Hej ni stackare som kämpat på och läst från den här sidan:
Enligt statistiken är NI 8-10 som kollar här regelbundet.
Bra kämpat.
Eftersom det tar lite extra tid att lägga upp även här, förutom på min hemsida så kommer jag under 2017 enbart att publicera mina blogginlägg på adressen nedan:
http://www.bjornperssontrav.se/blogg17.htm
Ni är välkomna även dit :)
Björne
söndag 15 januari 2017
torsdag 29 december 2016
Slutet gott, alltid gott?
| Nu är det snart slut på år 2016. Ett år som jag tyckt varit tämligen meningslöst på travfronten. Jag har börjat tröttna på alla konstigheter som sker i den här sporten. Det känns allt tydligare som om en sorts mentalitet som verkar gå ut på att slicka uppåt och sparka nedåt, fått fotfäste hos de i ledande positioner, exempelvis tycker jag det märks alltmer på funktionärer och andra som styr inom sporten. En sorts "kompis-nepotism" som gör att de stora aktörerna inte alls döms lika hårt som de små, när något händer. Många gånger känns det som om att en del missbrukar sina positioner och dessutom tar grova felbeslut som drabbar de små aktörerna i den här kostsamma branschen. Men det är väl så att den breda massan får betala medan övriga klarar sig. Något som i slutänden inte kan sluta på annat sätt med en katastrof, om man nu inte vill att sporten enbart ska ha en handfull utövare till sist? Det mullrar lite i leden och jag vet inte riktigt vad det ska mynna ut i. Det är dock väldigt många som börjat yppa sitt missnöje, även om de flesta fortfarande sitter "Stilla i båten" och väntar på vad som ska ske. De styrande vill dock ge sken av att allt är frid och fröjd. Och är det inte det så kan man ju alltid hota med den nya möjligheten att straffa utövarna av vår sport om de inte följer den utstakade vägen och tiger still i framtiden. Ett led i försöken att kväsa travsportutövarnas protester, inte kanske lika våldsam och slutgiltig som massaker på himmelska fridens torg i Peking, men troligen lika effektiv, blir den nya "Code of Conduct"-reglerna som inträffar vid årsskiftet (det är bäst att skriva av mig nu år 2016 innan jag blir straffad för mina åsikter - något jag kan bli nästa år). Men de/vi får väl den sport vi förtjänar till slut. Svårare än så är det inte i längden. Om tillräckligt många tappar förtroende för travsporten. Och det gör man fortfarande, trots löftet om "Pokalåret 2018". Att allt fler upplever att det inte längre är rättvist och går schysst till är inte konstigt. Eftersom det enligt min mening är precis så det är. Det är inte en slump att fyrtio procent av amatörlicenserna försvunnit sedan 2006. De som delar ut direktiv och regler borde besöka verkligheten någon gång. Inte bara hälsa på hos Ja-sägarna, och de andra som står där med "slevarna i grytan". Även om jag är trött på mycket så är jag fortfarande förtjust i hästarna. Jag kommer fortsätta att köra lopp - trots att jag får orimligt mycket konstiga domslut mot mig. Åtminstone i jämförelse med andra som gör liknande saker. Det hände senast igår. Då fick jag 1200 i böter samt avstängning tre veckor (drivningsböter 3:e gången sedan i somras innebär automatisk avstängning). Anledningen var att jag manat på min häst åtta gånger med spöt under de sista 500 metrarna. Eftersom jag enligt dem var chanslös på pengar (hur jag nu kunde vara det redan 400 kvar) så fick jag inte driva på hästen alls. Därav böterna. Hade jag vunnit loppet hade jag troligen inte fått några böter lät det som. Vilket kan förklara att de två runt omkring mig som vevade som bara den innan kurvan, men med annan licenstyp än undertecknad, klarade sig från böter. Att jag tappade position när jag inte fick loss huvan och hamnade efter i början av kurvan, och därefter jagade på hästen för att försöka komma ikapp, och när jag såg att det inte skulle gå, och slutade köra på hästen sista 200 innan mål. DET tog de ingen hänsyn till. Jag trodde inte det var möjligt att det var drivningsböter det var om, när de kallade på mig i tornet, möjligen att jag skulle få en reprimand för att jag släppte vänstra tömmen helt, för att slutligen få av huvan på hästen. Jag hade inte en tanke på att det var någon drivningsorsak. Jag drog ju inte ens ner norsken på hästen, som definitivt inte var trött. Nä, det känns inte så kul det här längre. Och jag kommer troligtvis i framtiden vara ytterst sparsam med att köra andra hästar än mina egna. Det kostar alldeles för mycket. När man sätter sig upp och kör gratis och tar blygsamma fem procent på inkörda pengar, då går det inte att dra på sig godtyckliga böter som andra delar ut på dryga tusenlappen var och varannan gång. Dessutom böter som ytterst sällan någon annan får för samma grejer. Det borde som sagt vara lika för alla men det känns det sannerligen inte som det är. Ett bättre slut på året för er än mitt, önskas er alla. Årets statistik: Här är siffrorna från årets tränarstarter för de hästar jag haft i min regi Årets resultat för Parkin: 1 0-0-0 0 kr 18,1m Årets resultat för Parkes: 18 1-2-2 80 000 kr 15,5k 14,1am Årets resultat för Bonden: 1 0-0-0 0 0 kr 16,4ak Kuskstatistik: Nedan finns loppen fördelade enligt kronologisk ordning, häst, kusk, bana, resultat, tid och prissumma:
Tränarstatistik
Det sammanlagda bötesbeloppet som kusk är 9500 kronor (dessutom tre veckors avstängning) Årets resultat för Björn Persson som kusk: 23 1-2-2 91 300 kr 15,5k 14,1am Segerprocent: 4% Årets resultat för Björn Persson som tränare: 20 1-2-2 80 000 kr 15,5k 14,1am Segerprocent: 5% Inkört: 3970 kronor per start (710 kronor mer per start än 2015) Intränat: 4000 kronor per start (666 kronor mer per start än 2015) Böter: 413 kronor per start (187 kronor mer i böter per start än 2015). Bäst 2016 1. Att köra mitt första V75-lopp, synd bara att jag blev först utan pengar. 2. Parkes första seger på Östersund i juli 3. Att Quantum Bond hamnade hos rätt person när jag sålde honom, hos Anna-Lena Forsberg Sämst 2016 1. Funktionärer som har ett ont öga till mig 2. Alla äventyrligheter med Willie Carr Delad 3:a.. Parkins ovilja att springa som gjorde att han fick bli pensionär och att Daley inte blev klar i tid för att gå premielopp. Vi tar nya tag. Åtminstone ett tag till. Gott nytt år än en gång. |
söndag 18 december 2016
Kort rapport
Liten kort rapport bara om vad som händer närmast och samtidigt en God Jul hälsning till er läsare.
