Gott slut önskas er alla

Kör en liten avslutningsvariant på "årets" bloggande idag. Hade tänkt skriva den här årsammanställningen lite tidigare i veckan, och utan tidsbrist, men nu sitter jag här klockan 17.00 på nyårsafton och försöker få till några rader. Det blir ett lugnt firande i familjens tecken, båda döttrarna är hemma och det blir väl tre rätters och lite god dryck. 2012 har annars varit ett fantastiskt år som hästägare, ett halvhyfsat år som kusk och ett medelmåttigt år som tränare då jag bara haft en starthäst på träningslistan. Parkin är ett affischnamn. FOTO: © Amanda Persson Hästägarbiten är det ju Parkin som varit affischnamnet nummer ett och för Henrik Svensson sprang han in 832 500 kronor under 2012. Med den summan är han "ändå" bara på 88:e plats bland alla travhästar i landet vad det gäller intjänade pengar. Det har varit mycket omkostnader och investeringar i rörelsen, men det har ändå blivit en liten slant över och jag kan fortsätta att investera i det här med hästar tack vare honom, och har bokat snyggingen Chocolatier till Norma som åker ner till Menhammar i slutet av maj. Att spara pengar "privat" är ju annars en omöjlighet när man driver detta i en jordbruksrörelse, men det gör inte så mycket utan det gäller att passa på att satsa medan det går. Det kommer definitivt att bli sämre tider även för mig. Och då kan det ju vara roligt att veta att man i alla fall fått chansen. Det är Parkins förtjänst helt och hållet. Proud Bee börjar ta för sig. FOTO: © Amanda Persson Danskan Proud Bee har också gjort ett helt godkänt år. Det enda som egentligen fattas är om hon fått vinna ett lopp. 36 700 sprang hon in på sina 12 starter, med ett snitt på ca 3 000 kronor i månaden och per start. På den summan föder hon sig själv på om det bara handlar om att köpa mat. Jämförelsevis så är hon på 98:e plats bland stona på Bergsåker, med den summan intjänat under året. Inget vidare prestation, egentligen alltså men det kunde ha varit mer med lite flyt. Hon hade tre andraplatser under 2012 men med lite flyt så hade hon kunnat vinna alla tre. Jag hoppas på ett bra år för hennes del nästa år, mina hästar har nästan alltid haft sitt bästa år som sexåringar och håller den statistiken i sig så är det hennes år 2013. Norma och Parkes trivs i vinterlandskapet. FOTO: © Amanda Persson Parkes fyller ju ett år och har ju därmed inte börjat tävla ännu och har ju framtiden för sig. Under 2013 händer det väl inte så mycket för hennes del heller, utan det är inkörning och bete, samt att hon ska börja träna"på riktigt" någon gång under nästa höst. Om vi lämnar hästägar- och tränarbiten och går över till kuskdelen så har det gått betydligt bättre än 2011 men bara drygt hälften av vad jag körde in "toppåret" 2009. Jag har varit "lånekusk" i fem lopp med tre olika hästar, det blev en tredje placering och en fjärdeplacering och sammanlagt 12 500 kronor in till de ägarna. I år har jag dessutom kört alla starter själv med "Danskan" som är den enda häst jag startat med ur egen träning, och då har jag följaktligen kört in ytterliggare 36 700, vilket gör den sammanlagda summan av 49 200 inkört på 17 lopp, det gör ett snitt på ca 2900 per start. Ungefär dubbelt så mycket som mitt "livsstidssnitt" som ligger runt 1500 kronor in per start. Det är mitt tredje bästa "kusk-år" någonsin, så det får man väl acceptera som godkänt. I min bok borde jag dock ha fått vinna något lopp för att jag skulle bli nöjd. Det vill sig dock inte. Platsprocenten ändå så pass hög som knappt 30 procent i år och det tror jag står sig hyfsat i statistiken, i alla fall om man räknar bort det faktum att det är vinsterna som räknas... Jag borde ju vinna något lopp nästa år för att inte tappa sugen, men det verkar vara som det är som förgjort. Bästa 2012: 1. Parkins fortsatta utveckling under året. Fyra vinster på V75 är ju knappast något man förväntar sig och Henrik Svensson fick därmed en plats i V75- mästaren (han vann tre V75-lopp till också) som körs på Åby inom ett par veckor. 2. Att Proud Bee lärde sig springa i kurvor och räddade tillbaka litea v de pengar jag lagt ut på i samband med köpet av henne. DET hade nog inte "danskjävlarna" och Robert Ericson räknat med när dom lurade på mig henne... 3. Fölet. Äntligen fick hon till ett levande föl, Norma och vilket praktexemplar sedan. Finns inget som jag kan klaga på ännu i alla fall vad det gäller lilla Parkes Sämsta 2012: 1. Inget vunnet lopp i år - heller! 2. Robert Ericsons, Scantrav "affärsmoral" - det är inte bara en "hästköpare" som hört av sig till mig angående hur de blivit behandlade av herr Ericson. Förr eller senare kommer verkligheten i kapp de allra flesta. 3. Böter - Förmodligen så bedöms vi alla olika här i livet och inom travet bedöms jag speciellt olika som det känns . Finns det böter att dela ut så nog fan fastnar dom på mig... Nu tar jag nya tag och jag hoppas verkligen jag presterar bättre än någonsin 2013. Gott slut till er alla, men framförallt ett Gott Nytt År

God Jul

Tänkte bara vara kortfattad idag.

Nu är det Jul IGEN.

Ett år går så oerhört fort nu för tiden.

Speciellt om man har roligt.

Och roligt har det varit mest hela tiden, i alla fall travmässigt.

Parkin har ju varit fantastisk hela året och det är bara att hoppas att han fortsätter utvecklas, eller i varje fall håller samma klass.

Han känns i alla fall pigg och glad i träningen. Han var lite slut både mentalt och fysikskt när han kom hem igen.

Det är INTE bara en dans på rosor att vara i proffsträning och gå de lopp han fått göra under året. För första gången märktes det i höstas, när han kom tillbaka att säsongen tagit rejält på honom.

Inte förrän det gått fyra-fem veckor här hemma så började han piggna på sig. Men nu är han lika glad och lekfull som han brukar vara igen.

Det känns bra att veta att han har det bra här hemma och förhoppningsvis så kan han ladda upp batterierna tillräckligt för att palla med ännu en säsong i den högsta eliten.

Om inte så finns ju alltid hans box på Storjorden kvar och väntar på honom.

I början eller mitten på mars är det tänkt att han ska till Henke igen. Tills dess tränar vi på som vanligt.

Danskan startar på i vinter då hon går bra på brodd. Hon känns som vanligt i träningen och tanken är väl att vi provar igen på Bergsåker den 5:e januari.

Norma kör jag ett par gånger i veckan. Jag aktar mig för backar, för att spara bakknäna på henne, men hon får springa på rejält. Häromdagen var hon faktiskt nere på 1,22 i ca 6-700 meter då hon försökte hänga på en bil här på Storjordenvägen.

GPS:en ljuger ju inte ,annars hade jag knappast trott att hon skulle kunna komma ner i såna farter redan. I alla fall inte i en speedcart...

Det var ju tänkt att Parkes skulle frysmärkas förra veckan. En av frysmärkarna blev dock sjuk så vi fick en ny tid i mitten av januari istället.

 Annars funkar det bra med henne.

Hon är väldigt läraktig, om än väldigt mamma-sjuk. Hon har börjat få ha på sig ett huvudlag en stund varje dag innan hon går ut i hagen och det funkar oerhört bra än så länge.

Det är väl dags för en sele också vad det lider men det är ingen brådska. Tänkte köra in henne efter nyår.

Träningen börjar dock inte förrän nästa höst.

God Jul på er då ni som läser detta.

