Nu är det dags att göra bokslut för travsäsongen 2010.
Det år som nog varit mitt roligaste inom travsporten, trots att jag hållit på med hästar och trav sedan 1986.
Under året som gått har mina hästar sprungit in 143 300 kronor (vart dom tagit vägen skulle jag bra gärna vilja veta).
Det är de bästa siffrorna sedan 2002 då Hibbitt det året sprang in lite över 200 000 kronor på egen hand.
Skillnaden mot då är att de siffrorna var ju Stefan Erikssons förtjänst, eftersom det egentligen var han som skötte träningen.
Årets siffror har jag betydligt större del i även om de delvis bör tillskrivas Henke Svensson som väckte liv i Parkin.
Utan det "uppvaknandet" skulle jag tro att det sett betydligt magrare ut i kolumnen för intränade pengar.
Det har på många sätt varit ett omvälvande år och väldigt roligt.
Att starta på V75 som tränare till favoriten och den "mediahausse" det innebar för mig själv, med artiklar och omnämnd i princip i alla tidningar som finns, var en oväntad men stimulerande situation.
Att sedan kröna året med att i "elfte timmen" även ta mitt livs första kuskseger, efter så lång tid som 24 års loppkörning var ju en upplevelse som jag tror få kan föreställa sig.
24 år ÄR en lång tid för vad som helst och även om jag inte körde några lopp alls mellan åren 1996 och 2006 så har det varit en lång väntan.
Å andra sidan så har jag till stor del denna långa väntan på en seger att tacka för det mediala intresset för min person.
Om jag istället varit som "vem som helst" i travsporten och haft några kusksegrar och i övrigt lagom mycket framgångar, antar jag att intresset varit betydligt svalare.
Förutom "Juniors" metamorfos-aktiga" formförbättring, har naturligtvis min "segerlöshet" som kusk varit en stor anledning till att jag väckt intresse hos media och också en ovanlig detalj som stuckit ut från mängden.
Det har ju naturligtvis varit roligare om jag blivit "känd" för att vara duktig, än för att vara en "pajas" som inte kan köra häst, har ju naturligtvis varit roligare.
Att jag hos en del framstått som en odugling är dock smällar jag får ta.
Men de som begriper något om trav, och sett mig köra de sista två åren, vet att så inte är fallet.
Och även om jag kört bort en del lopp så är det naturligtvis anmärkningsvärt att jag aldrig tidigare vunnit ett lopp.
Men nu är ju det åtgärdat.
Med önskan om ett Gott Slut till ER alla och även ett Gott Nytt År publicerar jag en liten lista med vad jag tycker varit bäst och sämst under året som gått.
Bästa listan 2010
1:a.
Den första kusksegern (29/12) - Min absolut bästa stund inom travet. Tack Prevenue för att du höll dig till trav hela loppet.
2:a
Parkins första, andra och tredje seger (augusti/september) - Tack Henke för att du "väckte" den björn som sover...
3:a
Parkins andraplats på V75 på Hagmyren då han gick 13,9/2140 meter voltstart utan att få vinna (Oktober) - Vilket tigerhjärta du visade upp då du lilla köttbulle även om det kostade dig.
Sämsta listan 2010
Sämst:
Kanske inte sämsta beslutet - men definitivt det jobbigaste på många år - var beslutet att ta bort Hibbitt i somras - Tack än en gång för alla underbara stunder du gett oss du gamle krigare.
Näst sämst:
Att jag körde över stackars Rickard N Skoglund så att han spratt ur sulkyn i starten på Solänget i somras - Det var oerhört klantigt av mig - tur att grabben var förstående och förlåtande - det underlättade bearbetningen av mitt sargade självförtroende efteråt. En bra grabb Rickard som nu blir proffs.
Tredjen sämst:
Mina bortkörningar av Parkin - efter att ha kört bra eller i varje fall vettigt under i princip två års tid. Brann det totalt för mig när "junior" hittade formen, och när jag skulle ta chansen att spräcka nollan körde som ett riktigt "arsel" med honom två lopp i rad. Att han blev 5:a och 3:a efter två lopp då han i princip höll till i tredje spår hela loppen var helt och hållet hästens förtjänst - Skäms på mig och jag lovar att aldrig göra om det.
Det var allt.
Och tack för alla gratulationer, både från kända och okända.
De har värmt oerhört.
Stort också att till och med Norrlands Travsällskaps ordförande Magnus Svensson SMS:ade sina gratulationer.
Det hade jag inte väntat mig.
Nu tar vi nya tag 2011
torsdag 30 december 2010
onsdag 29 december 2010
Nu är väntan äntligen över
Det tog 24 år.
Men nu har jag äntligen fått vinna ett lopp.
Det känns underbart härligt och jag jublade och skrek hela upploppet ner när jag väl fick luckan.
Målfoto och resultatkommentarer från Bergsåker.com
Att göra segergest med armen i vädret när det är 50 meter kvar när man just kopplat grepp var väl inte så vidare övertänkt, men det gick ju bra och Prevenue höll sig i trav hela vägen in i mål.
Och även om det var struligt med henne både i värmning och just innan loppet (hon knäckte ena öglan till "käken" uppe på huvudet så käkremmen åkte över på sidan) så gick det ändå att vinna den här gången.
Och det var jävligt skönt på ren svenska
och till er som tvekar ibland, så säger jag bara att "ge inte upp - för trägen vinner i längden"
Återkommer med en längre blogg innan nyår.
Ha det - för det ska jag!
Men nu har jag äntligen fått vinna ett lopp.
Det känns underbart härligt och jag jublade och skrek hela upploppet ner när jag väl fick luckan.
Målfoto och resultatkommentarer från Bergsåker.com
Att göra segergest med armen i vädret när det är 50 meter kvar när man just kopplat grepp var väl inte så vidare övertänkt, men det gick ju bra och Prevenue höll sig i trav hela vägen in i mål.
Och även om det var struligt med henne både i värmning och just innan loppet (hon knäckte ena öglan till "käken" uppe på huvudet så käkremmen åkte över på sidan) så gick det ändå att vinna den här gången.
Och det var jävligt skönt på ren svenska
och till er som tvekar ibland, så säger jag bara att "ge inte upp - för trägen vinner i längden"
Återkommer med en längre blogg innan nyår.
Ha det - för det ska jag!
måndag 20 december 2010
God Jul
Vill passa på att önska er alla en God Jul så här när det börjar närma sig.
Det är ganska lugnt på travfronten.
Kyla och snö ställer till det lite, men framförallt så stör det motivationen lite väl mycket när det är så här.
Har jobbat rätt mycket på fabriken (känns det som i alla fall) och dessutom varit halvkrasslig en längre tid och när man har aningen för mycket hästar för att det ska kännas bra, så behövs det inte speciellt mycket för att man ska tappa sugen lite.
Speciellt om man inte är på topp riktigt fysiskt.
Jag har sagt åt min kompis Thomas att sälja Lucy Hill.
Jag har just nu inte orken att hålla på med något jag inte tror på (eller för den delen de pengar som jag tror behövs för att få henne i stridbart skick).
Vi får se vad som händer.
Jag vet att han fått en förfrågan på att sälja henne, men han ville först ta hit någon som Bergharn brukar anlita och kolla upp henne.
Den killen skulle komma på onsdag, så vi får väl se sedan.
För min del är det slutarbetat med henne i alla fall. Just nu går hon i hagen och tar det lugnt.
Bästa vore kanske om han betalade mig för min halva och sedan skickade henne till Robert Bergh i träning om han tror på henne.
Jag är som sagt nöjd om jag får igen för mina utlägg. Det var ju aldrig min idé från början att hon skulle hamna här, men ibland blir det inte riktigt rätt.
Hade tänkt börja träna Parkin lite lätt förra helgen, men eftersom jag var sjuk blev det inget av det. Inte den gångna veckan har det blivit något heller.
Jag är precis som matt och nöjd och trött.
Den enda häst som fått någon träning är Prevenue som jag hållit igång mellan snöstormarna och köldtopparna.
Hon känns skaplig men gillar inte att springa i djupsnön. Det märks att hon inte är van det här underlaget.
Tanken är att starta henne den 29:e på Bergsåker. Finns både ett vanligt lopp och ett P21. Hon står väldigt bra inne i P21-loppet så det lutar åt det även om det är sämre prispengar.
Upptäckte att den starten för övrigt blir min 200:e tävlingsstart som hästägare (den 198:e som tränare, samt två som enbart hästägare).
Skulle vara skoj om det gick bra i detta lilla jubileum.
Annars har veterinär Kjell Westin varit hit och kollat upp Normas "blödningar". Han hittade inget onormalt och det var också ett föl därinne.
Huruvida det var levande eller ej det kan man inte säga menade han, däremot så åker det med garanti ut om det är dött.
Det är alltså bara att avvakta och se.
Hon har dock slutat blöda och har dessutom varit allmänt piggare de sista dagarna, så det kan ju ha varit något tillfälligt.
Vi får väl se.
Slutligen God Jul så hörs vi efter helgen.
Det är ganska lugnt på travfronten.
Kyla och snö ställer till det lite, men framförallt så stör det motivationen lite väl mycket när det är så här.
Har jobbat rätt mycket på fabriken (känns det som i alla fall) och dessutom varit halvkrasslig en längre tid och när man har aningen för mycket hästar för att det ska kännas bra, så behövs det inte speciellt mycket för att man ska tappa sugen lite.
Speciellt om man inte är på topp riktigt fysiskt.
Jag har sagt åt min kompis Thomas att sälja Lucy Hill.
Jag har just nu inte orken att hålla på med något jag inte tror på (eller för den delen de pengar som jag tror behövs för att få henne i stridbart skick).
Vi får se vad som händer.
Jag vet att han fått en förfrågan på att sälja henne, men han ville först ta hit någon som Bergharn brukar anlita och kolla upp henne.
Den killen skulle komma på onsdag, så vi får väl se sedan.
För min del är det slutarbetat med henne i alla fall. Just nu går hon i hagen och tar det lugnt.
Bästa vore kanske om han betalade mig för min halva och sedan skickade henne till Robert Bergh i träning om han tror på henne.
Jag är som sagt nöjd om jag får igen för mina utlägg. Det var ju aldrig min idé från början att hon skulle hamna här, men ibland blir det inte riktigt rätt.
Hade tänkt börja träna Parkin lite lätt förra helgen, men eftersom jag var sjuk blev det inget av det. Inte den gångna veckan har det blivit något heller.
Jag är precis som matt och nöjd och trött.
Den enda häst som fått någon träning är Prevenue som jag hållit igång mellan snöstormarna och köldtopparna.
Hon känns skaplig men gillar inte att springa i djupsnön. Det märks att hon inte är van det här underlaget.
Tanken är att starta henne den 29:e på Bergsåker. Finns både ett vanligt lopp och ett P21. Hon står väldigt bra inne i P21-loppet så det lutar åt det även om det är sämre prispengar.
Upptäckte att den starten för övrigt blir min 200:e tävlingsstart som hästägare (den 198:e som tränare, samt två som enbart hästägare).
Skulle vara skoj om det gick bra i detta lilla jubileum.
Annars har veterinär Kjell Westin varit hit och kollat upp Normas "blödningar". Han hittade inget onormalt och det var också ett föl därinne.
Huruvida det var levande eller ej det kan man inte säga menade han, däremot så åker det med garanti ut om det är dött.
Det är alltså bara att avvakta och se.
Hon har dock slutat blöda och har dessutom varit allmänt piggare de sista dagarna, så det kan ju ha varit något tillfälligt.
Vi får väl se.
Slutligen God Jul så hörs vi efter helgen.
måndag 13 december 2010
En Champion ur tiden
Läste idag på Bergsåker hemsida att en av mina första stora förebilder inom travet gått bort.
87-årige Agge Engblom var Bergsåkers Champion 1972 och när jag började med travet i mitten av 80-talet var han en av de äldre proffstränarna på Bergsåker.
Han var väl egentligen mer av "privattränare" då han mestadels tränade, för att inte säga enbart familjeägda hästar.
Att jag kom i kontakt med honom var av den anledningen att jag gick i gymnasium med hans son Patrik och eftersom mitt travintresse var spirande, så var det alltid trevligt att försöka få honom att berätta bara någon liten detalj om livet som travtränare.
Det blev inte så mycket snack då. Han hade minskat ner på hästantalet och Joe Spin hans stora stjärna i modern tid hade slutat tävla något år innan.
Även om man inte fick dra orden ur honom så var han väl inte speciellt intresserad av att prata om sig själv.
När han bytte till sig Patch Bee från Åke Svanstedt och lämnade en tre år yngre lovande märr i byte och jag frågade hur det kom sig? Kom det självklara svaret snabbt: "Jag bytte ju mot en bättre häst".
Att Patch Bee sprang in nästan 200 000 (varav större delen hos Agge) och märren knappt 10 000 (tiden hos Svanstedt inlkuderad) säger trots allt en hel del om hästkarlen Agge Engblom
Han blev mer talför under senare år och ofta när han kom ut för att "dra" någon häst till rätta hos mig. Det var alltid lika trevligt och givande att träffa honom och frugan Ing-Britt som var hans ständiga följeslagare på utflykterna runt om i distriktet för att fixa till hästar.
Allt som oftast när jag frågade vad han ville ha betalt när han kommit för att hjälpa mig med någon häst, började han svaret med: "Det är så svårt att ta betalt av dig..."
Jag kände mig lika hedrad varje gång.
Agge Engblom och Joe Spin efter en seger på Bergsåker. T.v Assar Engblom yngre bror till Agge. Fotokälla:Bergsåkers hemsida
Jag vet inte men jag tror det var kanske 2007 han var hit sista gången och drog Hibbitt till rätta. Han hade väldigt ont i höften och svårt att gå och Inge-Britt sa att nu var det nog färdigt med att "dra fler hästar".
Det märks att tiden går undan med stormsteg.
Skillnaden mellan Agge och de allra flesta av de som åker runt och "reparerar" hästar det var att Agge kunde ibland säga att "den här hästen har inget fel som jag kan rätta till" eller "Jag hittar inget fel på den här". Alla andra, och jag menar verkligen ALLA som jag stött på under alla år som travamatör har hittat något fel som dom ska fixa men resultatet har i princip alltid uteblivit.
Agges "grej" funkade dock på de flesta, sedan att det inte alltid höll så länge det är ju en annan femma.
Jag kommer ihåg att vi något av besöken här talade han om för mig hur det gått till när han skulle lära sig att hitta de senor som kom att bli "hans" specialtet att lägga till rätta under så många år.
Han berättade att det varit väldigt svårt i början och att han inte trodde hans skulle kunna hitta rätt någonsin.
Det var inte förrän han fick börja leta efter dessa senor på en ko, som är uppbyggd på samma sätt som en häst, men har mindre fett och muskler i vägen för att känna senan, så lossnade det för honom och sedan så lärde han sig hur det skulle vara för att senan skulle ligga rätt och hur det kändes när den låg fel.
Problemet med dom där senorna var att åkte dom ur för ofta så blev det som en ond cirkel. Det gällde att bygga upp muskler runt så att senan låg kvar och att följa ordinationerna från Agge.
Att inte vända hästen åt motsatt håll första tiden för att senan skulle ligga på plats och att hålla hästarna inne och köra gåendes.
Ett recept han för övrigt tyckte skulle praktiseras mer på hästar så att dom inte skadade sig själva i hagen.
"Det är bättre att köra varje dag om dom är bråkiga i hagen och låta dom stå inne däremellan" sa han ofta.
Det var lite "Old School" men troligen så skulle det ha funkat bra bara man hade tiden.
Det blev en hel del nyttiga tips genom åren.
Vila i frid nu Agge.
Du och dina kunskaper kommer att vara saknade.
Björn
87-årige Agge Engblom var Bergsåkers Champion 1972 och när jag började med travet i mitten av 80-talet var han en av de äldre proffstränarna på Bergsåker.
Han var väl egentligen mer av "privattränare" då han mestadels tränade, för att inte säga enbart familjeägda hästar.
Att jag kom i kontakt med honom var av den anledningen att jag gick i gymnasium med hans son Patrik och eftersom mitt travintresse var spirande, så var det alltid trevligt att försöka få honom att berätta bara någon liten detalj om livet som travtränare.
Det blev inte så mycket snack då. Han hade minskat ner på hästantalet och Joe Spin hans stora stjärna i modern tid hade slutat tävla något år innan.
Även om man inte fick dra orden ur honom så var han väl inte speciellt intresserad av att prata om sig själv.
När han bytte till sig Patch Bee från Åke Svanstedt och lämnade en tre år yngre lovande märr i byte och jag frågade hur det kom sig? Kom det självklara svaret snabbt: "Jag bytte ju mot en bättre häst".
Att Patch Bee sprang in nästan 200 000 (varav större delen hos Agge) och märren knappt 10 000 (tiden hos Svanstedt inlkuderad) säger trots allt en hel del om hästkarlen Agge Engblom
Han blev mer talför under senare år och ofta när han kom ut för att "dra" någon häst till rätta hos mig. Det var alltid lika trevligt och givande att träffa honom och frugan Ing-Britt som var hans ständiga följeslagare på utflykterna runt om i distriktet för att fixa till hästar.
Allt som oftast när jag frågade vad han ville ha betalt när han kommit för att hjälpa mig med någon häst, började han svaret med: "Det är så svårt att ta betalt av dig..."
Jag kände mig lika hedrad varje gång.
Agge Engblom och Joe Spin efter en seger på Bergsåker. T.v Assar Engblom yngre bror till Agge. Fotokälla:Bergsåkers hemsida
Jag vet inte men jag tror det var kanske 2007 han var hit sista gången och drog Hibbitt till rätta. Han hade väldigt ont i höften och svårt att gå och Inge-Britt sa att nu var det nog färdigt med att "dra fler hästar".
Det märks att tiden går undan med stormsteg.
Skillnaden mellan Agge och de allra flesta av de som åker runt och "reparerar" hästar det var att Agge kunde ibland säga att "den här hästen har inget fel som jag kan rätta till" eller "Jag hittar inget fel på den här". Alla andra, och jag menar verkligen ALLA som jag stött på under alla år som travamatör har hittat något fel som dom ska fixa men resultatet har i princip alltid uteblivit.
Agges "grej" funkade dock på de flesta, sedan att det inte alltid höll så länge det är ju en annan femma.
Jag kommer ihåg att vi något av besöken här talade han om för mig hur det gått till när han skulle lära sig att hitta de senor som kom att bli "hans" specialtet att lägga till rätta under så många år.
Han berättade att det varit väldigt svårt i början och att han inte trodde hans skulle kunna hitta rätt någonsin.
Det var inte förrän han fick börja leta efter dessa senor på en ko, som är uppbyggd på samma sätt som en häst, men har mindre fett och muskler i vägen för att känna senan, så lossnade det för honom och sedan så lärde han sig hur det skulle vara för att senan skulle ligga rätt och hur det kändes när den låg fel.
Problemet med dom där senorna var att åkte dom ur för ofta så blev det som en ond cirkel. Det gällde att bygga upp muskler runt så att senan låg kvar och att följa ordinationerna från Agge.
Att inte vända hästen åt motsatt håll första tiden för att senan skulle ligga på plats och att hålla hästarna inne och köra gåendes.
Ett recept han för övrigt tyckte skulle praktiseras mer på hästar så att dom inte skadade sig själva i hagen.
"Det är bättre att köra varje dag om dom är bråkiga i hagen och låta dom stå inne däremellan" sa han ofta.
Det var lite "Old School" men troligen så skulle det ha funkat bra bara man hade tiden.
Det blev en hel del nyttiga tips genom åren.
Vila i frid nu Agge.
Du och dina kunskaper kommer att vara saknade.
Björn
söndag 12 december 2010
Liten uppdatering
Har åkt på en rejäl influensasväng tror jag och mår inget vidare. Har mestadels legat nedbäddad i sängen sedan igår eftermiddag.
Värktabletter "en massé" för att klara av vardagssysslorna i stallet som måste göras oavsett hur jag mår.
Här finns inga stallskötare som tar hand om det tunga jobbet.
Som tur är brukar jag sällan vara sjuk och när jag väl blir det blir jag jävligt dålig på en gång, sedan brukar jag relativt snabbt bli rätt så frisk.
Vi får hoppas att det blir samma även nu.
En liten rapport om senaste veckan.
Prevenue skötte sig återigen på bra sätt och även om hon var lite pigg innan så var det ljusår från hur hon uppträdde på Bergsåker.
Väl i loppet gjorde hon det också bra, men vi har ingen riktig tur, om man nu ska blanda in tur i det här.
Fick en fin resa i tredje par ytter och hade även chans att gå på 5-600 kvar men valde invändig resa eftersom hon har visat en tendens att bli lite sur om hon får göra för mycket själv.
Nu var det ändå nära lucka i sista sväng, men jag chansade ändå invändigt eftersom hon tidigare ofta galopperat just i upploppssvängen.