Årets sista blogginlägg, som går igenom året som gått, kommer strax innan nyår.
Hästarna tränar på som vanligt.
Allt går enligt planen.
Daley gick ett jobb igår på strax under 30/2140 meter med sällskap och kändes skaplig när hon väl bestämde sig för att hålla sig till trav, inledde med två kortare galopper från början. Men skärpte till sig och lufsade på bra sedan. Sista varvet efter 1.28. Hon travar bra, men är lite bekväm.
Jag körde även provlopp med två hästar och var tvåa med en och trea med en. Så det var fullt upp. Nordisen Eldmyran hoppade två gånger från start men ställde sig och kom upp i rygg på ledaren efter ett varv. Kom ut i svängen och ville "utmana" blodingen i ledningen över upploppet och fick då tusen ben och hoppade, men ställde sig och kom i mål som trea på ca 1.35/2140 meter.
Den andra jag körde, Villagelecouersdeau startade ensam på tillägg men satt i rygg ledaren efter ett varv. Kändes lite seg men var tvåa hårt dövad och odriven på ca 21,5/2140m
Jag trodde jag hade kört lopp färdigt för året, men på onsdag har jag blivit jag uppsatt på en finsk häst från Umeå i Amatörpokalen på Bergsåker, Jag blev inte "vald" utan uppsatt tack vare position i "kuskligan" av de tillgängliga i loppet.
Kul ändå.
Hästen är tränad av en finsk proffstränare med verksamhet i Umeå och har en etta i raden. Ensam på springspår blev vi, så läget är ju bra, även om jag inte är säker på att det går att utnyttja spåret till att få ledningen.
Men vi kör väl får vi se. Jag har ju skrällt i den här typen av lopp förut...
Jobbar dagen på onsdag så det blir ite snärjigt att hinna dit, men det mesta brukar lösa sig...
Och som sagt God Jul till er alla
söndag 4 december 2016
Stilla
| Det var ett tag sedan jag skrev något. Allt är dock lugnt och stilla. Willie Carr har varit hemma en knapp vecka och jag har kört honom tre gånger utan några större bekymmer. Tur det. Hoppas det fortsätter så. Han hade dock fått ett tramp i kronranden på ena frambenet, som han är lite småöm i. Han travar lite som en stövare, lite på tvären. Men jag får väl nöja mig med att han inte ligger på marken...Tids nog lär han sig väl trava som han ska. Och så Daley då. Henne blir man ju inte klok på. Jag var ju så himla nöld efter förra jobbet men dagen efter hade hon svällt upp i höger framben. Hon ömmade lite, men ingen ömhet och svullnaden var borta på kvällen när hon varit ute i hagen hela dagen. På morgonen var den tillbakak igen, och så har det hållit på. Hon är fortfarande lite svampig på morgonen men ingen hälta och ingen ömhet. Vet Gunnar Rangul kommer och lyser igenom med ultraljud ändå i morgon. Parkes har ju vilat i en knapp månad och nu var det fjorton dagar sedan hon blev behandlad. Körde motion med henne idag, och hon kändes jättefin och pigg. Blir en liten tur imorgon också eventuellt. Återkommer senast runt nyår med en årsrapport. Om inte förr. |
onsdag 23 november 2016
Daley äntligen på gång
| Det blev ju inget premielopp för Daley och det var ju lite surt att missa 20 000 normalt lättförtjänta kronor. Förutom skadebekymret med hasen, så har hon haft svårt att ta sin uppgift på allvar. Det verkar dock som om en förändring till det bättre skett de senaste veckorna. Jag vet inte om det var "uppläxningen" av henne på banan senast, eller om det var bytet till gummibett som gjorde susen, möjligen en kombination av båda. Men nu verkar det funka. Igår var jag ner med henne på banan för endast det femte besöket på en travbana. Det har alltså bara blivit fem banbesök för henne så här långt. Vilket är ovanligt lite för en unghäst. Många jobbas ju på banan varje vecka under långa perioder. Det är väl betydligt mer än hur jag brukar lägga upp det, men fem besök är dock det minsta jag kört med någon tvååring någonsin tror jag. Men det har varit mycket strul längs vägen, med skador och liknande. Nåväl igår så kändes det äntligen som om polletten ramlat ner och den här damen tog "tag i grejerna" och lufsade väg med lång käk och säkerhetsvagn distansen på 31/2140 meter. Med ett avslutande 29 varv och då fanns det spänst kvar i henne ändå. Med god marginal hade hon klarat ett premielopp alltså. Om det är varit för tre veckor sedan. Enligt reglementet så ska loppen ska genomföras mellan mars och oktober. Så lite surt är det ändå. Men det här är nog den bästa hästen jag haft. I alla fall den som har det lättast för sig mentalt. Sedan om det blir något av henne det återstår att se. Jag har i alla fall återfått en god portion hopp om framtiden i alla fall. Vi jobbar på och fortsätter med några banjobb till om vädret tillåter. Det var också kul att känna på Willie Carr själv, för första gången sedan han kom till Micke M och Kristina. Han var ju som vilken unghäst som helst nu när vi körde ilag alla tre. De körde nordisar medan jag körde "Wille" ungefär åtta varv runt hagarna, vilket motsvara ca fem kilometer. Det kan inte understrykas tillräckligt vilket bra jobb de gjort med honom. En stor applåd. Micke är underskattad och jag tror att han skulle lyckas rätt bra om han fick rätt material att arbeta med. Dessutom är han trevlig, social och hjälpsam. Inte alla tränare som är det. På onsdag nästa vecka hämtar jag hem honom och hoppas på att han funkar lika bra hemma. Gladast av