Den bäste går i pension

I övermorgon är det den sista december och året börjar närma sig sitt slut.
Järvsöfaks har lämnat tävlingslivet och kan se fram emot avelsbestyr istället.

Tävlingslivet har även det slutat för vår alldeles egen hjälte. En före detta rikstotovinnaren med en segerprocent på 25.

Det vill säga min bästa häst genom tiderna (och mest troligt så får jag aldrig någon liknade heller).

Allas vår egen Hibbitt räknas som 13-åring vid årsskiftet, och då är det slut på riktigt för han del, även om han inte själv skulle ha något emot att fortsätta.

Utan att överdriva så hade den här hästen kunnat ta steget upp i den riktiga eliten om han inte varit så skör.

På sina första 30 starter vann han nio lopp. Varav ett i rikstoton. Av dessa 30 starter startade han 6 gånger inom V75 i högsta möjliga konkurrens. Och han var alltid spelad till under 10 gånger pengarna.

Hans löpningsrekord är satt som vinnare 14,2/1640 meter voltstart. Och i segerintervjun säger körande Ulf Ohlsson att det fanns mycket sparat.

Den 13 augusti 2003 i ett lunchlopp tog dock sagan slut.

Då hoppade han av travbanan på tre ben efter att gaffelbandet brustit helt och griffelbenen stack rakt ut ur kotan.

Veterinär Catharina Fischerström på ATG-kliniken opererade och klöv gaffelbandet men gav oss inte mycket hopp om en fortsatt tävlingskarriär.


Jag, HIBBITT, kusken Ulf Ohlsson och Stefan Eriksson i vinnarcirkeln

Men med den enorma löp- och träningsglädje som alltid präglat denna underbara tävlingsindivid, så slog han oss alla med häpnad och kom tillbaka i tävlingsform igen.

Men efter kvalloppet så började det häxa igen och under åren som gått sedan dess har han fått blödningar i både böjsenor och gaffelbanden runt om istället.

Trots detta gick han 16,4 automedel i comebacken 2008, bara 7 tiondelar från sitt tidigagre rekord bakom bil, detat trots att han inte startat regelbundet sedan 2003.

Han kunde än, gamlingen. Och även om skadorna förföljt honom så har han alltid läkt ihop och kommit igen.

Och aldrig har han varit gladare än när vi kommit till en travbana.

Han har nästan alltid visat samma inställning som i början av karriären.

I våras var han i bättre slag än på länge och gjorde även tre starter och formen var i kommande när han fick en ny blödning i ett gaffelband och då gav vi slutligen upp.

Och nu är det slut.

Jag vill passa på och tacka Stefan Eriksson och Christine Uppling speciellt, utan er hade det aldrig gått.

Tack än en gång.

Men mest av allt ett stort tack till Hibbitt för alla underbara stunder.

Ett litet missnöje kan jag i denna stund rikta till Bergsåkers hemsida och dess "nyhetsreporter" Henrik Byström, inte för att han missar att denne, vår "hjälte" avslutar sin karriär.

Men att när han (Byström)ändå håller på och radar upp hästar som pensioneras vid årskiftet, och bland annat framhäver en sådan häst som slitaren Boxgi, (inget ont om den) som tjänat 213 000 på 92 starter och aldrig ens startat inom V75. Och samtidigt inte ens nämner Hibbitt som ändå har en segerprocent i närheten av Bellman Töll, då är det för dåligt påläst.

I skamvrån med dig, Byström!

Hundratusen kronor!

100 000 kronor

Denna fantastiska siffra är vad jag erhållit i prispengar från STC under år 2009.

Det är knappt så jag fattar det själv.

Idag på lunchtravet tog Newyorken en fin tredjeplats och 8000 kronor och därmed nådde jag precis över 100 000 kronor intränat under 2009.

I rena prispengar blev det 88 850 kronor samt ett premielopp som gav 12 000 kronor.

Sammanlagt 100 850 kronor intränat av en liten jävla amatörjävel från Matfors.

Som dessutom kört in 98 850 kronor av dom här 100 850 på egen hand.

Dessutom på två hästar som fördelat prispengarna ganska så lika.

Jag kan säga att jag är ganska nöjd med årets siffror. Det är bara en seger som saknas för att jag skulle ha varit fullständigt nöjd.

Jag hoppas på att den kommer nästa år. Frågan är väl om jag kan matcha siffrorna då.

Årsfacit: 36 starter 0 segrar, 3 andrapris och 5 tredjepris

Med dessa siffror säger jag GOD JUL

Hur går det rent ekonomiskt och Newyorken startar på Bergsåker

New York City har kommit med i ett lopp på Bergsåker dagen före julafton.

Det blir hennes 19:e start för året. Hon har tävlat ganska jämnt hela året och snittat straxt över 2000 kronor per start. Det är där med på gränsen att hon burit sina egna kostnader den gångna säsongen.

Det är som sagt dyrt det här med trav. Hon har dock varit billig i drift vad det gäller veterinärkostnader där stannar vi på under 1000-lappen tror jag. Hon har i princip bara vaccinerats.

Sedan så har ju själva resandet till banorna och mina drivningsböter varit den stora boven i dramat vad det gäller biortfallet. Sedan så kostar det ca 300 att starta varje gång med anmälningsavgifter och stallplats på banan.

Jämför man henne med Parkin som ändå varit mer eller mindre fräschast av dem alla så har han sprungit in 44 500 fördelat på 14 starter. Bättre snitt än NYC men istället så skenade hans veterinärkostnader i väg till närmare 15 000 kronor. Det har varit kastrering, blodprover och genomgångar vid några tillfällen som kostats på. Han hamnar då på samma snitt som NYC ungefär efter dessa avdrag.