Lönebidrag från Danskan

I fredags valde jag att köra på chans och det gick ju rätt så bra då vi slutade trea efter sen lucka. Danskan var klart bättre med ett lopp i kroppen och gjorde vad hon kunde. Det var bra av henne att bidra med ett litet "lönebidrag" till mig som är helt utan "inkomst" i de tre månader som jag är tjänstledig. Det var nog maxutdelning med en tredjeplats även om hon bara var en knapp längd ifrån. Förhoppningsvis så var det några som fick igen lite extrajulpengar på spelet då jag delade ut nästan sex gånger pengarna på plats. På skoj så har jag precis kollat upp hur det ser ut "ekonomiskt" i år för dem som spelat 10/10 på mig i de lopp jag kört. Utfallet har då blivit 212,60 öre tillbaka på 340 satsade kronor. En liten förlust alltså. Men de som enbart spelat 10 kronor plats har dock gått 42 kronor plus. Rätt bra statistik skulle jag tro, även om man jämför med många proffs. Det är dock lite konstigt att jag "aldrig" vinner trots att jag "platsar" så pass ofta. Det är väl "killer-instinkten" som saknas kanske? Nu har jag mest troligt kört färdigt för i år, så det är väl bara att ta nya tag och hoppas att det kommer någon kuskseger nästa år istället. Hur som helst så är det fortfarande roligt det här med trav, även om jag ibland blir lite less även jag. Efter helgens V75 på Romme har det diskuterats om diskningar efter att Robert Bergh fråntagits segern i ett av loppen. Varvet från mål gick "Bergharn" ner i andra par utvändigt där det inte fanns plats riktigt och skapade sig på så sätt en en fördel. Kusken hade en åsikt och domarna hade en. Precis som det brukar. Problemet som jag ser det, är att domarna har väldigt ofta en helt annan uppfattning än de som kör loppen. Nu har jag ju aldrig blivit diskad själv för trängning, men med tanke på HUR ofta jag får böter för smågrejer, så känns det nästan som om att risken är överhängande att de i tornet gärna hittar något, den dag jag väl är först i mål. Att de tankarna dyker upp i huvudet på en i ett sånt här läge, är ju för att man kanske inte tycker att domarna bedömer alla kuskar efter samma mall, och då är vi inne på nästa tankegång. Kommer alla bedömas lika framöver då? Nej, det tror jag inte. Och då blir det genast mycket besvärligare igen. Om exempelvis som nu får böter för något man gör eller inte gör, och man inte är helt ense med domarna om, kan man ju ändå "köpa detta" om man ändå får "något" med sig, så att säga. Det kommer ju aldrig att gå framöver. Och precis som i brottningsvärlden så tror jag att följden blir mycket mer "skit" att försöka reda ut. Och ännu fler som tappar sugen på travet. För att inte tala om spelarna som just nu lämnar travet snabbare än råttor från ett sjunkande skepp. Nej, det man håller på med nu håller inte. Bästa (men egentligen omöjligaste) sättet att komma tillrätta med detta, om man absolut ska ge sig på bedömningar och inte bestraffningar, vore om man direkt diskade det ekipage som stört någon. Precis som man idag gör vid en för lång galopp. Om diskningen skedde direkt under loppet via högtalarna så att både häst och kusk direkt blev varse om att man inte ska fullfölja loppet skulle det ju bli enklare för alla inblandade. Fel eller rätt går ju att diskutera även här men det blir i alla fall enklare. Måldomarna har ju en helt annan vinkel och skulle man missa att "hänga" någon före 500 meters pålen kan man ju ändå alltid utdela böter. Ska man absolut diska för saker som händer tidigare än ca 500 meter före mål så tycker jag det ska det vara snabba beslut. Och då behöver man inte"förutspå" eventuella loppresultat i efterhand heller. Och så grova störningar som den i lördags "hittade" dom ju knappast först på filmen i efterhand heller, den manövern såg väl dom som alla andra i samma sekund som det hände. Det är ju fullsmockat med folk i tornen så det borde dom hinna med under resans gång. Fel kommer det att bli ändå. Det är vad jag tycker i alla fall. God Jul på er där ute

Fyra från ledningen

Fredagens amatörpokal innebar en fjärdeplats. Lite snopet var det. Jag fick överta ledningen efter 600 meters körning (jag inledde i tredje inner men gick ut när de närmade sig bakifrån) och körde sedan rätt så sakta, hon i rygg fick dock luckan i utgången på sista sväng och då försökte jag köra undan så gott som det gick. Och som vanligt räckte det inte riktigt. Hästen gjorde det bra, men saknade nog lopp i kroppen för han stumnade rejält sista biten och de som blev tvåa och trea kom fort längst ut och hann om oss på linjen. Men det var hårt då även jag som blev fyra hade exakt samma tid i mål, inte bara på den slutliga kilometertiden utan även på "använd tid", så det var tätt mellan oss tre. Tyvärr så drog jag det kortaste strået och genast blev det en halvering av prissumman för ägarna som fick nöja sig med 5 000 kronor istället för det dubbla som ett andrapris inneburit. Tur dock att man inte gjorde bort sig totalt. Hästen Lifeistooshort var en trevlig bekanskap och det är roligt att köra hästar som försöker i alla fall. I vanliga fall blir jag ju mest uppsatt på såna som är chanslösa på förhand. Invändigt ligger vi och blir avslagen om "pallplatsen" precis på linjen. Under förra veckan var både min "husveterinär" Kjell Westin och en annan av distriktets veterinärer, Gunnar Rangul här hos mig. Kjell fyller 90 år i februari men är still going strong. Han var här och vaccinerade hästarna. Snart 90-årige Kjell Westin, den förre banveterinären på Bergsåker är "Still Going Strong" som veterinär. Foto: Björn Persson © Gunnar som är en ambulerande veterinär med all utrustning man kan önska sig hade med sig röntgengrejerna och vi kollade igenom Parkes vänstar bakkota, utan att hitta något specifikt som kunde ha orsakat hennes svullnad. Gunnar menade att det var nog någon lindrig form av lymfangit-reaktion i kotan. Rekommendationen var bandage på nätterna och kyla i snön på dagarna i någon vecka och det ser redan betydligt mycket bättre ut. Parkin tränar på och fick jogga på lite mer igår då äldsta dottern Amanda var hemma och "hjälpkörde". Hon körde "junior" och jag körde den ett år yngre systern "fölmärren" Norma. Att träna med sällskap gillar de båda två och det var roligt att känna när Norma drog iväg en bra sväng med svansen bakvänd och i fullt trav. Hon kom ner i 1,25 en bit enligt GPS:en, innan jag fick henne att ta det lite lugnare. Lite väl fort för en fölmärr som bara körts lite lätt i ett par veckor. Parkin hetsar ju inte upp sig direkt ändå, men han tyckte nog det var roligt att jogga på lite han med. Väl hemma igen testade Amanda att hoppa upp på ryggen på Norma och det gick bra även det. Hon är oerhört snäll även hon, precis som sin storebror. Norma ser inte alltför missnöjd ut med att få Amanda på ryggen. Foto: Björn Persson © Det är mycket trevligare att hålla på med snälla djur än med dumma kan jag än en gång konstatera. Dottern Parkes är dock lite vildare. Och just nu mer än vanligt som det verkar. Igår och idag har hon härjat rejält både inne och ute. I morse fick jag laga ingången till hagen (som hon drog rätt igenom när jag skulle gå in och hämta hennes mor), något hon för övrigt bara gjort en enda gång förut, och det var länge sedan. Dessutom fick jag rätta till tre plankor i mellanväggen som fick sig en rejäl körare igår innan hon kom ut:  Hon fick något "spel" och kastade sig mot mellanväggen så våldsamt att plankorna i mitten "bångnade" in till Normas box så pass mycket att det blev som en "trappstege" att klättra på över mittenpartiet på själva mellanväggen. Hon har ju lätt för att gå upp på bakbenen det lilla sattyget, och det är ju inte bra om hon "klättrar" mot den och sedan fastnar med benen mellan spjälorna i gallret. Igår var det nära men Amanda hann med att springa in och få ner henne ner från väggen. Danskan körde jag idag och det kändes helt OK. Hon startar på fredag igen på Bergsåker men jag har inga förhoppningar förrän hon visar lite bättre takter än senast. Nu fick vi bra läge för ett "smyglopp" så det blir väl förhoppningsvis det också. En slant är jag nöjd med. Jag är för övrigt inne på min andra vecka av 13 som tjänstledig. Det känns bra att kunna satsa ordentligt på travet, även om det är en kort period. Det blir kanske lite "fattigt" utan tre månadslöner, men förutom att det är det är lite för kallt tycker jag det mesta är bara bra. Förhoppningsvis kan jag köra in lite grann med "danskan" så jag har lite "fickpengar". Tiden går annars precis så fort som jag räknat med. Förhoppningsvis innebär det att vintern går snabbt nu när man är ledig.

Nominerad

Idag kom Posten med en överraskning. Det var att junior dvs Parkin har blivit nominerad i klassen Årets Äldre Varmblod till Bergsåkers galakväll för 2012. I konkurrens med Nahar och Putte Topline är väl inte chanserna så stora att han ska kunna vinna. Men jag säger väl som dom som kommer fram på Bingolotto eller i Ring så spelar vi, det är ju roligt att komma med i alla fall. Roligt är det hur som helst. Imorgon kör jag i Amatörpokalen, lopp 9 häst nummer 1. Lifeistooshort heter den och det ska bli riktigt skoj för jag har sett den i lopparkivet och det ser ut som en bra häst.