denna hemkomst blir nog Tjock-Parkin som fått gå själv i hagen och ha det tråkigt medan Wille varit på Bergsåker. Över till den fjärde och sista hästen att rapportera om och precis som jag skrev senast, så har jag väntat på att få till ett veterinärbesök på Parkes och i måndags var så äntligen veterinären Gunnar Rangul hit och vi gick igenom henne. Och precis som jag hade på känn så var hon halt i båda framknäna. Inget fel någon annanstans. Det känns ju bra med tanke på uppträdandet de sista loppen, då hon stumnade till slut. En styv grads hälta och ändå har hon vilat helt efter sista starten den 5:e november. Det hjälper inte mot hältor i leden med bara vila, ska det bli bra behöver man ofta hjälpa till med en ledinjektion för att de ska bli helt kuranta. nu fick hon kortison och fortsatt vila några veckor. Så får vi se hur det verkar, om det krävs ombehandling eller om vi kan köra igång med vinterträningen. Vi siktar in oss på start i slutet på februari eller början av mars. |
söndag 13 november 2016
Många järn i elden, men nu så!
| Hej på er läsare, ni som är kvar. Jag har varit dålig på att uppdatera en det har varit väldigt mycket på gång den sista tiden. Därför har jag "bortprioriterat" bloggandet lite grann. Nu är det lite lugnare, för att inte säga mycket lugnare. Om vi börjar med en rapport från travverksamheten så blev jag lite less senaste starten med Parkes. Från tredje spår och volt hade jag räknat med att vara med och köra om ledningen. Men eftersom det ska strula mest hela tiden så blev det likadant nu. Först åkte jag på en tjuvstart, vilket jag själv tyckte var helt fel efetrsom jag ända till kör hade min hästs huvud en decimeter bakom den på spår två, för att ha säkerhetsmarginal. Men jag är ju "van" att betala böter så det var ju inte konstigt att jag fick en till böteslapp. När den giltiga starten går tar jag ännu mer säkerhetsmarginaler, men är ändå ganska säker på att ändå få ledningen när Parkes börjar få upp farten efter hundra meter, men icke. Då blir det som att köra in i en "strut". Det blev bara smalare och smalare, eftersom nr fyra kör rakt ner i vårat spår och sätter hjulet innanför vårat högerhjul. Jag skriker och skäller på pojken som kör, vilket inte kanske är så snällt, men jag blev vansinnig över "alla tings jävlighet" och sinnet rann på mig. Nåväl jag hade ingt annat val än att dra tvärstopp för att inte tippa ur honom och ge upp körningen om ledningen. Därefter blir pojkvaskern hängande i tredjespår utanför oss och när den framför oss galopperar i utgången på första sväng och drar stopp då han inte kan ta ut hästen (eftersom pojkfan är utanför) så galopperar Parkes för första gången när hon blir lite generad. Hon ställer sig fort men tappar ändå lite. Eftersom jag är synnerligen frustrerad så går jag på, för ovanlighetetns skull, i tredje spår 700 kvar när de aviserar bakifrån och hon är raskt uppe vid den i dödens, men hon blir snabbt trött och vi håller bara farten in i mål på en usel tid. Hon hade hög puls efteråt och jag vet inte men även om hon gick med skor så borde hon ha varit bättre rent allmänt. Men jag tror hon har en smygande dubbelsidig framhälta, även om hon inte visar något travet, så påvisar hon sama symptom som "ärliga" och normalt gåvilliga hästar brukar göra när de har ont i framknäna. Det vill säga att de stumnar rejält sista biten. Därför ger jag upp för det här året och gör vintervila. Nu väntar veterinärbesök och vila någon månad för henne innan vi kör igång och tränar inför 2017. Alltså har jag bara en körhäst hemma här nu och jag och Daley har börjat på att åka uppöver mot Kvällsjön. Tanken är att on ska ner och göra några banjobb ändå här under förvintern. Hon har ju bara hunnit med fyra banbesök under tvåårssäsongen på grund av allt strulande, så jag tror vi behöver köra på lite där, även om vi mest kör mängdträning hemma. Willie Carr är de mycket nöjda med på Bergsåker hos Micke M och Kristina. I veckan fick han skor och de gullar och håller på med honom mest hela tiden. Körningen verkar också fungera bra nu, även om han är lite tjurig och bekväm så gör han som Micke vill när han körs. Han blir kvar där november ut. Jag åker ner lite ännu nästa vecka och kör honom själv några gånger där nere så att jag vet att det går. Willie Carr friserad och fin och med skor på hovarna. Foto: Kristina Wimark © I övrigt har jag haft mycket med marknadsföring att göra av min nya (den tredje) deckare "Synden straffar sig själv". Det har varit signeringar, Svenska Deckarfestivalen och lokalradio (Lyssna här) och tidningsgrejer. Roligt att prata med norske författaren och förre utredaren hos polisen Jörn Lier Horst som berättade för mig att han varit den som utredde travtränaren Atle Hamres utpressning av en skeppsredare. Selfie med författarkollegan Jörn Lier Horst. Foto: Björn Persson © Kul att det rullar på även om det tar lite tid. Dessutom så har jag hunnit med ett visst antal 12-timmarspass på fabriken, samt fyra kursdagar i "bättre arbetsmiljö", på Hotell Södra berget sedan senaste blogginlägget. Nu ska jag ut och ta emot ett hölass. Så det ligger på... Vi hörs |
torsdag 3 november 2016
Snabba ryck