Nu blev jag kvar bakom två stycken som satt och "härjade" i nästan tvåhundra meter utan att få fritt.
Vinnaren bröt ut mer och mer men inte tillräckligt för att jag skulle få helt fritt, men jag chansade lite och släppte av litegrann sista biten vilket var tillräckligt för att klara tredjepriset, även om det bara var en knapp decimeter kvar till att jag träffat vinnarekipagets hjul.
Jag vinner loppet med 10 meter bara jag får lucka någonstans på upploppet. I resultatkommentarerna står det dock att "det inte såg ut att vara mycket sparat". Däremot berömde man väldigt ettan och tvåan samt fyran i mål.
Resultatkommetarerna är ju subjektiva men ändå...
I Republiken Jämtland kan man nästan förvänta sig vad som helst.
I alla fall på Östersundstravets hemsida. Där är man väldigt enögd.
Men å andra sidan rankar dom mig sist en gång till, så blir det ju till glatt odds när jag väl vinner lopp med henne.
Men dom tänker kanske spela själva?
Sedan över till drivningar.
Jag har klarat mig bra på slutet och det var länge sedan jag fick någon drivningsbot nu. Men hade jag drivit som Sohlström (etta) och Halvarsson (tvåa) i mitt lopp hade jag fått en månads avstängning.
Nu fick ju i och för sig Sohlström 1800 i böter för att han gav mig fördel på upploppet samt att han ej höll rakt spår.
Men ändå.
Jag ska väl inte vara helt missnöjd eftersom jag också var nära böter, eftersom jag gick ner ett spår när bilen släppte fältet och det var innan startlinjen.
Det blev jag upplyst om efteråt, så det var ju bra att veta till nästa gång. Problemet är väl att veta var exakt startlinjen är om bilen släpper fältet före?
Lucy Hill startade på V75 igår och det gick ju inget vidare. Hon travade ju bättre och körande Skoglund tyckte det var en mycket snabb häst.
Nu bommade ju dom starten lite och hamnade sist. Dessutom var hon fortsatt entömd när han gick på.
Men han menade att får man till det har hon mycket att hämta.
Snackade med delägaren Thomas i dag och när han berättade att han hittat några unghästar han var intresserad av, så föreslog jag att vi skulle sälja henne så att han fick mindre att bekymra sig för.
Det blir lite för dyrt för mig att få ordning på den här madamen, och även om det kapacitetmässigt är en häst utöver det vanliga så kostar det pengar.
Köper han unghästen så går den till Bergharn, och då får den bästa chansen.
Själv är jag fullt nöjd med den tid det tar att hålla på med Parkin och Prevenue.
Nu går jag och lägger mig igen.
Hej
Värktabletter "en massé" för att klara av vardagssysslorna i stallet som måste göras oavsett hur jag mår.
Här finns inga stallskötare som tar hand om det tunga jobbet.
Som tur är brukar jag sällan vara sjuk och när jag väl blir det blir jag jävligt dålig på en gång, sedan brukar jag relativt snabbt bli rätt så frisk.
Vi får hoppas att det blir samma även nu.
En liten rapport om senaste veckan.
Prevenue skötte sig återigen på bra sätt och även om hon var lite pigg innan så var det ljusår från hur hon uppträdde på Bergsåker.
Väl i loppet gjorde hon det också bra, men vi har ingen riktig tur, om man nu ska blanda in tur i det här.
Fick en fin resa i tredje par ytter och hade även chans att gå på 5-600 kvar men valde invändig resa eftersom hon har visat en tendens att bli lite sur om hon får göra för mycket själv.
Nu var det ändå nära lucka i sista sväng, men jag chansade ändå invändigt eftersom hon tidigare ofta galopperat just i upploppssvängen.
Nu blev jag kvar bakom två stycken som satt och "härjade" i nästan tvåhundra meter utan att få fritt.
Vinnaren bröt ut mer och mer men inte tillräckligt för att jag skulle få helt fritt, men jag chansade lite och släppte av litegrann sista biten vilket var tillräckligt för att klara tredjepriset, även om det bara var en knapp decimeter kvar till att jag träffat vinnarekipagets hjul.
Jag vinner loppet med 10 meter bara jag får lucka någonstans på upploppet. I resultatkommentarerna står det dock att "det inte såg ut att vara mycket sparat". Däremot berömde man väldigt ettan och tvåan samt fyran i mål.
Resultatkommetarerna är ju subjektiva men ändå...
I Republiken Jämtland kan man nästan förvänta sig vad som helst.
I alla fall på Östersundstravets hemsida. Där är man väldigt enögd.
Men å andra sidan rankar dom mig sist en gång till, så blir det ju till glatt odds när jag väl vinner lopp med henne.
Men dom tänker kanske spela själva?
Sedan över till drivningar.
Jag har klarat mig bra på slutet och det var länge sedan jag fick någon drivningsbot nu. Men hade jag drivit som Sohlström (etta) och Halvarsson (tvåa) i mitt lopp hade jag fått en månads avstängning.
Nu fick ju i och för sig Sohlström 1800 i böter för att han gav mig fördel på upploppet samt att han ej höll rakt spår.
Men ändå.
Jag ska väl inte vara helt missnöjd eftersom jag också var nära böter, eftersom jag gick ner ett spår när bilen släppte fältet och det var innan startlinjen.