Bottennapp

Lördagen blev ett bottennapp. Danskan hade för lite spring i benen och jag körde väl också lite för fort för att hon skulle "palla", med tanke på förutsättningarna. I normala fall tror jag att hon varit med på linjen trots tempot då jag kört både snabbare och hårdare med henne tidigare utan att hon kvällat in som nu. Hon blev väldigt stum på bara några steg i sista sväng. Nu var ju inte banan den bästa heller och lite moddigt var det väl också på innerspåret och framskor är väl inte hennes melodi riktigt det heller. Sedan kan det ju vara så att jag hade för dåligt broddat också. Jag var egentligen inte speciellt förvånad ändå att hon inte skulle räcka. Främst med tanke på hur lite "riktig" träning jag kunnat ge henne på slutet, då det varit nästan omöjligt att verkligen träna med mina förutsättningar. Dessutom hade hon ju bara ett banjobb i sig och inga starter sedan mitten på september. Jag hade ju hoppats på pengar i alla fall men nu blev det som det blev. Att jag fick 1200 i böter för snäv körning in i första sväng kändes dock inte riktigt OK. Jag ska inte säga att jag förföljs av måldomaren på Bergsåker, men man brukar så gott som alltid hitta någonting att bötfälla mig för. Det var ju många som blev brydda i alla fall. Dom i tornet vill kanske attt jag ska lägga av? Eller så är jag väl bara för dålig på att köra. Än så länge har man ju råd att hålla på, men det börjar kännas. Jag fortsätter väl att köra ändå. Alla amatörer kan ju inte lägga av om sporten ska överleva. Träningsmässigt ser det i alla fall bättre ut framöver nu när snön kommit, Jag hoppas i alla fall att hon ska vara bättre nästa gång hon kommer ut. Kan bli om fjorton dagar på Bergsåker igen. Vi får se om jag har råd... Hon ska vaccineras först och det kan ju sätta ner henne även det. Igår körde jag Parkin för första gången. Det var roligt att sela ut honom för försra gången sedan i mars för min del. Han kändes pigg och glad, men vi körde bara i skritt och det blev väl en dryg halvmil. Inte så mycket men vi tar det lugnt i början. Tanken är väl en tur varannan dag nu i december, han får väl börja jogga på lite i slutet på veckan. Norma kör jag lite då och då. Hon konstrar och håller på första tjugo minuterna ungefär, innan hon lägger till sig och sedan rör hon sig fint. Jag hoppas hon tappar några kilo på de här turerna. Det är väl den förhoppningen jag har Parkes är fortfarande svullen i sin vänstar bakkota. Jag har snackat med Veterinär Gunnar Rangul så han skulle komma ut på onsdag och kolla. Han har ju bra utrustning i bilen, så han kan ju både röntga och köra ultraljud om det skulle behövas. Det är ju lite oroande att svullnaden inte ger sig. det har ju gått 8-10 dagar nu. Idag början min tjänstledighet på riktigt. Det känns skönt. Avslutar med att gratulera Håkan och Carina för segern i fredags med "Rally-Kalle" aka Sunset Rally som jag sålde till dom i fjol höst. Hästen har haft en stigande formrad på slutet och nu med perfekta förutsättningar kunde han vinnna mycket enkelt efter en stabil insats. Det är alltså tryggt att köpa häst av mig ;) Jag säljer vinnarna och behåller skräpet själv... Skämt åsido, dom har gjort ett bra jobb med "Kalle" som inte var den stabilaste av hästar.

Nytt försök

Det blev ingen start i fredags. Efter att ha gått där och skrotat hela kvällen (efter att ha kört kvalloppet redan 17.40) så bestämde man sig för att ställa in tävlingarna med tre lopp kvar att köra. Dimman började komma in redan tidigt och jag sa redan efter kvalet till jobbarkompisen Buström när dom diskade oss klart diskutabelt, att idag är en sådan dag då man kan förvänta sig vad som helst, så det blir nog inställt innan jag ska ut nästa gång. Och rätt fick jag. Dåligt tajmat av mig också då jag precis hunnit värma och dra av henne framskorna innan beskedet kom. Det var bara att ta fram skogrejerna och slå på skorna igen och duscha av henne och fara hem. Hela dagen ett misslyckande alltså. Men det är sånt som händer och det var ju dimmigt och dålig sikt precis över Bergsåker så det går ju intae att diskutera beslutet även om man gärna kört lopp när man offrat en hel dag. Nu blir det start på Bergsåkers V75-dag istället. Kom med i lopp två. Halvdåligt läge som vanligt med 6:e spår bakom bilen. Svårt att köra därifrån när det är kortlopp eftersom jag har några riktigt snabba innanför mig. Tror inte alls på några framgångar men det kan ju bli skoj ändå. Lilla Parkes har svullnat upp i kotan vänster bak. troligast en vrickning eller något eftersom hon är varm där. Hon ömmar inte speciellt och visar ingen hälta. Lade på en bandage i morse med en Care Fore-duk under för att se om svullnaden går ner. Hon var väldigt snäll när jag bandagerade henne. Ska dock bli intressant att se om bandaget sitter kvar ikväll när dom ska in. I natt gör jag mitt sista skift på Ortviken innan min tjänstledighet. Nästa gång jag ska dit bli i början på mars. Dyrt att leva på Parkin men man lever bara en gång...

Veckouppdatering

Ja, det är fortfarande lugna gatan här, så jag får väl "krysta" ihop något för att i alla fall få ihop till en "veckouppdatering". "Danskan" körde jag lugnt med i måndags, det är allt hon fått i benen innan fredagens start. Jag tror inte på några stordåd. Det var tänkt att jag skulle köra söndag och hinna med en lättare tur mitt i veckan senare innan starten. Men i söndags hade hon lyckats riva av sig båda bakskorna och sabbat hovarna lite samt dessutom vridit upp ena framskon så när jag skulle köra blev det till att sko istället. Eftersom jag jobbade natt hela helgen och som ni vet enbart 12-timmars pass, blev det lite tidsbrist eftersom jag inte hade räknat med någon skoning OCKSÅ där på söndagen räckte tiden inte till riktigt. Hon kändes dock fin på måndagen även om det är hopplöst att hitta någonstans att "träna" när vädret är som det är. Dessutom sista loppet i morgon. Ska köra i kvalet också som går 17.45 så det blir en lång travdag. Sedan jobbar jag min sista helg på det (dagen lördag och söndag samt natt måndag och tisdag) innan jag går på tjänstledigt i tre månader. Det ska bli väldigt skönt att leva på Parkin de här månaderna. Det trodde jag aldrig jag skulle kunna göra men nu tar jag chansen, den kanske aldrig kommer tillbaka. Det kostar ju lite men det får det vara värt. "Junior" själv han vilar på månaden ut och verkar trivas med det. Norma och Parkes fungerar bra i separata boxar, men "lill-fröken" höll dock på att skalla av mig näsbenet i morse. Hon var väl extra ivrig och hade väldigt bråttom ut i hagen efter att hon (och de andra) fått stå inne och väntat medan jag körde hennes morsa. i morse. Hon tyckte väl att jag helst skulle ha "sprungit" ut med henne, och när det gick för sakta för hennes smak så ruskade hon till med huvudet mot mig och gav mig en rejäl "dansk skalle" rakt över näsan och munnen på mig. Det gjorde ont så in i helvetet (det är ganska mycket vikt och hårdhet i en hästskalle) och jag blödde lite ur snoken, men det verkar ha gått bra. Jag tuppade aldrig av eller så och jag har inte speciellt ont i näsan nu efteråt heller. Men nu över till roligare saker. Om jag någon gång tvekat över Normas kapacitet som travhäst så fick jag återigen upp ögonen idag för vilken oerhört fin travare hon hade kunnat bli. Efter sedvanligt trilskande under den första halvtimmens körning, så bara rätt som det var så bara la hon till sig i grejorna och travade på ett underbart sätt och det forstsatte hon med i ett par kilometer på sandbanan tills jag tog upp henne och vi gick hem. Det är en fantastisk känsla att sitta bakom hästar med sån utsökt teknik. Av alla hästar jag haft under senare år, är det bara brodern som kommer i närheten av den rytm och följsamhet hon visade upp idag. Och då är hon så vind i korset att det är osannolikt. Nu gick det bara i 2,20-tempo (jag hade GPS:en med mig) men känslan gjorde så att jag nästan blev tårögd, hur löjligt det än låter. Synd bara att hon aldrig kommer att hålla ihop om jag skulle till och träna på riktigt. Men jag blev ännu mer övertygad om att det är rätt att prova en kanonhingst på henne. För övrigt var det intresant att lyssna till Stig H Johansson i tisdags. Han frågades ut av Bergsåkers Börje Andersson och det var en riktigt trevlig tillställning. Det var någon som sa att det var fler människor där än det är på travdagarna nu för tiden. Vi i publiken fick också chansen att ställa frågor. Under frågestunden märkte jag att många av de idéer och riktlinjer som jag själv arbetar efter, även används av Stig H. Och det kändes ju upplyftande om inte annat. Många brukar skratta åt mig att jag är så noga med hovvinklar och såna grejer, därför var det speciellt roligt att höra Stig prata om normala hovvinklar på framhovarna mellan 48-50 grader. Enkla grejer som jag inte tror så många tänker på hur viktiga de är frör att minimera skaderisken och för att få hästarna att trava bra.. Jag har ju själv fått hästar hit hem med hovar som pekat åt alla håll. En skillnad mellan båda bakhovarna på hela fem grader till och med. Och då kom hästen från en proffstränare dessutom. Att hålla sig fräsch under såna förhållanden är nog lite svårt i längden skulle jag tro. Men så är det. det var allt för denna gång.

Provlopp och så ett "Stolleprov"

Idag var jag in på Bergsåker och körde provlopp med "Danskan" och "jobbarkompisen" Büsse's Villagelecoursdeau. Båda hästarna skötte sig bra. Danskan fick gå ut i 25-tempoloppet och "vann" detta ganska bekvämt från ledningen. Jämn 25-fart första varvet och en 21-runda sista med en 13-avslutning sista 200 utan att förta sig. Hade en halv längd tillgodo i mål med bakvänt spö och neddövad. Kändes väldigt fin, men det krävs ju snabbare takter i riktiga lopp. Hade tänkt fara till Bollnäs den 26:er men det blir nog Bergsåker nästa fredag istället. Närmare resväg och bättre "propp" pengamässigt, men tyvärr så är det voltstart på Bergsåker och då krävs det tur med spåret. Men vi testar väl. "Ville" tog sig igenom första sväng och höll sig sedan i trav hela vägen , förutom två "hjälpsteg" i sista sväng. Han fick ett opassande lopp i dödens i jämnt 20-tempo och var lite seg i ingången till sista sväng, men tog i bra ändå på upploppet. Ska väl gå ett kvallopp närmast då han har tre diskade efter varandra i raden. Nu över till "stolleprovet". I måndags måste jag haft för lite att göra, för då tog jag och skodde Norma. Hon har inte haft skor på sig sedan våren som treåring. Nu blir hon 6 vid årskiftet. Dagen efter selade jag på henne och körde en sväng på två kilometer. Det var ju tur att jag hittade en "gigantisk" bukgjord, för hon har ju formen av en elefant numera. Hon kändes ju lite klumpig och tydligt besvärad av bettet. Jag tror det mest var ovanan vid att vara selad och dra en vagn som ställde till det, men annars gick det bra. Hemåt var det som vanligt mer bråttom än när hon gick bortåt, men det var inga cirkuskonster i alla fall. Hon är ju väldigt sned i korset fortfarande, så vi får väl se hur länge hon håller för lite träning. Det är ju inga allvarliga planer med detta, men jag tänkte motionera henne litegrann så att hon är i hyfsad form när hon ska neröver Stockholmstrakten i sommar på betäckningen i alla fall. Kan ju inte skada att hon är lite i form när det är dags. Lilla Parkes skötte sig bra under mammas frånvaro, men det är väl bäst att köra på morgonen innan de ska ut för jag tror inte riktigt hon kommer stanna i hagen om mamma ger sig iväg hemifrån. Parkin fortsätter vila sig i form. Han ser ut att trivas, förutom att han nog tycker det är svårt att gå i hagen där den främre delen är i stort behov av ett snötäcke för att "jämnas" till. Det ser allt annat än roligt ut nu när lervällingen fruset till. På återhörande.

Parkin helt hundra!

Hej igen. Var ett tag sedan jag skrev något. Jag brukar ha max en vecka mellan inläggen men på senaste tiden har det inte hänt någonting alls i "travväg" att skriva om. Danskan fick ju stanna hemma i fredags då hon hostade till på morgonen. Hon har inte haft vare sig feber eller någon mer hosta sedan dess. Har kört motion med henne två gånger sedan dess, varvid det vid den senaste gången höll på att gå på tok på riktigt då ena "söljan" till min gamla träningssele av "rem-modell" som jag har vid rockardkörning gick rakt av i ett gupp när vi joggade fram längst kanten på en lägde. Med lite otur hade vagnen lossnat helt och jag ramlat ur, men det gick bra då hon stannade snällt direkt. Sedan gick hom hem med endast en skalm fastsatt. Och jag fick lite motion jag också då jag fick gå bakom. Det blev väl bara en dryg kilometer men alltid något. Parkin var på ett andra återbesök på Bergsåkerskliniken i tisdags och nu var han helt hundraprocentig vid böjprovet. Det satt hårt åt den här gången men nu är han äntligen fräsch. Hans viloperiod fortsätter månaden ut och sedan börjar vi motionskörningen i början på december. Den tuffare träningen kommer sedan igång runt nyår. Om det blir samma framgångsrecept som tidigare år ska man väl låta vara osagt, men det är roligt att ha honom hemma igen för det är en härlig individ. Han är ju uppfödd på enbart aspbarks-pellets som föl (enligt salige mäster Sören Nordins "anvisningar") och jag hade hoppast att lilla Parkes skulle kunna födas upp likadant. Leverantören har dock inte kunnat leverera några pellets förrän förra veckan, så nu har hon hunnat med att stjäla Krafft Groov av sin mor och fått smak på detta (Norma gillade inte heller aspbarkspellets som föl, och det gick ju som det gick med henne också om man ska jämföra) så tyckte hon naturligtvis inte alls om den lite mer beska asparken, nu när hon blir fodrade med den. Hon skiljdes av från mamma till en egen box under helgen som gick, och det har annars gått bra. Det var ju kanske lite tidigt då hon inte blir sex månader förrän den 21:a men hon började bli lite väl obstinat så hon behövde bli lite "spak" som det kändes. Hon är ju väldigt sugen på att dia på morgonen när de kommer ut i hagen tillsammans, men under natten verkar det funka bra. Förutom då att hon bara äter hö och vägrar aspbarken så verkar hon dricka vatten ur vattenkoppen själv i alla fall. Jag blandar med morötter i krubban åt henne, men hittills utan några lyckade resultat om man bortser från att morrötterna går ner i alla fall... Alltid något.

Grattis farsan!

Idag fyller min biologiske farsa, Benny 66 år. Han har varit sjukpensionär i många år men är nu vanlig pensionär. Han är lite väl sliten i kroppen och humöret för sin ålder, men jag hoppas han får vara med ett bra tag till. Jag tror att det är från honom jag fått mitt intresse för böcker och att läsa. Han och morsan flyttade ifrån varandra tidigt och även om jag  inte har levt med honom "på riktigt" sedan jag var knappt tre år, så tror jag att hans gener påverkat min person positivt. Miljön jag växte upp i med morsan och min styvfar Börje har dock gjort mig till den jag är. Och det är jag oerhörd glad över, men samtidigt tror jag att utan farsans gen-inblandning har jag nog varit mer "fyrkantig" och kanske mer "vuxen" i tankesättet än jag är nu... Och eftersom jag inte vill vara någon annan än mig själv, så är jag naturligtvis evigt tacksam. Ha en bra dag farsan, även om jag inte tror du läser det här eftersom datorer inte riktigt är din grej. Vi syns på lördag. Farsan fyller 66 år. Nu över till travet. Dåligt läge på fredag med Danskan, men också ett på förhand rätt så "svagt" lopp. Troligtvis blir det full gas från början så får vi se hur det räcker. Hon har ju inte startat på länge nu så det kanske fattas lite men resultatet får väl säga om det blir vinteruppehåll även för henne eller om vi rullar på. Har vinterskott både henne och Parkin, men jag hoppas jag kan köra henne barfota fram åtminstone. Norma och Parkes har det som vanligt ungefär. Fick även besked igår om att Norma fått plats hos Chocolatier under 2013. Oerhört skönt besked då det är en begränsad bok som gäller för honom. Lite oroande dock att han hade fertilitetsproblem under fjolåret. Nu brukar ju Norma bli dräktig bara dom tittar på henne så det är väl bara att hoppas. Det kommer hur som helst att blir den största investering jag någonsin gjort inom travet rent ekonomiskt, så det ska bli oerhört spännande att se hur det går. Det här är en "Once in a lifetime-grej" att kunna lägga så här mycket pengar på att få fram ett föl med en sådan här bra pappa och som jag verkligen ha velat betäcka med. Nu är ju Chocolatier flyttad till Menhammar utanför Stockholm till nästa år, så det blir ju lite närmare än Alebäck där han stod i fjol. Men det blir lite extra omkostnader innan allt är klart. Men jag hoppas och tror det blir värt det. Vi får väl se om det blir något föl 2014.