| Bara en kort uppdatering På lördag är det dags för en ny start. Hade anmält till breddloppen på Bergsåker, men trodde inte vi skulle komma med, med tanke på de kvarstående poäng vi hade efter söndagens start på Hagmyren. Men det gjorde vi. I ett stolopp där ingen känns som en given segerkandidat. Jag var lite besviken på Parkes senast med tanke på det fina lopp hon fick, men hon bjöd inte till riktigt sista biten, utan höll bara farten. Inget speciellt efter loppet mer än aningen högre puls än vad hon brukar. Kan ha varit att hon inte fick fäste riktigt. Nu kör vi med skor på lördag så får vi se hur det går. Bra läge med 3:e spår i volten, men efter åtta starter i rad med bilstart så kan nog vad som helst hända, även om hon brukar vara förnuftig. Hade hjälp i onsdags med körningen då Erik Remnehag kom hit och "hjälpkörde". det blev inte så tufft med tanke på lördagens start. Men han tyckte Parkes kändes bra, själv körde jag Daley som börjat släppa till som det verkar. Jag hoppas hon känns lika bra nästan gång vi åker ner på Bergsåker, som hon gjort på slutet här hemma. Håller hon ihop och fungerar så tror jag det här är den värsta av dem allihop. Märk mina ord. Dessutom grattis till Faster Sigbritt som fyller 79 år i morgon den 4:e november. Hoppas dagen blir bra för dig faster. |
söndag 30 oktober 2016
Start idag
| Nu på eftermiddagen är det dags för ny start för Parkes. Vi ger oss iväg mot Hagmyren, som är ca 8 mil hemifrån. Lagom söndagstripp. Det är tyvärr sista loppet, så det blir ju ändå en heldag. Vi har fått ett halvtaskigt läge. Spår 7 bakom bilen, medan favoriten fått ett perfekt tredje spår. Känns tråkigt att vi inte får några bra lägen när det är "lämpligt" motstånd. Men det är väl bara att gilla läget. Nere på Bergsåker sköter sig Willie Carr bättre och bätre. Nu har han även varit ute och joggat på travbanan lite. Känns bra. Jag ska väl ner och köra honom själv där också innan jag tar hem honom. Han får dock stanna en månad till hos Micke M och Kristina. Daley har börjat fungera riktigt bra här hemma. Jag har ju sagt hela tiden att det är en riktig häst om hon bara håller ihop och släpper till och hon är lite på väg att göra det som det känns. Synd bara att jag inte haft en månad på mig. Då hade premien varit i hamn som en liten dans. Men så är det. Vi får väl hoppas att hon tjänar sina pengar ändå. Parkin är tjock som en boll och ser mer ut som en julgris än en travhäst just nu. Men är man pensionär så är det väl inte så noga hur man ser ut bara man trivs. Imorgon skulle för övrigt min farsa Benny ha fyllt 70 år. Nu dog han 7 februari 2014. Tänk vad tiden går fort. Farsan utanför sitt eget lilla sommarställe. Foto: Björn Persson © Hej med er. |
fredag 21 oktober 2016
Definitivt - Inget premielopp
| Hej igen. Så här långt uppehåll i bloggandet har jag nog inte haft på väldigt länge. Det händer inte så mycketa tt skriva om. Parkes tjänade de första pengarna sedan segern i juli förra veckan. Hon slutade 5:a efter en invändigt lopp och tjänade 4500:- på tiden 15,7/2140a Jag hade chansen att byta 3:e inner mot 2:a ytter länge, men chansade på att det skulle lösa sig ändå, även om det gick fort där framme. Nu kom jag ut i tid när de kallnade framför mig, tyvärr så blev jag ändå kvar bakom den jag slank ut i rygg på, när den galopperade i andra spår (ca 5-600 kvar) och med en trött häst innanför mig och en annan som avancerade utanför mig i 3:e spår drogs jag bakåt. När jag väl kunde komma förbi den som galopperade var de framför nästan i mål, kändes det som. Hon spurtade bra, men fick ändå släppa förbi sig en som liftat i rygg på oss strax före mål. Vi var egentligen 6:a i mål men de diskade en för passgångpå upploppet och vi fick 5:e platsen. Svårt att säga vad vi blivit om jag gått ut i andra ytter 1500 meter före mål? Kanske 2-3:a, om hon orkat. Nästa start Gävle den 27, om vi får typ "önskvärt" spår. Det blir inget premielopp för Daley i alla fall. Surt att "loosa" 20 000:- Det är första gången sedan premieloppen kom till som jag missar det med någon av mina hästar. Typiskt att det skulle bli med den absolut dyraste hästen man någonsin fött upp... Var in på banan igår och hon bara dummade sig och galopperade flera gånger, när vi skulle köra rätvarv. Micke M Andersson (som har Willie Carr i träning) fick även testa han och han menade att det var en oerhört fin häst, men att hon var bortskämd. Hon"drev" med både mig och honom tyckte han. Hon ger "fan i det" när det blir lite jobbigt och då bromsar hon sig i galopp. Det var bara att bli lite tuffare och kräva mer av henne, "köra" henne mer på bettet, så att hon lärde sig. Han gav henne ändå gott hopp. Om man ska göra något fel med en häst, så var det "bästa" felet att göra att man varit för "snäll". Vi får väl försöka kämpa på med det då. Hon är ju väldigt munvek och det är väl kanske därför, hon inte vill ta bettet på riktigt. Nytt bett och kolla munnen igen kanske. Vargtänderna känns ju bara pyttelite, men kan ju ställa till det ändå. För övrigt så har Micke och hans sambo Kristina fått till Willie riktigt bra. Han småbråkar lite, men de kör honom ensam runt hagarna som bara den nu. En månad till kan han få hos dem så att olaterna försvinner. Om vi går över till annat så säljer boken hyfsat även om ALLA media är totalt kallsinniga till att skriva/prata om min tredje kriminalroman, "Synden straffar sig själv" Så det är ju bra om ni låter ordet gå runt så det blir någon form av reklam. Även om Svenska Deckarfestivalen gav mig (och de andra författarna som deltar) bra reklam när vi fick en helsida i "Norrlandsupplagan" av tidningen Expressen härom dagen. Festivalen går mellan den 9-11 november i Sundsvall. Jag är med den 9:e klockan 13.30 Se hela programmet på hemsidan. Vi hörs |
