätt där nere heller. Årets säsong här hemma visade också på att han haft svårt att ta steget upp i eliten. Även om han både sprungit snabbare än tidigare på alla distanser, så har resultatet varit mediokert om man jämför med de två åren tidigare trots likadant upplägg. Varför det är så kan jag inte svara på. Det är dock inget okänt fenomen och "junior" är varken den första eller sista travhäst som detta händer med. Allt har en gräns. Hästar är djur och inte maskiner. Det är något som väldigt många, som inte håller på dagligen med att hantera dessa underbara varelser, har svårt att förstå. Det verkar som om de tror att det är bara att lägga i en ny växel eller träna hårdare så blir allt som förut. Så enkelt är det aldrig. Även om hästarna trivs med livet så kanske de ändå inte räcker till längre. Nu tror jag inte att Parkin är slut riktigt ännu. Rapporterna från Frankrike är positiva och hästen känns riktigt bra, smidig och fin i träning. Och han glänser i värmningen. I loppen är han dock lika trög och bekväm som han var i yngre år. Han har fått två olika lopp och frågan är om inte utfallet blivit bättre om loppen körts tvärtemot, så att han körts i det andra loppet som i det första och vice versa, så hade det gått bättre rent resultatmässigt. Senast fick han utstå en hel del både yvig och hård drivning "på franska maner" och jag vet inte om han tar undan så mycket mer för det. Han har ju alltid svarat bäst på att man "pratat" med honom och haft honom på bettet, även om jag själv haft svårt att få fart på honom på senare år. Och trots att Henke alltid tyckt att han "tävlat" mot de andra hästarna, så har jag själv alltid tyckt att han enbart brytt sig om kusken och aldrig de andra hästarna i loppen. Det gäller bara att komma på hur det ska göras. Enlig Sofia Aronsson så var han bara normaltrött senast och hon vill inte ge upp Vincennes-tävlandet riktigt ännu, utan det låter som om hon tycker att han ska räcka till där med tanke på vad han visar i träning. Vi får väl se vad som händer närmast. Han är i alla fall anmäld till ett lopp på Juldagen, men jag vet inte om han kommer med. Det är lite hårdare proposition än senast. Blir det inte bättre resultat än vad det varit hittills så tränar hon väl på tills i mars då landsortsbanorna kommer igång. Han har det säkerligen bättre där än hur det är här hemma oavsett. Här är det blankis överallt och på de skogsvägar jag normalt har tillgång till ligger det massvis med nedblåsta träd som gör framkomligheten minimal. Bonden och jag var ute i måndags och provade att ta oss fram, men efter att ha klivit över fyra eller om det var fem passager med träd så gav vi upp och vände. Jag chansade istället och körde under samma gångtunnel som jag körde ifjol med både Norma och Parkin. Det gick bra med Bonden också. Så han fick en lagom tur ändå. Parkes däremot fick nöja sig med vägen. Vet inte om det blir något mer skrivet innan jul så jag önskar er God Jul redan nu.