Strykning

Det blev ingen Bollnäs-tripp för mig och Danskan igår. Hon har fått ett blödande "skavsår" på insidan av karleden. Ingen större kris men onödigt att chansa tyckte jag. Det är troligast grus som hamnat innanför gamaschen när vi tränat och sedan legat och "skavt". Förhoppningsvis läker det på några dagar. Hon har varit bandagerad mest hela tiden då hagarna är så dåliga, men nu får jag smörja in och packa in karleden med bomull och hoppas på att det läker ihop även om jag måste träna. Får kanske bandagera henne även då om gamascherna fortsätter skaver. Hoppas på snö snart i stället för det här regnandet. och som vädret ser ut nu verkar det finnas lite hopp om det. Trodde aldrig jag skulle önska vinter, men hagarna är inte roliga just nu. Det har regnat alldeles för mycket i somar och höst. Det är inte roligt för hästarna att gå i lervälling dag ut och dag in. Nej, lite snö och kyla så de får fast mark under fötterna igen är nog det bästa just nu. Går allt som det ska siktar vi på start på Bergsåker nästa fredag istället med henne. Parkin var på återbesök hos veterinären i fredags och han var haltfri innan böjprov, men efter böjningen så kvarstod hältan i framknät medan den var helt borta i kotorna. Ny behandling alltså och återbesök igen om fjorton dagar. Framknäna är hans svaghet det kan man än en gång konstatera, men han brukar ju bli bra till slut. Så vi får väl hoppas på det igen. Det är dock fortfarande bara ledvätskan som är påverkad. Inga pålagringar eller andra grejor och det är väl bra det i alla fall. Oavsett så ska han ju vila sig en dryg månad till så det är ju gott om tid. För Norma och Parkes ser livet ut som vanligt. En månad knappt kvar till avskiljning för dem också. Fölet är fortfarande väldigt fogligt och snällt även om "ögonen rullar i huvudet" på henne ibland. Hon hade inga problem med att acceptera ett täcke heller när vädret var som värst. Hon ser dock lite ömfotad ut just nu och det är möjligen "grusbädden" förtsa biten i hagen som rår för detta då det är lite väl kantigt och hårt, men det är ju som det är det. Nej nu har jag inte tid längre med detta utan nu ska hästarna ut. Hej.

Sjättespår blev det!

Ja det blev ju inte det allra bästa läget för Danskan och mig på måndag. Inte det sämsta heller för den delen. Men ett spår några "hack" längre ner i banan hade jag nog velat ha för att vara nöjd. Men det är ju som det är. Det är ju bättre spår än 7, 8, 11 och 12 i alla fall. Hon känns annars bra i träningen här hemma (jag kör ju sällan några banjobb med hästarna som är "vuxna"), men att kunna slå 8:an, Bibelot Boko är ju en utopi. Vinner inte den då vet inte jag. Det blir väl för mig att "gasa" från början för ledningen ändå, och sedan släppa till den och hoppas på att det förhoppningsvis räcker till en bra slant. Blir vi hängade så är det ju kört, men å andra sidan går det ju inte speciellt bra att köra henne i andraspår så valet är ju lätt. Filmade en sekvens förra veckan när vi tränade på "sommarbanan". Jag kör där i en slinga som är 800 meter med en backe i mitten och där underlaget består av mestadels djupsand. Inte så mycket att träna på, men då både Parkin och numera saligt insomnade Hibbitt (båda två rikstotovinnare) "grundats" där så kan den ju inte vara helt värdelös. Ni kan titta på filmen här. Filmningen under "kurvtagningen" har dock en del övrigt att önska, men ni får ett "hum" om hur det ser ut i alla fall. Lägger ut någon film från "vinterträningen" om några månader också, så får de som är intresserade se hur träningsmöjligheterna ser ut då. Har annars haft fullt upp med annat. Har dränerat en av hagarna som är väldigt vattesjuk med "vira-duk" som jag fått från jobbet och så grovt grus.   Dessutom har jag tagit hem ett spånlass att ströa med i boxarna. Det brukar vara ungefär 35 kubikmeter som tippas av på min gårdsplan. Spånlasset räcker ungefär ett år till fyra hästar. Det största problemet är att få in det i spånboden. Nu slog jag två flugor i samma smäll då han som körde ut gruset i hagen även fick köra in spånet. Nu blir det ju alltid en 5-6 kubik kvar ute på gården som jag fick "handskotta" in. Ett minne blott är detta nu då både gruset och spånet är där det ska vara! Och det är ju inte det roligaste uppdraget som finns på jorden kan jag ju säga. Men nu är detta i alla fall klart inför vintern. Skönt. Parkin ska på återbesök på fredag. Han går annars i hagen och har det bra. Hans skötare hos Henke, Hanna Svensson dök upp i fredags med ett av hederstäckena han vann i somras och passade på att borsta och dona lite med honom. Både såg ut att trivas. Precis som Hannas 3-åriga dotter Lilly som passade på att provsitta på ryggen åt honom. Vi får väl se om dom dyker upp någon fler gång i höst.

Lugnt och avslappnat

Just nu händer inte speciellt mycket. Det är lugnt och avslappnat här på Storjorden. Det är bara Danskan som tränas. Hon går för fullt igen med sikte på ett lopp den 22 oktober. Det är om tretton dagar och vi får väl se hur det blir. Hon känns OK i alla fall. Enda problemet är att jag får slå på henne nya framskor hela tiden. Hon går i en större hage än vanligt nu och den är rätt så lerig på sina ställen och hon har börjat "hoppa groda" för att ta sig fram och då det nu blivit mindre "kratrar" där hon tar sig fram så flyger framskorna av titt som tätt. Jag har väntat på en traktorkille som skulle komma och hjälpa mig dränera till den värsta biten, men hittills så har det bara blivit två gruslass avtippade på gården. Bra så en gång i alla fall. Han har lovat att komma den här veckan så vi får väl se. När den hagen är fixad så flyttar jag dit Norma och Parkes. Då slipper också Parkin den lilla "hingst-hagen" och får gå med Danskan i stället. Jag törst inte släppa ner honom i den hagen som den ser ut nu. Danskan vet ju om alla groparna så hon klarar sig, det skulle vara värre om jag släppte dit någon som inte vet hur det ser ut i nuläget. Jag tror det blir bra i slutänden. Laddade upp en film på Norma och Parkes på Youtube. Här kan ni kolla på den. Det ligger även en massa andra filmer på mitt Youtube-konto, det är mestadels travlopp som jag kört. Parkin ska för övrigt på återbesök till Bergsåkers-kliniken nästa vecka någon gång. Det var sagt onsdag och på Henkes ordinarie veterinärtid, men då jag har möte på jobbet den dagen så får jag nog boka om. Vi får se hur det blir. Hej så länge.

Inget lyckat avslut

Ja då var den här säsongen över för "junior" Det blev ju inte direkt någon klang och jubelföreställning direkt. Allt blev ju helt fel och så var han nog inte riktigt hundra frisk heller, även om man inte hittade något i halsen på honom vid dagens undersökning. Efter loppet hade han 93 i puls trots att han utgick efter ett varv. När han vann på 11,2 på Bollnäs hade han 83 i dopingstallet direkt efter loppet, så något var ju fel i alla fall även om 10 slag inte är så speciellt mycket förhöjd puls. Blodprov är också ivägskickat och svar kommer väl så får vi väl se om det säger något. Själv så är jag inte så förvånad, även om jag trodde han skulle hålla något lopp till inna höstens formsvacka skulle dyka upp.  Men kan man sin "Parkin-historia" så vet man att någonstans där i slutet på september eller början av oktober så tappar han alltid lite av löplusten. Kanske det var det som hände nu. Det och en våldsam öppning som inte tror så många pallar utan "special-medicin", och någon sådan får inte Parkin i alla fall... Annars var han förvånansvärt frisk och fräsch på dagens böjprov. Några halvgrader på ett par ställen och en grad på en framkota. Med tanke på vilka lopp han gjort i sommar så är det oerhört glädjande att han inte slitits värre än han gjort. Nu blev han behandlad i dessa små slitage-grejer och återbesök om ett par veckor. Nu är han i alla fall hemma igen i sin egen box. Det känns bra att ha honom hemma igen även om det nu inte blir något lopp för mig med honom i år heller. Men så är det. PARKIN hemma på Storjorden igen! Det strulade ju till sig på hemmaplan också när vi var borta. Norma fick någon typ av kolik-symptom och låg i hagen när Amanda kom hit för att assistera sin yngre syster Matilda med att ta in dom från hagen. Det hela löste sig på bästa sätt, men det blev en hel del strul innan "båten var i hamn". Första gången på snart 30 år som jag haft en häst med koliksymptom. Distriktsveterinär fick också komma ut och kolla upp henne. Både döttrarna skötte det hela utmärkt, fast ingen av dom är van att hantera sjuka hästar. Men med assistans av min Styvfar Börje och Hovslagarpolaren Janne Falk fixade tjejerna även detta. Tur att det finns folk som kan hjälpa till när man själv inte är på plats. Det blev inte heller någon auktion för oss då vi först fastnade i en bilkö och därefter i en krogkö. Men det tar vi igen någon annan gång. Hej