Det blev jag upplyst om efteråt, så det var ju bra att veta till nästa gång. Problemet är väl att veta var exakt startlinjen är om bilen släpper fältet före?
Lucy Hill startade på V75 igår och det gick ju inget vidare. Hon travade ju bättre och körande Skoglund tyckte det var en mycket snabb häst.
Nu bommade ju dom starten lite och hamnade sist. Dessutom var hon fortsatt entömd när han gick på.
Men han menade att får man till det har hon mycket att hämta.
Snackade med delägaren Thomas i dag och när han berättade att han hittat några unghästar han var intresserad av, så föreslog jag att vi skulle sälja henne så att han fick mindre att bekymra sig för.
Det blir lite för dyrt för mig att få ordning på den här madamen, och även om det kapacitetmässigt är en häst utöver det vanliga så kostar det pengar.
Köper han unghästen så går den till Bergharn, och då får den bästa chansen.
Själv är jag fullt nöjd med den tid det tar att hålla på med Parkin och Prevenue.
Nu går jag och lägger mig igen.
Hej
tisdag 7 december 2010
Dags igen
Nu är det dags igen för V75.
Det är lika bra att testa Lucy Hill när hon ändå står bra inne på pengarna och har poäng.
Nu blev det inte Henke som kör men det går nog lika bra med Håkan Skoglund, som är en rutinerad "driver" och en trevlig kille som alltid bemöter folk på bra sätt.
Senast han körde åt mig var så länge sedan som 1990 tror jag, då han körde Viviann Brante åt mig. Det gick i och för sig inget vidare då hon hoppade direkt från start, och sedan höll sig till samma gångart tills hon blev diskad.
Annars, hade jag mycket hjälp av hans farsa Hans-Erik Skoglund i början av min "travkarriär", så det blir nog bra.
Körde henne igår och allt verkade OK. Hon känns ungefär som när hon kom, förutom att hon springer rakare i vagnen.
Håkans Skoglunds pappa, Hans-Erik Skoglund hjälpte mig mycket i början av 1990-talet då han var proffstränare på Bergsåker. Här på en bild från i somras.
Prevenue körde jag idag här hemma och hon var ungefär som vanligt.
Jag tror att jag kommit på vad det var som hände på Bergsåker och det blev en spärrgrimma för mycket för att hon skulle känna sig lugn och trygg.
Jag hade spärrgrimma några lopp direkt i början men slutade med den eftersom hon nog kände sig lite "inspärrad" i den, men det hade jag tydligt glömt bort i fredags.
Och när den hängde där på hennes huvudlagshållare så tog jag med den, och när jag selade henne satte dit den utan att fundera allt för mycket.
Jag hoppas det var det som blev fel.
Vi provar igen på fredag i Östersund.
Bättre förutsättningar vad det gäller motståndet är det. Vi har fått 10:e spår bakom bilen, vilket är helt OK.
Håller hon sig bara lugn tillräckligt länge så att vi får vara med, så ser jag det som en god chans med tanke på insatsen i förra loppet.
Nu har jag ju aldrig vunnit förut så det är väl främst plats vi kan hoppas på, men formen sitter helt klart där.
På tal om Östersund så tittade jag som hastigast i deras nyutgivna Travbok. Och ser man på där hittade jag en anteckning om att morfars bror, Kalle (se här) faktiskt varit proffstränare där.
Det var han mellan åren 1945-46.
Kul att veta att man inte är helt "stamlös" då det gäller travanknytning även om både hans (och för den delen mina framgångar) verkar ha varit av det klenare slaget.
Nu har jag även tagit tid till att verka och sko Parkin "på riktigt" så nu är vi redo för att börja vinterträna. Kan bli söndag om jag har ångan uppe efter fredag/lördag.
Går det åt helvete så kanske jag skjuter på det en dag.
Däremot så blir det nog inget föl till sommaren.
Norma mår bra och är pigg, men har haft blödningar både söndag och måndag så troligen har hon kastat fölet. Har inte hittat några spår av något foster men har hon haft ur sig det ute så kan ju räven ha tagit det.
Husveterinären Kjell Westin skulle komma ut på måndag eller så för att känna på henne. Det kan ju hända att stona precis som människor kan blöda lite under dräktighet men i normala fall gör man det inte.
Tråkigt men fakta är fakta. det kanske inte är meningen att hon ska bära några föl.
Vi får väl se men det känns som om det är kört den här gången i alla fall.
Det är lika bra att testa Lucy Hill när hon ändå står bra inne på pengarna och har poäng.
Nu blev det inte Henke som kör men det går nog lika bra med Håkan Skoglund, som är en rutinerad "driver" och en trevlig kille som alltid bemöter folk på bra sätt.
Senast han körde åt mig var så länge sedan som 1990 tror jag, då han körde Viviann Brante åt mig. Det gick i och för sig inget vidare då hon hoppade direkt från start, och sedan höll sig till samma gångart tills hon blev diskad.
Annars, hade jag mycket hjälp av hans farsa Hans-Erik Skoglund i början av min "travkarriär", så det blir nog bra.
Körde henne igår och allt verkade OK. Hon känns ungefär som när hon kom, förutom att hon springer rakare i vagnen.
Håkans Skoglunds pappa, Hans-Erik Skoglund hjälpte mig mycket i början av 1990-talet då han var proffstränare på Bergsåker. Här på en bild från i somras.
