Om han levat vill säga. I stället så dog han 76 år gammal den 4 mars 1988.
Jag har nog saknat honom litegrann varje dag sedan dess.
Det är konstigt vad vissa människor kan lämna spår hos andra som sitter kvar så länge. Farfar kommer alltid att finnas med mig om jag så blir 100 år.
Trots att jag bara var 21 år när han dog så trivdes vi oerhört bra tillsammans och det är ofta jag tänker på honom än idag.
Det var för övrigt han som lärde mig spela på trav.
Vi spelade 16 rader varje vecka i flera år och varje fredag ringde han och frågade efter raden inför helgens trav. Eftersom han var blind sedan straxt innan han fyllde 60 så spelade han alltid in raden på ett talminne.
Farfar Sven och jag i Norrhassel där han och farmor bodde. Idag skulle han ha fyllt 98 år om han levat.
Trots att han endast hade en 6-årig skolgång, så tror jag aldrig jag träffat på någon som varit så oerhört allmänbildad och nyfiken och med sån lust för att lära.
Det var oerhört lärorikt att vara med honom och mycket av det han sa och förklarade har hjälpt mig genom livet och gjort mig till den människa jag är idag
Jag tror aldrig heller han slutade fundera över varken de små eller stora frågorna innan han somnade in.
Jag har ett kassettband från när jag är liten och på besök hos farmor och farfar och han har besök av någon gammal arbetskamrat från Gränges Aluminum.
Att i nutid ännu kunna lyssna på hans röst är en ynnest även om jag aldrig mer får träffa honom.
Vad det gäller farfar så sponsrade han delvis även min första häst. Jag fick 3 000 kronor av honom och lika mycket av Farsan. För de pengarna köpte jag hösten 1986 en 11-år gammal travhäst vid namn Bobby Edition som jag körde in licensen med och även körde mitt första lopp.
Resten är historia som man brukar säga i mer framgångsrika sammanhang.
Grattis Farfar var du än är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar