Tiden går

Nu är det redan början av februari.   Hästarna tränar på. Jag har inte skrivit något här på över en vecka. Min biologiske far är döende och ligger på sjukhus så jag har inte haft så stor lust till att skriva något om trav även om det är mitt största intresse. Min farsa fyllde 67 år i slutet av oktober så det känns lite väl tidigt att han ska behöva dö redan nu, men mot vissa sjukdomar är man maktlös även om han kämpar emot. Farsan har ju alltid gillat att läsa så jag är glad över att jag han skriva klart manuset till min första deckare och att han hann läsa detta innan det var för sent. Boken är på redigering just nu och trycks troligast i början eller mitten på mars, om någon är intresserad av att veta detta. Jag gör bara en kort uppdatering om vad som händer med travet så länge. Och ta hand om er själva där ute. Livet är kort nog som det är. Parkin är i bra form efter senaste loppet enligt Satu som sköter honom i Frankrike. På söndag är det loppdags i Bordeaux, som ligger i södra delen av Frankrike (Förövrigt den stad som Plura och Mauro besökte i lördagens program på TV3), ca 60 mil från Paris, så det blir en liten åktur. Vet inte hur det går att spela på loppet men kanske genom ett konto hos PMU? Om någon vet hur man spelar till småbanorna i Frankrike så skriv gärna och berätta här. Bonden tränar på bra och ska också han ut på söndag, Vi satsar på Östersund och V64 om vi kommer med. Ett kortlopp för hästar med högst 90 000. Lite hårt men han kan räcka till en bra peng som han känns. Klart under utveckling. Tvååringen Parkes är dock ett orosmoln. Hon känns bra ibland och dålig ibland, precis som unghästar gör när jag kör henne. Största problemet med henne är dock att hon är ovanligt lättstressad för att vara en av mina hästar. Det räcker med att en skoter åker förbi eller att hon får vara ensam i hagen medan jag kör Bonden (trots att hennes mor är inom synhåll i en annan hage). Hon går ju samma hage som Bonden i brist på annat sällskap, men det blir hon inte lugnare av. Han gillar ju själv att jaga upp sig i hagen, men för honom är det mest på kul, eftersom han inte är rädd för någonting annars (möjligen då hastiga ljud) medan det inte behövs mycket för att Parkes ska bli svettig och stressig. När hon gick med "filbunken" Parkin tidigare i höstas var hon coolare. Imorgon ska jag försöka lasta henne och åka till PH-vet för ett böjprov och allmän koll. Var oerört svårlastad senast när jag hämtade henne från betet, så det ska bli spännande (eller inte) att se hur det går nu. Norma är väl den annars som orsakar minst bekymmer för tillfället. Hon har fått vara utan täcke nu när det varit varmt och man ser att hon blir tjockare och tjockare. Fölningsdatum är runt 1 juni, så det är ju en stund kvar. Norma börjar tjockna till av dräktigheten. Foto: Björn Persson ©