Prevenue körde jag idag här hemma och hon var ungefär som vanligt.
Jag tror att jag kommit på vad det var som hände på Bergsåker och det blev en spärrgrimma för mycket för att hon skulle känna sig lugn och trygg.
Jag hade spärrgrimma några lopp direkt i början men slutade med den eftersom hon nog kände sig lite "inspärrad" i den, men det hade jag tydligt glömt bort i fredags.
Och när den hängde där på hennes huvudlagshållare så tog jag med den, och när jag selade henne satte dit den utan att fundera allt för mycket.
Jag hoppas det var det som blev fel.
Vi provar igen på fredag i Östersund.
Bättre förutsättningar vad det gäller motståndet är det. Vi har fått 10:e spår bakom bilen, vilket är helt OK.
Håller hon sig bara lugn tillräckligt länge så att vi får vara med, så ser jag det som en god chans med tanke på insatsen i förra loppet.
Nu har jag ju aldrig vunnit förut så det är väl främst plats vi kan hoppas på, men formen sitter helt klart där.
På tal om Östersund så tittade jag som hastigast i deras nyutgivna Travbok. Och ser man på där hittade jag en anteckning om att morfars bror, Kalle (se här) faktiskt varit proffstränare där.
Det var han mellan åren 1945-46.
Kul att veta att man inte är helt "stamlös" då det gäller travanknytning även om både hans (och för den delen mina framgångar) verkar ha varit av det klenare slaget.
Nu har jag även tagit tid till att verka och sko Parkin "på riktigt" så nu är vi redo för att börja vinterträna. Kan bli söndag om jag har ångan uppe efter fredag/lördag.
Går det åt helvete så kanske jag skjuter på det en dag.
Däremot så blir det nog inget föl till sommaren.
Norma mår bra och är pigg, men har haft blödningar både söndag och måndag så troligen har hon kastat fölet. Har inte hittat några spår av något foster men har hon haft ur sig det ute så kan ju räven ha tagit det.
Husveterinären Kjell Westin skulle komma ut på måndag eller så för att känna på henne. Det kan ju hända att stona precis som människor kan blöda lite under dräktighet men i normala fall gör man det inte.
Tråkigt men fakta är fakta. det kanske inte är meningen att hon ska bära några föl.
Vi får väl se men det känns som om det är kört den här gången i alla fall.
lördag 4 december 2010
Skentur
Igår var det tänkt att jag och Prevenue skulle starta på Bergsåker.
Det gick inget vidare.
Hon har ju "legat på" lite mest hela tiden när jag kört henne, men jag har hittills tyckt att det ändå gått att ha kontroll på henne.
Men igår brann det för henne på riktigt.
På Östersund senast värmde jag bara i skogen och for ut till loppet först när det var dags för defilering.
Och då var hon väldigt lugn.
Igår så gjorde jag misstaget att, efter tre varv på slingan runt hagarna, fara ut på banan.
Då piggnade hon till rejält och jag tror hon speedade under 10 ett par hundra meter när jag skulle byta grepp.
Jag provade att defilera bakom de andra när det var dags för loppet, men hon blev allt hetsigare.
Och mina armar blev allt längre.
Så efter att hon gjort provstarten och då kastat sig iväg i galopp som övergick till skentrav i kurvan så fann jag för gott att försöka styra av banan innan jag tappade henne.
Jag tvingades till sist styra henne mot en vägg för att överhuvudtaget få stopp på henne.
Där dök Jonas Walje upp och hjälpte mig att få in henne i stallet.
Tack för det Jonas.
Hon såg lite skamlig ut, efteråt märren.
Och jag hade kramp i armarna.
En sista test får hon på fredag i Östersund. Sedan får jag fatta ett beslut om framtiden för hennes del.
Dessutom skulle jag hoppa in som "reservkusk" bakom en häst i Amatörpokalen, Trönö Wallace och det kändes lagomt skoj att fara ut med den utan att ha någon "kräm" kvar i armarna.
Nu gick det vägen ändå, och även om han inte var speciellt het av sig så kändes det lite olustigt att köra häst utan ork i armarna.
Nu skötte han sig ju bra på egen hand och vi fick ett bra lopp i tredje ytter.
Attackerade i tredjespår 700 kvar och vi tog över ledningen i ingången till sista kurvan, men han stumnade lite på upploppet så vi slutade 4:a.
Ägaren var i alla fall nöjd, och det var jag med, mest över att det inte blev pannkaka av alltihop.
Kvällen avslutades sedan med att jag fick kramp i högerarmen när jag skulle borsta tänderna.
En ny upplevelse kan jag säga...
Men jag kommer igen.
Det gick inget vidare.
Hon har ju "legat på" lite mest hela tiden när jag kört henne, men jag har hittills tyckt att det ändå gått att ha kontroll på henne.
Men igår brann det för henne på riktigt.
På Östersund senast värmde jag bara i skogen och for ut till loppet först när det var dags för defilering.
Och då var hon väldigt lugn.
Igår så gjorde jag misstaget att, efter tre varv på slingan runt hagarna, fara ut på banan.
Då piggnade hon till rejält och jag tror hon speedade under 10 ett par hundra meter när jag skulle byta grepp.
Jag provade att defilera bakom de andra när det var dags för loppet, men hon blev allt hetsigare.
Och mina armar blev allt längre.