Stockholmsresa och final

På fredag drar Anette och jag ner till Stockholm. Vi ska titta på Kriterieauktionen på fredagkväll och sedan på lördagen går ju V75-finalerna. Parkin hade ju som vanligt inget flyt i spårlottningen, men nu är man ju van så man har inga förhoppningar på någon tur där längre. Nu när han nog möter det tuffaste motståndet han mött någonsin hade varit bra med lite "hjälp på traven" vad det gäller spåren. Men den här hästen ska tydligen få det tufft varje gång. På hemmaplan blev det lite struligt med att hitta "hästskötare" äldsta dottern Amanda är ju den som är mest hästvan i familjen förutom mig. Men då hon jobbar från 17 på fredag och sedan hela helgen blev det lite besvärligt. Hon skulle ta in dom på fredag i alla fall. Yngsta dottern Matilda är ju ingen "hästtjej" direkt, men skulle ta hand om stallet i alla fall och sköta det praktiska. Styvfar Börje är ju inte heller någon hästmänniska, men ganska orädd av sig och lovade att han skulle komma och ta ut, och sedan in hästarna på lördagen med assistans av Matilda. Det har han gjort förr och det funkar det vet jag. De är mest grimmorna och täcken han är bekymrad över och hur man ska ta av och på dessa. Nu är det ju bara "danskan" som brukar ha täcke på sig härhemma men hon klarar sig utan också. Grimmorna har dock Matilda koll på så jag tror det blir bra. Sedan kommer vi ju hem själv sent på lördagkväll. Det är svårt med logistiken ibland, speciellt när man sköter allt själv för det mesta. Jag vill ju inte gärna missa finalerna och det skulle vara roligt att vara på plats under själva auktionen också en gång och inte bara på "besiktningen" som jag varit tidigare. NU tänker jag inte köpa någon häst, men ändå. Det känns bra att det löste sig. Har inte pratat med Henke något speciellt om Parkin sedan Skellefteå, men hästen är som vanligt ungefär som det låter. Hoppas han gör ett bra lopp och tjänar en fin slant nu när han tävlar för sista gången i Silverdivisionen. Nästa år är det Guld och då möter han de allra bästa och då blir det nog tuffare att få ihop till gröten. Framtiden närmast annars är den, att jag troligast hämtar hem honom på måndag. Om han tar loppet bra och allt verkar OK tränar jag väl på med honom några veckor och trappar ner lite sedan. Därefter ska han bli genomgådd av veterinär innan det blir "viloperiod" på en fem, sex veckor. När snön kommer blir det lite tyngre vinterträning innan han återvänder till Henrik igen framåt mars/april någongång. Danskan Proud Bee var som jag misstänkte halt i bakknäna. En grad vänster och två grader höger ungefär. I övrigt var hon fräsch och fin och betydligt bättre än hon var på försommaren då hon även var halt i andra leder. Nu enbart i bakknäna. Kör man med greppskor bak får man nog räkna med att bakknäna tar lite stryk, men måste man för balansens skull så måste man. Det blev kortisonbehandling och nu går hon bara i hagen till på söndag ungefär. Därefter bara skritt till veckan. Efter 14 dagars lugnare träning (från behandlingsdatumet) börjar träningen "på riktigt" igen. Jag siktar på start i slutet av oktober för hennes del. Håller på att "fostra" lilla Parkes så att hon lär sig lite av vad som förväntas av henne. Det går rätt bra även om man får räkna med lite protester nu och då. Hon står ju redan rätt bra i "kättingarna", men att det skulle gå att raspa hovarna på henne runt om, ståendes fastspänd i dessa på stallgången, redan nu vid fyra månaders ålder och med mamma Norma kvar inne i boxen. Det hade jag inte räknat med. Men det gick oerhört bra. Hon är exceptionellt läraktig den lilla tussen. Mätte henne för övrigt i morse och hon är 1.28 i mankhöjd. Jag kommer inte ihåg hur hög "Junior" var vid samma tidpunkt men det finns nog i bloggen från 2006. Hon ser annars nästan "oroväckande" bra ut. Hon har dock lite för mycket "vitt" i ögonen för att det ska kännas riktigt bra inför framtiden, hittills har hon inte varit så vass som detta tyder på, men vi får väl se framöver hur det är med den saken... Kul med "framtidshoppet" är det ändå

Som vanligt

Det blev som vanligt i tisdags. Det vill säga ingen större framgång. Och definitivt ingen seger. Nu gick ju allt enligt planen. I alla fall inledningsvis. Spetsade utan problem och släppte till en av förhandsfavoriterna i svängen. Men redan där kände jag att det inte var riktigt som det skulle med hästen. Nu var det ju lite plaskig bana efter regnet men det borde hon tåla även om hon gick barfota fram. Hon har ju travat dåligt till och från i kurvorna, men ändå upplevts som relativt fräsch, i alla fall sedan i somras då jag var till veterinären och behandlade hennes bakknän och framkotor. Jag hade min misstanke efter Bergsåker senast då hon travade erbarmligt dåligt i sista sväng, men trodde att det berodde på att hon var trött efter 11,9 öppningen. Dessutom travae hon ju OK på upploppet då. I tisdags började hon att dra ett ben redan efter 300 meter och i andra kurvan tappade hon en halv längd på ledaren genom kurvan, trots att det inte gick speciellt fort. Ett avstånd som hon ändå åt ikapp direkt in på rakan. Efter varvningen så började hon att rulla när vi kom in i en kurva för tredje gången och i utgången på svängen tappade hon travet helt och galopperade. Hon hoppade länge innan hon ställde sig och då var vi redan diskade så jg tog upp och for av banan. Dt var synd för jag trodde på en riktig chans den här gången. Nu blir det besök hos PH-Vet och Per Jonsson imorgon för genomgång. Blir det en ny kortisonbehandling som jag tror, blir det ingen start på minst 28 dagar på grund av karensen. Går allt bra med behandlingen och hon känns fräsch och fin efteråt, siktar vi på start i slutet av oktober. Var till Parkin med morötter och tårta till Henke och personalen igår. Brukar bjuda på tårta vid segrarna, så kanske det var sista gången för säsongen detta? Återstår bara finalen av silverdivisionen för honom och det kan ju bli väl tufft. Speciellt om man får spår långt ut på vingen eller bakspår som han brukar få när det är större lopp. Nu brukar han ju klara sig bra ändå men i en silverfinal blir det nog "tuffare än tufft" med dåligt utgångsläge där alla hästar är bra. Måndagen den 1 oktober kommer han sedan hem igen. Det ska bli roligt tycker jag.

Kämpa och slita

Har varit en mastig helg. Ibland blir det en hel del med timmars komprimerat arbete ,när man jobbar skift på Ortvikens pappersbruk. Lördag och söndag jobbade jag 06-18 och ikväll börjar nattskiften. Har dock tagit några timmars ledigt imorgonkväll då jag ska till Hudiksvall och Hagmyren för att köra Danskan. Travet börjar 15 men som vanligt blev det ett "sent" lopp för vår del. Lopp 7 som börjar klockan 17. Det blir lite tight att hinna tillbaka till att börja jobba klockan 18. Och jag ska ju hem med hästen också. Det ordnar sig nu när jag kan komma lite sent. Men ofta så har man brist på tid som det känns. Nu när jag har lite pengar över tänkte jag dock lägga dem på mig själv, och har därför sökt tjänstledigt i tre månader i vinter. Då hade jag tänkt träna hästar och ta det allmänt lugnt i övrigt. Det känns oerhört priveligierat att kunna göra detta. Man lever bara en gång så det gäller att ta tillvara på chanserna man har. I morgon ska jag försöka ta chansen att vinna ett lopp med Proud Bee. Formen finns där, det gäller bara att ha lite flyt med löpningsförloppet. Och att jag inte blir utkörd från spår 1. I morgonkväll har vi svaret om seger nummer två kommer i lopp 167... Kanke inte så trovärdigt med min statistik. Men man vet aldrig...

Lunchtrav idag.