fredag 7 oktober 2016
Ny deckare och vi går ner i klass
| Dagarna går och sedan senaste blogginlägget har det inte hänt så där jättemycket. Jag klantade till det med Parkes när vi var ut sist i V86. Och det är ju såna där gånger det är skönt att man inte är ute på långresa, utan har nära hem. Hon hade ju aldrig startat från 8:e spår och med helstängt huvudlag så började hon vrida på sig för att se hästarna innanför när vi körde upp mot bilen. Jag lade an höger sidostång och rätade upp henne och felet sedan var att jag behöll stången på höger sidan när bilen släppte. Eftersom hon vill ut med höger bakben lite extra när hon trycker iväg, för att inte slå sig på höger bakota, blev det inte speciellt lyckat när jag höll kvar hennes bakdel med stången. Hon galopperade därmed för första gången sedan debuten och med facit i hand var det inte så konstigt. När jag väl släppte på stången var det försent. Sedan blev det inte bättre att jag jagade ikapp invändigt när de öppnade 10 första 500. Hon blev av naturliga skäl trött. Vilket jag får ta på mig. Nu provar vi igen i ett "vanligt" lopp på Bergsåker på tisdag. 10:e spår bakom bilen är väl sådär. Hoppas att någon av de framför kan öppna lite så att vi får ett vettigt lopp åtminstone. Vi går ner i klass och jag hopaps vara med därframme. Willie Carr har nu varit i drygt två veckor på Bergsåker hos proffstränaren Micke M Andersson och han börjar sköta sig. Efter helgen skulle det bli vagn på. Nu tror jag inte DET är något problem då just den delen aldrig stört honom. Om jag inom en snar framtid blir gråhårig så beror det uteslutande på Daley . Har böjt igenom henne på klinik, haft hem equiterapeuten Laser-Stefan och så har "Tandmannen" Ingvar Larsson gått igenom munnen. Ändå hoppar hon kråka när hon springer. Tröttsamt när den dyraste satsningen man någonsin gjort verkar slå totalt fel... Å andra sidan är hon gigantisk och det är väl kanske som sambon (som inte är någon hästmänniska) säger att hon måste växa i kroppen innan det fungerar. Den som lever får se. Över till roligare grejer. Idag släpptes min senaste deckare "Synden straffar sig själv" bor ni i närheten kan ni köpa signerade exemplar direkt av mig, annars finns den hos välsorterade bokhandlare och på www.bokus.se och www.adlibris.se ca 200 spänn kostar den beroende på var man handlar. Hej svejs Min tredje deckare är nu släppt. Foto: Anette Svanberg © |
onsdag 28 september 2016
Start ikväll
| I Kväll startar jag och Parkes på V86. Vi har tyvärr fått ett uselt utgångsläge med spår 8 bakom bilen. Jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det, men oavsett är det ju nära hem när man startar på Bergsåker. Willie Carr är på Bergsåker hos proffstränaren Micke M Andersson och efter en inledning som var helt overklig, då han synade gruset nästan mer än han stod på alla fyra så verkar detha lugnat ner sig en aning. Ingen vagn på ännu, utan Micke vill "börja om från början". Han har dock sagt att går det inte på fjorton dagar är det nog bara att lägga ner det hela. Han hade aldrig träffad på dummare häst i alla fall. Och jag är böjd att hålla med honom - även om hästen är snäll och vänlig, så är han väldigt besvärlig på många sätt när det inte är han som bestämmer. Jag hoppas Micke får ordning på det. Det gäller att nöta på tills han ger med sig. Och det har inte jag tid med här hemma då jag även har ett annat jobb att sköta och ett par andra hästar att ta hand om och träna. Daley var på återbesök på Bergsåkerskliniken i förrgår och allt var perfekt vad det gällde böjproven. Inga hältor. Problemet kvarstår dock. Hon kan ändå inte trava. Surt! Parkin mår som en prins och enda negativa är väl att han nu går ensam i hagen. Han kan dock ha koll på tjejerna när han vill. Så det går ingen nöd på honom. Hej svejs |
tisdag 20 september 2016
Vi kämpar på i uppförsbacken
| Det går lite trögt med hästarna. Även om formen på Parkes är god, så har det inte inbringat några inkomster sedan segern i juli. Detta möjligen på grund av motståndet, som är lite värre i rikstoton. Vi gör ett nytt försök i ett V86 lopp på Bergsåker nästa onsdag. Därefter får vi väl kanske söka oss till lite enklare motstånd. Daley var på besök på Bergsåkerskliniken förra tisdagen och inga större grejer, men däremot var det flera småhältor. Det var väl egentligen bara höger framknä och bakkotorna som inte uppvisade någon som helst hälta. Behandlades dock i bakknäna och i vänster framknä. Återbesök på måndag och är det OK då så hoppas jag hon "travar" igen. Med lite tur hinner vi om det stämmer för henne göra en chansning på premielopp någon av de sista skälvande dagarna där i elfte timmen i oktober. Tror att hon klarar det lätt om hon håller sig på benen och är fräsch. Odågan Willie Carr kastade omkull sig och var allmänt besvärlig innan jag åkte till Kreta på semester. Nu har han körts ett par gånger här hemma utan missöden med assistans på sidan av Janne Falk. Ändå har jag bokat plats hos proffstränaren Micke M Andersson, som är den enda tränaren som håller till inne på Bergsåkers travbana för tillfället. Han får göra ett försök på en lämpligare plats än här hemma på Storjorden. Det är för mycket stök och bök för att hålla på med en sån här strulig häst här nu när det byggs två hus och det är traktorer och lastbilar och allt möjligt längs vägen. Imorgon ska han lämnas där. Tråkigt för Parkin som får gå ensam utan kompis i någon månad. Finns bilder på på "stollen" på den "andra" bloggen. Länk nedan. Han är en fin häst förutom alla idéer... http://www.bjornperssontrav.se/blogg16.htm |