Så efter att hon gjort provstarten och då kastat sig iväg i galopp som övergick till skentrav i kurvan så fann jag för gott att försöka styra av banan innan jag tappade henne.
Jag tvingades till sist styra henne mot en vägg för att överhuvudtaget få stopp på henne.
Där dök Jonas Walje upp och hjälpte mig att få in henne i stallet.
Tack för det Jonas.
Hon såg lite skamlig ut, efteråt märren.
Och jag hade kramp i armarna.
En sista test får hon på fredag i Östersund. Sedan får jag fatta ett beslut om framtiden för hennes del.
Dessutom skulle jag hoppa in som "reservkusk" bakom en häst i Amatörpokalen, Trönö Wallace och det kändes lagomt skoj att fara ut med den utan att ha någon "kräm" kvar i armarna.
Nu gick det vägen ändå, och även om han inte var speciellt het av sig så kändes det lite olustigt att köra häst utan ork i armarna.
Nu skötte han sig ju bra på egen hand och vi fick ett bra lopp i tredje ytter.
Attackerade i tredjespår 700 kvar och vi tog över ledningen i ingången till sista kurvan, men han stumnade lite på upploppet så vi slutade 4:a.
Ägaren var i alla fall nöjd, och det var jag med, mest över att det inte blev pannkaka av alltihop.
Kvällen avslutades sedan med att jag fick kramp i högerarmen när jag skulle borsta tänderna.
En ny upplevelse kan jag säga...
Men jag kommer igen.
torsdag 2 december 2010
Ipren-mannen i ny skepnad - eller?
Fick en slående liknelse häromdagen på gästboken.
Det var en "Lennart" som tyckte jag såg ut som Ipren-mannen på bilden på första sidan och det har han ju alldeles rätt i ;)
Ipren-mannen kör häst?
Jag flyttar nu den bilden in på annat ställe här på hemsidan och byter ut den mot en annan.
Även om jag i många fall är i avsaknad av självkritik så finns det ju gränser, eller hur ;)
Över till annat.
Parkin går fortfarande i hagen och mopsar sig. Skall försöka träningssko honom i helgen eller möjligen på måndag sedan blir börjar vi uppbyggnadsträningen inför nästa vår.
Han ser pigg ut men uppträdde svagt i de senaste loppen men förhoppningsvis hittar han tillbaka till sensommarens form nästa år.
Henke testade Lucy Hill i ett jobb igår. Såg skaplig ut och avslutade ett 18,5 varv i fin stil, men drar lite höger bak samt hänger lite väl mycket på vänster töm.
Han gillade hästen som det lät men var lite bekymrad över dessa skavanker även om det inte är jättestora problem.
Han tyckte ändå vi kunde testa på V75. Han hade en egen som han skulle anmäla men hon hade mindre poäng, så han skulle köra den här om inte den kom med.
Ganska kul ändå att tre av de fyra starthästar jag haft på träningslistan i år startat i V75.
Även om framgångarna inte varit så stora så tror jag inte att det är så många "vanliga" amatörer som kommer ut med tre V75-hästar på ett år.
Och då är inte den som känns bäst för dagen inräknad.
Kul och bra för självkänslan, även om Lucy Hill kom hit som färdig häst.
För egen del väntar närmast Dagens Dubbel och V65-start för mig och Prevenue som går ut från bra läge imorgon fredag på Bergsåker.
Vi möter några riktigt bra hästar men hamnar vi inte för illa till eller hon hoppar, så tror jag på en skaplig peng in.
Ciao
Det var en "Lennart" som tyckte jag såg ut som Ipren-mannen på bilden på första sidan och det har han ju alldeles rätt i ;)
Ipren-mannen kör häst?
Jag flyttar nu den bilden in på annat ställe här på hemsidan och byter ut den mot en annan.
Även om jag i många fall är i avsaknad av självkritik så finns det ju gränser, eller hur ;)
Över till annat.
Parkin går fortfarande i hagen och mopsar sig. Skall försöka träningssko honom i helgen eller möjligen på måndag sedan blir börjar vi uppbyggnadsträningen inför nästa vår.
Han ser pigg ut men uppträdde svagt i de senaste loppen men förhoppningsvis hittar han tillbaka till sensommarens form nästa år.
Henke testade Lucy Hill i ett jobb igår. Såg skaplig ut och avslutade ett 18,5 varv i fin stil, men drar lite höger bak samt hänger lite väl mycket på vänster töm.
Han gillade hästen som det lät men var lite bekymrad över dessa skavanker även om det inte är jättestora problem.
Han tyckte ändå vi kunde testa på V75. Han hade en egen som han skulle anmäla men hon hade mindre poäng, så han skulle köra den här om inte den kom med.
Ganska kul ändå att tre av de fyra starthästar jag haft på träningslistan i år startat i V75.
Även om framgångarna inte varit så stora så tror jag inte att det är så många "vanliga" amatörer som kommer ut med tre V75-hästar på ett år.
Och då är inte den som känns bäst för dagen inräknad.
Kul och bra för självkänslan, även om Lucy Hill kom hit som färdig häst.
För egen del väntar närmast Dagens Dubbel och V65-start för mig och Prevenue som går ut från bra läge imorgon fredag på Bergsåker.
Vi möter några riktigt bra hästar men hamnar vi inte för illa till eller hon hoppar, så tror jag på en skaplig peng in.
Ciao
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