Var som bekant på Lunchtrav på Bergsåker idag. Som vanligt får jag inget gratis, så det blev lite väl våldsam öppning för Proud Bee som sedan höll bra till ett femte pris (som blev ett fjärde sedan man diskat målfyran för trängning). Fick svar invändigt och tog upp för att krypa ner i ryggen på ledaren, som då också tog upp så jag hade inget val, eftersom dödens inte är något alternativ, annat än att trycka till honom en gång till för att få överta. Det kostade 11,9 första femhundringen. Jag dämpade tempot lite inne i kurvan men direkt så klev favoriten på och kom upp utvändigt, så det var bara att öka igen. I sista sväng kastade hon in handduken och fick även tusen ben innan hon kom in på rakan där hon bet ihop och kämpade hela upploppet ner trots att mjölksyran sprutade ur öronen på henne och jag kan inte vara annat än nöjd med hennes insats. Orkesmässigt hämtade hon sig oerhört snabbt men det märktes kanske att hon inte startat eller varit på en travbana på en månad. Min egen insats kanske går att diskutera men att sitta i andra spår med den här hästen fungearr inte alls. Jag tror inte jag fått mer pengar in på någota nnat sätt än det som jag körde på. Och ville jag behålla ledningen så gick det ju inte att köra saktare. Det är som det är. Nu blev det ju 5300 kronor in, minus den obligatoriska böteslappen. Inte för drivning men något brukar dom vilja hitta så denna gång blev det en femhunrding för att jag tydligen kört innanför sargpinnarna någongång under loppet. Jag orkar inte ens bråka om det. Tittar man på filmen på ATG-play ser man i alla fall att Nr 2 kör hela första sväng innanför pinnarna (men inga böter!). Jag vet inte riktigt när jag är innanför, men dom har ju en annan kamera uppe i tornet... Provar henne igen nästa vecka på Hagmyren. Bara en vecka emellan men det är samma proposition som idag, annars blir det inget förrän i slutet på månaden. På "myren" är det voltstart så det blir nog ingen 11-öppning då i alla fall... För övrigt läste jag precis att "hästhandlarskojaren" Robert Ericssons (Scantrav) danske vapendragare Magnus Ladegaard fått licensen indragen och är på väg i konkurs. Läs här Det var ju han som via Danska travförbundet tvingade till sig betalt för Proud Bee's resa genom Danmark (som enligt kontraktet skulle ingå i köpet) när hon kom till Sverige förra hösten Det är nästan så jag börjar tro på högre makter."Synden straffar sig själv" typ :) Men det är väl så att om man håller på med "skumraskaffärer" så kommer skiten ikapp en till slut. Hej!

Inget verkar stoppa Parkin

Ja än en gång så står man där med hakan vid knäna och funderar över hur i hela friden han kunde vinna. Det är bara att konstatera att lille "junior" är i fantastiskt slag. 11,9 ute i spåren är en kanontid, som också var tangerat banrekord i en dryg timme innan Olle Carlssons Ed You med Bosse Eklöf i vagnen sprang 11,8 över samma distans och slog banrekordet med en tiondel. Jag undrar hur fort det gick innan sista sväng när han sög sig i kapp Roger Malmqvist och Avalon Spider som länsade undan därframme i 11-tempo. Krigade sig förbi med halsen sista biten "ivrigt" påhejad av Henke. Kul var det och nu ser jag fram emot finalerna som går under Kriteriehelgen, lördagen den 29 september. Ett glatt gäng efter Henkes dubbelseger på V75. Bakom Henke och Björn står ett par av delägarna i Greenstar som vann V75 Avdelning 2. Foto: Kanal 75 Ringde idag och försökte boka hotellrum på Infra City men det var tydligen kört. Inte ens med ASVT-kod gick det att boka. Jag kunde kolla igen närmare, men det verkade svårt. Får väl leta hotell på annat håll även om det vore smidigast att bo där auktionerna är. Vore roligt att vara "på plats" en gång på Kriterieauktionen även om man inte för den skull tänker köpa någon häst. Imorgon är det start för "Danskan" - Proud Bee som fått vänta en knapp månad på att få starta, efter det fina loppet hon gjorde på Östersundstravet i mitten av augusti. Hon gick intervaller i backen i torsdags och fick jogga lite i går och hon känns fantastiskt fin och spänstig. Hoppas det inte är jag som inbillar mig, utan att hon gör ett bra lopp i morgon. Hon fick ju ett mycket bra läge för hennes del med spår 4 bakom bilen och jag har svårt att tro att någon tar ledningen från henne. Hur jag kör sedan får väl ge sig själv. Jag tror inte jag är helt chanslös även om det var en del bra hästar emot. Den som lever får se. Såg för övrigt att Uno Swed lämnat oss. Tråkigt när de gamla profilerna försvinner. Han verkade ju pigg i somras när han invaldes i "Hall Of Fame" men är man 85 år så kan det ju gå fort. Och det är kanske bättre än att tyna bort. Kommer inte ihåg så mycket av honom mer än det jag läst mig till och sett på video, men Madison Avenue har jag en liten relation till då han var i farten på V65 när jag började spela trav med Farfar i början av 80-talet. Hur som helst så var han en av de stora i svenskt trav.

V75 = dåligt läge

Snart är det dags att börja sätta likhetstecken mellan start på V75 och dåligt läge. Hälften av gångerna Parkin startar inom "rikstoton" har han fått bakspår eller spår 8 bakom bilen. Annars har han ofta fått andra spår som inte borde passa honom. Lik förbannat gör han så fina lopp varje gång. Hoppas han kommer till nu ändå trots 11:e spår på Skellefteå på lördag. Hade det varit medeldistans eller längre hade jag inte varit lika orolig som jag är nu. Men på kortlopp är det betydligt svårare att hamna i ett dåligt läge redan från början. Nu är ju varken Åke Svanstedt eller Stefan Melander med i loppet med någon av sina topphästar. De har ju ställt till det allt som oftast för hästen och Henke på slutet. Det ser annars ut som ett rätt överkomligt gäng för att vara ett Silverdivisionslopp. Men som sagt spåret är oerhört viktigt och då spelar det ingen roll om hästen är bedöms som betydligt "bättre" än flertalet av motståndarna. Det kan bli riktigt tufft ändå. Jag hoppas naturligtvis på vinst och en plats i finalerna som en fin avslutning på tiden hos Henrik för den här gången. På hemmaplan jobbar jag på som vanligt. Det är mycket "fostran" av lilla Parkes som är precis som sin "morbror" väldigt vaken och läraktigare än många andra föl jag hållit på med. Hon är nu 3,5 månad gammal och ser fortfarande alldeles klockren ut i både ställ och fason. Proportionerligt byggd är hon också.  Just nu ligger fokus på att träna henne i att stå i "kättingarna" på kvällen och borstas samt att ledas ut i grimskaft ensam på morgonen (mamma Norma tar jag ut först i hagen). Hon är väldigt duktig och rätt så samarbetsvillig även om hon "tjurar till" lite när hon inte riktigt vet vad som är på gång. Lilla Parkes tränar på att stå i stallgången. Danskan, Proud Bee tränar på här hemma och känns bra för dagen. Nu blev det ju lite långt mellan starterna efter senaste gången i mitten på augusti, men eftersom hon inte är "svenskfödd" så finns det väldigt lite lopp i hennes klass. Hade hon varit svensk hade jag nog kunnat kört in en hel del pengar med henne fort nog som det känns, för de där "Grundserieloppen" har inte sett alltför skräckinjagande ut och med fina prispengar dessutom. De vanliga loppen är det ju lite svårare att konkurrera i. Nu anmäler jag henne till Bergsåker den 11:e då det är en någorlunda skaplig "prop" för hennes del; Autostart, 2140 meter för hästar med högst 65 000 kronor. Hon har ju 43 000 på sig så det är väl som det är, men vad ska man göra. Får hon bra läge, som exempelvis spår 1-5 och går lika bra som på Östersund så borde hon kunna tjäna en bra slant. Kommer hon med så blir det för övrigt "hemmapremiär" för hennes del i såna fall. Lite lustigt egentligen att ingen av mina hästar startat på Bergsåker ännu i år. Varken Parkin eller "Danskan" har haft passande lopp.  Konstigt, men så är det...