söndag 11 september 2016
V75-debuten avklarad
| Lördagens V75-debut blev ingen klang och jubelföreställning direkt äve om hästen gick nytt rekord (14,1am) och gjorde vad hon kunde. Det är helt avgörande vilken position man hamnar i, i de här loppen om man inte har en femjävligt bra häst. Och det är det inte så många som har även om konkurrensen är stenhård. Nu öppnade vi allt som gick och en öppning på 10,5 första 500 så hamnade vi, som senast i 4:e par invändigt. Och då är det körd redan från början. Vi tog oss ut ett spår på upploppet och hon spurtade som vanligt bra, men slutade först utanför pengarna, bara 3/10-delar från sista pengen. Men nu så är debuten avklarad och förhoppningsvis har hon fått lite mer hårdhet och lyckas bättre mot "normalare" motstånd framöver. I övrigt är det mest nedåt i stallet. Willie Carr är ju snäll men hopplös. Provar vagn igen i eftermiddag. Daley är halt och ska på nytt veterinärbesök. Och Parkin gör ju som sagt inte mycket väsen av sig. Hej så länge |
söndag 4 september 2016
Semestern är över och V75-debut
Mycket bilder i bloggen idag igen.
Hänvisar hit idag igen:
http://www.bjornperssontrav.se/blogg16.htm
söndag 21 augusti 2016
Sommaren snart över
| Precis som vanligt så gick sommaren över fort. Det känns så i alla fall. På travfronten har det inte blivit så mycket startande. Två av hästarna, Willie Carr och Parkin har ju varit på bete sedan början av juni. Gamlingen Parkin kom hem i slutet av veckan och är tjock som en boll. Medan lillhingsten också är på väg hem. Ska bli spännande att se hur de båda trivs med varandra i höst eter att de inte sett varandra sedan i början av sommaren. Parkin är ju "förtidspensionär" men om tiden räcker till ska jag försöka hålla igång honom i träning så pass att han kan vara hjälphäst åt både Willie och Daley under snabbjobben framöver. Att använda Parkes till det lämpar sig inte speciellt bra, Hon har svårt att enbart koncentrera sig på sig själv när hon har med sig någon. Hon har ett otroligt kontrollbehov och stressar oerhört inne i stallet om hon inte har full koll var "kompisen" är. Är hon däremot ensam är det inga problem. Solängettrippen i tisdags och vår första start inom rikstoton blev ingen riktig succé även om hon gjorde vad hon kunde. I starten öppnade hon hyfsat men en av hästarna innanför var lite snabbare och då jag bedömde det som chanslöst att komma om - utan att det skulle kosta för mycket - så tog jag upp och lade mig i rygg på denne i vinnarhålet, eftersom dödens inte är något jag eftersträvar direkt. Mitt val visade sig tyvärr innebära 4:e inner innan vi var ur den första svängen. Ledaren släppte ifrån sig ledningen till nästa häst som testade framåt och denne i sin tur släppte också ifrån sig ledningen när en tredje häst kom farande. Och blir man sittande i 4:e inner så löser det sig inte särskilt ofta i de här sällskapen. Speciellt inte om två av de tre man har framför sig är sämre än ens egen häst. Nu blev jag sittande där jag satt, och när vi väl kom in på upploppet så låg vi sist. Hon spurtade sedan bra men tog naturligtvis inte så många placeringar utan vi blev andra häst utan pengar. Ändå bara 5/10-delar efter vinnaren. Märren gick bra och gjorde vad som gick att begära. Hon gick sin näst snabbaste tid 15,4 trots det var en månad sedan hon startade senast. Med bättre löpning, placerad längre fram i fältet från början tror jag hon lätt fått pengar. Nu tränar vi på igen några veckor och provar "riktiga" V75 den 10:e på Hagmyren. Ska bli spännande. Vidare till ännu tråkigare saker. Daley har jag kört två gånger här hemma sedan hon tappade skon på Bergsåker. Och det har inte varit speciellt roligt. Det är något som inte är som det ska med hennes rörelsemönster. Tråkigt, men det är väl som det är. Bara att träna på och försöka lista ut vad som är fel. Premieloppet känns dock långt borta just nu. Dessutom har jag själv fått någon form av senutragning av fingrarna i händerna. Har haft lite besvärligt att greppa saker och räta ut fingrarna då de varit svullna i nedre lederna, dessutom har det smärtat när jag tar i. Inte idealiskt när man ska köra häst och sko. Var på vårdcentralen i fredags och fick utskrivet inflammationshämmande tabletter så jag hoppas det ger med sig snart. Annars blir det inte så kul framöver Hej med er |
tisdag 16 augusti 2016
Start idag
