Nya tag - igen

Ja veckorna går och det rullar på som vanligt. Här hemma är det dock inte så mycket action. Jag är ju "Gräsänkling" sedan i fredags då sambon och yngsta dottern åkt till Grekland och ön Santorini en vecka. Jag har även frivecka från jobbet så det är ganska smidigt att få ihop det hela. Dessutom med bara en häst hemma just nu är det rätt så lugnt. Lilltussen Parkes har ju varit på bete i en vecka och förutom då första natten, då det verkligen hällregnade så har det varit bra väder för henne och "nordisen" hon går med. Jag har åkt förbi där någon gång men bara varit in och matat dem med morötter en gång. Han som äger den andra ettåringen bor ju bara ett par hundra meter därifrån så han har koll vilket känns tryggt. Parkes ser lite undrom ut - ska jag vara här? Foto: Björn Persson © Här hemma verkar det gå skapligt ändå för Bonden som enbart har katten Puh som sällskap, men hon gör dock sitt yttersta för att "låtsas" vara häst och hon är nästan lika ofta i hagen som hästen... Imorgon tisdag är det dags för andra starten i min regi för Quantum Bond. Vi ska till Solänget och lunchtrav. Han var ju hetsig som bara den senast innan loppet men förutom i startögonblicket så skötte han sig bra sedan. Jag har väl inga stora förhoppningar på att han ska vara lugnare, men jag har ändrat lite i utrustningen så vi får väl se hur det faller ut. Det kanske bara blir "tok" det också, men jag hoppas det ska fungera. Sällskapskatten rullar i hagen. Foto: Björn Persson © Spåret borde i alla fall passa bättre. Kapacitetsmässigt så räcker han i det här sällskapet även om han i nuläget har minst med pengar i fältet. Jag tyckte han var lite väl svettig efter den korta transporten till Bergsåker senast, så jag lägger in en brasklapp för hur han hantera att åka 17 mil i hästfinka också. Antars så tror jag han är god för en tid på runt 16,5 full väg. Det borde räcka en bit om inte loppet blir omöjlig. Och det vet man ju aldrig. Parkin var jag och hälsade på igår och det är med blandade känslor. Han går ju i en stor gräshage med 7-8 andra valacker och det är ju bra så. Han brukar ju komma direkt när jag visslar. Men igår såg jag inte honom alls. Och han kom inte heller när jag visslade så jag frågade Sofia Frilén som jobbar åt Henke om han inte var i den stora hagen med de andra längre. Men, jo det skulle han vara. Dom brukar vara längst upp och då ser man dom inte, sa hon. Då hon ändå skulle börja ta in hästarna där så gick hon med mig in i hagen. Och när vi gick uppåt mot hästflocken så såg jag honom längst bort med huvudet i marken och arslet mot oss. De andra hästarna upptäckte oss ganska snart och började gå mot oss. Parkin hade fortfarande inte upptäckt oss så när vi kom uppför slänten så gick jag en sväng bortåt åt vänster, medan de andra hästarna gick mot Sofia och utgången. Jag visslade igen och då så såg jag att öronen åkte upp på honom och sedan med blixtens hastighet tvärvände han och tog fart och det var rörande att se hur han inte fort nog kunde runda de andra hästarna och direkt utan minsta tvekan ta sikte på mig och inte mot de andra i flocken. Parkin höll sig intill mig hela tiden. Foto: Björn Persson © Det borde ju betyda att han gillar mig i alla fall. Sedan gick han inte ifrån mig trots att de andra gick när morötterna var slut. Han stannade vid min sida hela tiden medan de andra gick mot utgången. Och sedan höll han sig bredvid mig. Jag hjälpte till at ta in honom och en annan häst och det var lite jobbigt att lämna honom kvar där när han visar mig sådan tillgivenhet. Nu har jag ju lovat sedan tidigare att han skulle få stanna tills "Open Trot- helgen" i augusti och eftersom jag alltid försöker hålla det jag lovar så tänker jag försöka göra det den här gången också, även om det tar emot såna här stunder. Skulle han däremot fortsätta visa upp en svag tävlingskurva får jag väl ändå kanske tänka om. Det inte är direkt gratis att ha hästar i träning och springer han inte ihop till sina kostnader så blir det ju tufft för mig att fixa det hela på en fabrikslön. Hittills har han bara backat några tusen i år så än så länge är det lugnt. Men om hästen inte kämpar längre så trivs han väl inte och då är det väl inte något annat att göra än att ta hem honom i förtid. Nu får han ju möta i alla fall "lite" snällare motstånd på torsdag på Bergsåker men jag tyckte inte hästen varit sig riktigt lik på slutet så jag misstänker att det inte blir några stordåd då heller. En del har ju hört av sig och tycker ju att Henke uttalade sig dumt i TV i lördags, då han i princip sa att Parkins resultat i år berodde på att han inte hade hästen hela året och att det var därför han inte fungerat i år. Det är ju upp till var och en och bedöma vad man vill lägga i det. Det enda jag kan säga är att hästen var riktigt bra i årsdebuten för att sedan vara sämre. Alla har rätt till en uppfattning och även om det ingår att döma ut mig som travtränare i den, så kan jag ju inte göra så mycket åt det. Dessutom så talar väl resultaten för att det är sant - att jag inte är en speciellt bra tränare. Det kan jag leva med Hästarna verkar i alla fall tycka om mig.