Vi kommer aldrig få veta

I fredagens nummer av Travronden, dyker namnet upp på det "doping-preparat" som enligt hörsägen den numera avstängde amerikanske travtränaren Lou Pena använt sig av, men som man inte kunde fälla honom för. Detta medel förkortat ITPP ger man hästarna i blodet och sedan så har man oerhörd effekt på förmågan att motstå mjölksyra i ca 48 timmar. Sedan är det borta ur blodet. Hästar som får detta insprutat uppges inte "kunna" bli trötta. Kostnanden skall enligt uppgift ligga runt 700 kronor per dos enligt den källa jag fått uppgifterna av. En summa som knappast avskräcker någon med syftet att fuska sig till stora pengar och "ärofulla" segrar. Och för oss som följer travet har det denna sommar gjorts en del lopp som man trodde varit omöjliga att göra. Frågan är nu om vi får se några liknande prestationer i framtiden också? Detta medel har tydligen tidigare inte gått att spåra i vanliga dopingprov, men enligt www.harnessracing.com kan man numera även hitta detta ämne. Att ST - Svensk Travsport - går ut med information om detta medel just nu, är egentligen bara detta en "skandal" i sig - men ser man på det rent pragmastiskt så gör man antagligen rätt. För jag tror inte att travsportens redan solkiga anseende klarar av en smäll av den här kalibern. För OM det skulle vara så att man inom en snar framtid upptäcker att någon eller några av våra mest framgångsrika tränares hästar ertappas fullsprutade med ITPP så rasar nog korthuset med en rejäl smäll. Och då är även spelet som finansierar hela kakan även det bortom all räddning. Detta är helt klart ett varnande pekfinger i luften från ST åt de aktiva som nu får en "chans" att sluta ge detta medel till sina hästar innan de börjar med provtagningarna. Hade man i första hand varit intresserad av att "sätta dit" fuskarna, så hade man naturligtvis "hållit käften" om att man kunde hitta ITPP och bara tagit dopingproverna och presenterat resultatet i efterhand. Men denna gång handlar det inte om en "dumdryg liten fuskare till amatör från djurparksområdet utanför Kolmården" utan troligtvis riktar sig misstankarna mot "större fiskar" denna gång och då blir det genast mycket känsligare. Men har man levat i "verkliga världen" tillräckligt länge så är det ingenting som förvånar en. Allra minst hur man nu tydligen väljer att hantera detta. Som det blir nu så kommer vi "vanliga dödliga" aldrig får veta sanningen. Om verkligen ITPP använts i Sverige och av vem kommer vi även i framtiden vara "lyckligt ovetande" om Och kanske är det lika bra. Ska dock bli intressant att se om några större stall tappar formen under hösten. Hur som helst så hyser jag noll respekt för vissa hädanefter. Det är bara synd att dom aldrig kommer att åka dit. Just nu känns det bara ledsamt att hålla på med trav. Man förstår ju nästan hur Per Elofsson måste ha känt sig när den dopade Mühlegg oberörd susade förbi honom i skidspåret. Nej, fy fan. Björne

Lugnt just nu

Har inte uppdaterat bloggen på en dryg vecka nu. Det händer inte speciellt mycket i "travväg" att rapportera om. Hästarna här hemma ser ut att trivas bra. "Gästhästen" Redgauntlet har gått vidare till de "sälla jaktmarkerna" så nu finns bara Danskan, Norma och Parkes här på Storjorden. Just nu har jag två tomma boxar, varvid en väntar på Parkin som kommer hem efter "kriteriehelgen" och den sista boxen tillhör lilla Parkes som just nu delar box med mamma Norma några månader till. Avskiljningen sker väl som vanligt vid ca 6 månaders ålder ungefär. Parkin fick ju stanna en månad extra hos Henke efterrsom han blev kvar i Silverdivisionen och startar nu närmast nästa helg i Skellefteå och deras V75 omgång. Tråkigt dock att legenden Stig Lindmark, banans klart största profil genom åren avled under veckan som gick. Kommer ihåg att jag kört mot honom i något lopp i början av 1990-talet. På tal om dödsfall så ska jag idag iväg på begravning då min svärmor ska begravas i Stöde kyrka. Aldrig roligt med begravningar. Dock kan det ibland kännas som en välsignelse när väl döden kommer, dock känns det lite väl tidigt i svärmors fall. 67 år är ingen ålder. Men sjukdomar råder man inte över. Men nu över till andra trevligare grejer. På tal om starter är tanken den att Danksan, Proud Bee ska ut på Bergsåkers lunchtrav den 11:e september. Det är oerhört svårt att hitta lopp för en danskfödd häst i hennes klass. Många vanliga lopp och alla lopp upp till typ Bronsdivisionen, är ju stängda för utländska hästar. Tänk på detta ni som tänker handla "utomlands ifrån" att det är viktigt att hästen antingen är riktigt bra eller har lite pengar på sig. Nu blir det ju nästan en månad sedan senaste starten. Bara att hoppas att formen fortfarande sitter där. Nu ska jag ut och köra henne i regnet som bara öser ner över Matfors. Annars så är jag tillbaka i arbetslivet igen efter att ha haft semester sedan mitten av juli. Inledde med två 12-timmars pass men är nu ledig igen till nästa söndag. Skapligt jobb man har...

På hemmaplan igen

Parkin skötte sig bra på Gävle, även om jag satte andan i halsen när han galopperade i en provstart straxt innan start. Han brukar ju sällan eller för den delen aldrig galoppera. Nu testade Henke var max gick och det var väl som Stig H sa i TV att det gick ruskigt fort, kanske en bra bit under 10-tempo när han "hakade" i och felade. I loppet vågade han inte köra fortare än han gjorde från start och då Mellby Sambuca katapultstartade till spets var det inte mycket mer att göra för Henrik än att sätta sig lugn i "vinnarhålet" som den här gången inte blev något vinnarhål direkt. Jag själv var nöjd med en tredjeplats när loppet blev som det blev kört. Han fick väl inte riktigt chansen i tid. Henke trodde dock inte att han slagit vinnaren True Advantage även om han kommit ut tidigare. Hästen kändes annars bra men kanske saknade rätta "kicken" när luckan kom. I alla fall enligt Henrik, och det såg nog ut så även på reprisbilderna, även om han var fullt godkänd. Täta starter har jag aldrig varit någon vän av, och förhoppningsvis var det bara starten på Örebro veckan innan (och även resan) som satt i benen. Nu siktar vi på Skellefteå den 8 september. Sedan får vi se. Hem kommer han oavsett vad som händer den 1 oktober. Annars så börjar stallet här hemma fyllas på så smått igen efter sommarens "utflykter". Danskan är tillbaka här hemma efter att ha varit hos Erik Remnehag i en knapp månad. Med sig fick hon Erik's Redgauntlet som stannar här några dagar när Erik återhämtar sig efter en operation av en axel. Parkes och Norma på hemmaplan igen. FOTO: Amanda Persson © Hemma igen efter drygt två månaders bete är även Norma och stofölet Parkes. Fölet var tjurigt värre att lasta men väl i transporten och sedan hemma har hon skött sig i det närmaste exemplariskt. Janne Falk hjälpte mig att köra hem dom och då passade vi på att "raspa" till hovarna på henne också då vi var två. Detta skötte hon också utmärkt. Det är en klok och fin häst som jag hoppas blir en bra travhäst när hon blir äldre.

Full form

Hej igen

Snabba ryck nu.
Igår var Danskan tvåa på Östersund och det var försvinnande nära att det skulle bli min andra seger på kuskkontot. Men "som vanligt" dök det upp en häst som tog sig förbi med halva hästen precis på mållinjen.
Övriga var ca 30-40 meter efter så det var ju synd att det var "en till" häst som var bra i det här loppet förutom min.

Bättre lycka nästa gång. Lite kul ändå att denna "skithäst" nu sänkt rekordet med nästan 3 sekunder sedan hon kom i min vård.

Hon var inte speciellt trött heller, men som vanligt lite seg sista biten. Nytt rekord 16,3 auto medel.


Nära skjuter ingen hare. FOTO: Skärmdump, ATG.se
Hon och Parkin har ju tränat sida vid sida och nästan likadant i vintras så det är väl inte konstigt att båda är starka.

"junior" är ju som sagt favorit på Gävle idag. I silverdivisionens final.

Stort för många och även för mig. Sedan om han vinner det är ju en annan fråga.

Troligast så dyker jag upp i TV igen. Fick ett SMS om att man ville att jag skulle vara i studion under loppet. De skulle även göra något litet inslag om Parkin och Henke att sända innan loppet antar jag.

Nu måste jag dra iväg till Gävle.

Hej

Tillbaka i Sverige

Hej igen kära bloggläsare. Nu är vi tillbaka i Sverige igen efter en resa till Grekland. Kom precis hem men här vilar man inte på lagrarna. Det rullar på så redan imorgon bär det iväg till Östersund med Danskan. Bra läge och överkomligt motstånd. Borde ha bra chans om allt funkat när jag varit borta. Min kompis Erik har kört henne ett par gånger när vi varit borta och allt verkar OK. Parkin hammnade ju risigt till på Örebro senast och det är väl inget att säga om. Jag tittade på loppet via datorn från Grekland och han såg fin ut även om det blev fel allting. Ny chans på lördag med Silverfinal på Gävle. Bara att sätta sig i bilen igen för tredje dagen i rad. Bättre med spår ett än 12 så jag hoppas han klarar av uppgiften. Har mer heller mindre lovat Henke att han får behålla honom en månad mer än vad vi kom överens om från början. Jag hoppas hästen pallar det och det inte händer något. Vi får se om det blir så att jag kör honom ett lopp ändå under den tiden.