| Idag åker jag och Parkes till Solänget för start i lägsta klassen inom rikstoton, Klass II. Det är första gången jag kör ett lopp som benäms med ett "r" i statistiken. En milstolpe på sått och vis. Även om det inte är en riktig V75 omgång så är det väl den här typen av lopp som man drömmer om att köra när man börjar som kusk. Och nu är jag där. Det tog ett längre tag än jag trott. Ikväll kör jag mitt 257:e lopp som kusk sedan första loppet 1986. Det tog trettio år, ha ha. Slowstarter eller slowlearner det är frågan. Men med tanke på att det tog 125 lopp innan jag vann för första gången så är det väl det senare som gäller i mitt fall. Men utan rätt häst så går det inte. Jag har haft några riktigt bra hästar, men ingen av de som varit av "den bättre sorten" har sprungit särskilt bra med mig bakom. Nu äntligen, har jag en häst som trivs med mig som kusk, därför ska det bli skoj att prova nu när poängen räcker. Även om jag ligger lågt på förhand. Vi hade ursprungligen spår 6, en god bit ut på vingen bakom bilen. Men nu har man precis strukit en av hästarna innanför så nu fick vi lite bättre förutsättningar att komma i väg vettigt. Och även om det är ett hårt lopp ökar förhoppningarna om en fin slant. Nu har hon inte startat på en månad, så det är svårt att veta var hon står riktigt. Dessutom då hon fick en riktig vilopaus på tio dagar med enbart gröngräs direkt efter starten sist. Jag var in på Bergsåker i onsdags och testade av henne och hon kändes riktigt fin ensam på 22,5/2140 meter på väldigt tung bana, så det känns alltså inte omöjligt att hon gör ett bra lopp idag, även om jag håller nere förväntningarna lite. Jag hade även med mig Daley som fick sällskap utvändigt av Parkes (som värmde samtidigt som Daley gick sitt jobb, med Janne Falk i sulkyn). För en gångs skull kändes det som om det skulle gå bra hela vägen, men då tappade hon travet totalt in i sista sväng och galopperade ett par gånger innan vi var i mål. Vi hade kört första varvet efter 1.45 och ökade till en tid neråt 35 på andra varvet i alla fall, då hon tappade fart och steg. Hon tog sig i mål på 1.45/2140 meter ändå. I stallet upptäckte jag att hon tappat vänster framsko. En 20x8 samt en grönsula. Inte så konstigt att hon tappade stilen. Nu fick jag ändå upp hoppet lite om ett premielopp innan oktobers utgång. Det känns som att bara hon växer i kroppen så kan det bli en jäkla häst av den här damen också. Men till dess är det väl bara att träna på och vänta ut henne. Men 20 000 i premielopp vill jag helst inte skänka efter så vi siktar på det. Nästa vecka kommer de andra två hästarna hem också. Ska bli spännande att se vad de tycker om att stanna inne på nätterna igen. Vi hörs |
tisdag 9 augusti 2016
Rikstoto?
| Sommaren är snart över och allt börjar återgå till det vanliga. Märrarna har tränats på som vanligt sedan jag tog hem dem från deras kortare betessväng. Båda känns faktiskt riktigt bra. Verkar inte som de tappat något av 10 dagar med enbart gräsätning. I morse var jag till PH-Vet och de lyste igenom Daley en sista gång. Det såg riktigt bra ut och nu behövde jag inte komma tillbaka något mer. Bara att träna på och hoppas på att vi hinner med premieloppet innan oktobers utgång... Imorgon kör jag ett sällsynt banjobb med Parkes som annars bara gått lite intervaller efter betet sedan vinsten på Östersundstravet i mitten av juli. Jag tror hon behöver en liten urblåsare om hon ska ut i ett rikstotolopp på Solänget nästa vecka. Jag hoppas att vi kommer med - anmälan i morgonbitte, Och på ett bra läge så hon kan tjäna en slant, även om det säkert blir hårt. Hon ska få gå i lag med Daley på värmningen, därefter ska hon gå ett jobb på egen hand. Janne Falk har lovat att hjälpköra. För övrigt så hämtar jag hem de andra två den 23 augusti, sedan så är det full sprutt på verksamheten igen. Hade det bra :) |
söndag 31 juli 2016
Veckans blogg 31/7 innehåller så mycket fotografier att jag hänvisar till den andra sidan. Klicka på länken nedan så kommer ni till bloggen :)
http://www.bjornperssontrav.se/blogg16.htm
torsdag 21 juli 2016
Äntligen en vinnare igen
| Hej kära läsare. I söndags var det dags igen. Efter ett helt års väntan så var det min tur att få segerdefilera på en travbana som kusk igen. Jag har tyckt det suttit onödigt hårt åt. Men med tanke på allt så var det väl värt att vänta på. Precis som jag skrev i bloggen innan så har Parkes varit i mycket bra slag och med formen i stigande, vilket inte någon som sett henne borde ha kunnat undgå att märka. Ändå så får hon ytterst sällan någon cred för sina insatser. Det är alltid andra hästar som är bättre på förhand. Trots att hon alltid levererat sitt bästa och hela tiden varit med där framme så är det som om hon inte räknats i tipsen. Det kände därför extra bra att hon fick vinna ett lopp regelrätt den här gången och visa alla hur bra hon är utan att någon kan säga något annat. Bra för alla följare att kunna hämta ut 10 gånger pengarna. Grattis till er som läst bloggen och följt hästen. Själv var jag också nöjd med både mig själv och hästen. Jag har nog aldrig varit så stolt och glad som jag var över söndagens seger. Den här segern var min förtjänst helt och hållet. Och det känns oerhört bra. Det finns ju de som tvivlat på om jag kan det här med att ta fram hästar hela vägen från föl ända fram fram till att vinna lopp med dem själv. Framförallt med tanke på att de två andra hästarna jag fött upp, och som blivit riktigt bra, både Hibbitt och Parkin slagit igenom först när andra tränare "tagit över", så kan ni ju själva förstå att det här känns riktigt bra. Även om jag själv aldrig tvivlat på mina kunskaper, så är det i alla fall ett litet bevis för utomstående att jag åtminstone har en liten aning om vad jag gör. Men det kan ju vara bara tur också... Hur som helst var det jättekul. Hästen var hur bra som helst och spetsade på hundra meter från sjunde spår bakom bilen. Hon blev lite pigg och låg på bettet aningen mer än vad jag önskade, men höll ändå lätt hela vägen hem och vann avstannade på 16,1/2140 m. Trots två små tryckare på inledningsvarvet så kunde hon svara och gå ifrån när det attackerades bakifrån i sista sväng. Hur Open-eye huvudlaget fungerade fick jag väl inget riktigt bevis för, men hon svarade ju självmant och jag satt mer eller mindre och "Kyrkåkte" upploppet ner. Mäktig känsla. Parkes på väg över mållinjen som 1:a på Östersundstravet. Foto: Foto Finish © Nu får hon och syrran Daley lite vila och ut och beta gröngräs en dryg vecka. Jag måste rengöra stallet och renovera lite boxar och sånt samt "pusta ut" några dagar själv med. Jobbar man konstant själv kan man behöva få ett litet brejk ibland. Kanske inte optimalt att skicka ut henne på bete när hon är i så gott slag, men ska man ha en häst att tävla med länge, tror jag det kan vara bra med små pauser ibland. Efter en vecka med bara gröngräs behöver de några veckor på sig när de återgår till kraftfoder och hö igen. Och att grundträna lite igen. Nästa start blir om en månad ungefär skulle jag tro. Vi får väl se hur hon har formen då. Ha en fortsatt trevlig sommar där ute |
onsdag 13 juli 2016
Böteskungen
| Hej igen. Skriver några korta rader. Det gick ju rätt så bra för Parkes senast precis som jag räknade med. Hästen är i bra slag och jag kör inte direkt bort mig i loppen heller, oavsett motstånd. Nu gick hon fantastiskt fina tiden 14,9/2140 meter autostart vilket är mycket bra för en amatörtränad och amatörkörd fyraårig märr från Medelpad. Det tycker jag är bra i alla fall. Däremot så fick jag återigen böter och det känns lite grann som om att man verkligen vill att man inte ska köra lopp. Den här gången hela 3500 spänn, eftersom prissumman i loppet var så pass hög. Först fick jag 2000 för felaktig drivning, och det ser kanske lite väl yvigt ut, och estetiken är ju viktig när det är amatörer som jag som kör slutfinish, det har jag ju förstått. Om man som exempelvis Björn Goop och en del andra professionella kuskar, nästan klär skinnet av hästarna genom sista sväng och gungar mer än en speedad nittioåring i en gungstol, då är det däremot OK. Dessutom hade jag fört spöt framåt fem gånger, istället för de fyra man får... Jag är ganska säker på att den här damen mår betydligt bättre av mina viftningar än 90 procent av de som utsätts för den slutfinish som storfräsarna ibland kör - och det utan några böter. Dessutom fick jag 1500 kronor för att jag bröt ut ett halvt spår på upploppet. Den som var fyra fick inte riktigt chansen, menade de i tornet. Fyran tappade ca en längd på mig sista biten mot mål så det tror jag inte var mitt fel att den inte kom fram. Däremot så bröt hon helt klart ut en liten bit. Det köper jag. Men inte anledningen de skyllde på för att kunna ge mig ännu mer böter. Bara dåligt, men som amatör är det inte bara en dans på rosor även om jag var den kusk som tjänade mest i loppet. Ny start på söndag. 7:e spår bakom bilen över medeldistans. Vi får väl se hur det går. Eventuellt kan det bli någon liten ändring av huvudlaget för att få henne att se var de andra är på slutet då hon stannar till lite mot slutet när hon inte vet riktigt var de andra är. Även om inte många rankar oss så högt i tipsen så tror jag på bra chans. Enligt travoraklet B-O Månsson som snart tippar i vartenda travprogram här i Norrland, så är det fem som slåss om segern. Jag är ingen av dem. Det är däremot två av dem jag slog regelrätt senast. De är alltså bättre än min häst ändå den här gången? Tror inte att de har riktigt koll på läget, de som tippar. Å andra sidan har vi ju inte vunnit något lopp än, så hittills har de ju haft rätt ;) Men en seger borde väl komma när som helst med tanke på formen hon visar. Det är dock inte så lätt att bara vinna rakt av. Jag var även in på Bergsåkers travbana med Daley en andra gång förra veckan. Och det var ju meningslöst så här i efterhand. När vi direkt efter att vi kommit ut på banan och passerat den sista reklamskylten i bakvarv kom det naturligtvis en buss ute på vägen i full fart. Hopp och studs och några "parerade" tilltänkta bakutsparkar senare fortsatte färden som om inget hade hänt. Travet inte 100-procentigt dock. Vände upp och skulle köra 2140 meter. Men eftersom hon bråkade varje varv vid "defileringsutfarten" (där vi åkt in förra gången från bakvarv) och ville in där blev det ett tredje varv. Hon kan springa fort men den här gången var hon tjurig så in i helvetet. Helstängt nästa gång och sällskap kanske? Annars är det lugnt! Glöm inte att surfa runt på hemsidan lite. Finns mycket som ni inte hittat än :). Foto: Anette Svanberg © |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)