Värst av alla i kostnadshänseende har dock Norma varit. Hon har tjänat 12 000 kronor på premieloppet. Hon har också haft klippkort hos veterinärerna och behandlats vid tre tillfällen för närmare 10 000 kronor sammanlagt. Lägg till mat och andra omkostnader på henne så blir det mycket röda siffror.

En annan som "går back" här på Storjorden är gamlingen Hibbitt som gjorde tre starter i våras sedan har han gått i hagen. Det blev inga pengar in på honom då. Sedan pensionerades han.

Han har dock inte kostat någonting i veterinärvård men väl ätit en hel del.
Även om han hade de lägsta kostnaderna så är han ju rent ekonomiskt ett enda stort stort minustecken. Å andra sidan är väl han den som tidigare försörjt sig bäst, även om de intäkterna från honom bara generade 25 procent i min ficka.

De pengarna har han dock ätit upp för länge sedan.

Under 2009 sprang mina hästar in 92 850 kronor.

Det är det bästa året på väldigt länge. Ändå har det hela gått minus så det smäller om det.

Men så är det i den här branschen.

Skulle man dessutom lägga in en kostnad för den timtid för den tid man lagt ner på hästarna så snackar vi verkligen om ett Ebberöds Bank.

De som är lite snabba i matte förstår ju att de som håller på med trav gör det inte för pengarnas skull!

Händer ingenting

Ja, här händer det ingenting.
Det är mer eller mindre slut på tävlingssäsongen för hästarna på Storjorden.

Ingen av dem har varit speciellt bra på slutet om man undantar Newyorkens sista lopp, då hon kändes lite piggare igen och var riktigt skaplig även om det stod i referatet från Bollnästravet: "Andra ytter, för drivning upploppet ner till maxplacering" Att hon öppnade hårt i körning om ledningen och att hon började de första 700 metrarna i dödens berördes aldrig.

Sedan är det väl tveksamt om det ska kallas "drivning" det jag sysslade med upploppet ner när tömmen och spöt satt fast i varandra

Hon fick en liten febersläng dagarna efter loppet men verkar som vanligt igen nu och jag tränar på och anmäleroch hoppas på att vi kommer med någonstans. Hon har ju svårt att sätta nosen först och behöver vara med därframme direkt för att bjuda till, så det är ju lönlöst att gå ut i B-lopp eller från tillägg i ett comebacklöp.

Då är det bättre att stanna hemma tills hon kommer med på en vettig proposition.

Tänkte först anmäla Parkin till Bergsåker den 11:e men struntade i det. Blev mycket hästar och då han visat vikande form de senaste loppen så bryr jag mig inte om att starta något mer.

Tänkte träna på lite hårdare i vinter och hoppas han mognar till lite till nästa säsong.

Han har ju visat att kapacitet finns men verkar inte vilja utnyttja den riktigt.

Vi får se hur det ser ut framöver våren.

De övriga två är det väl inte mycket att orda om. Hibbitt är snart pensionär på riktigt och Normas framtida äventyr velar jag på om fortfarande. Tanken är väl att hon ska köras igång igen så fort det blir snö. Funkar det inte blir det kanske betäckning i sommar istället.

Avslutar med några ord om rättegångarna mot Åke Svanstedt (grisfösaren) och Robert Bergh (drivningen).

Det är olyckligt för travet som folksport när sånt här saker dras upp i media, eftersom många som läser detta förstår inte riktigt vad som händer inom travvärlden och allt får för stora propotioner.

Som jag ser det så finns det troligen inte särskilt många människor som valt detta som yrke/hobby för att man gillar att plåga djur.

De allra flesta, för att inte säga alla håller på för att man gillar hästarna och om man ser till det ekonomiska utfallet så kan man närmast tänka sig att de som håller på för pengarnas skull slutar nog ganska snart.

Angående Svansted och Bergh så är de ett par av landets mest framgångsrika tränare och kuskar och har de använt ej tillåtna metoder så ska de naturligtvis straffas.

Bergharns drivning har jag ju i och för sig sett på film, och den är ju inte snygg. Men hästen ser inte direkt ut som om den är trött. Den är mer tjurig, så jag tror inte den led någon skada av Bergharns försök att få den att ta i lite mer.

Men helt klar så är det inte tillåtet att köra på det där viset men jag har ändå förståelse för att det kan "brinna" ibland när en helt frisk och kry häst inte vill bruka sig.

Felaktig drivning och "grisfösning" är naturligtvis inte tillåtet enligt ett mycket välreglerat travreglemente och travförbundet har klarat av bestraffningarna av såna här saker på egen hand tidigare, utan att det kopplats ihop med rättegång (där det som i fallet Svanstedt inte finns mycket till "bevis" mer än vittnesmål).

Men jag tycker att bestraffningarna ska ske genom de vanliga kanalerna, det vill säga STC och inte ta upp tid för rättsväsendet då brott som dessa ändå ger oerhört svaga straff.

Å ena sidan ska samhället och inte heller vi aktiva acceptera den här typen av brott mot djuren.

Det är naturligtvis bra att det dras fram i ljuset om det hänt något.

Å andra sidan så har ju samhället redan accepterat att vi "våldför" oss på de allra flesta djurarters natur i och med att vi tämjer dem, tränar och tävlar med dem under någon form av "tvång". Med "tvång" menar jag att vi aldrig säkert kan veta vad de vill och trivs med.

Vi kan bara hoppas och anta att de springer för att det är roligt.

Men ärligt talat så tvivlar även jag faktiskt på det ibland.

Björn

Newyorken kvar på Storjorden

"Newyorken" aka New York City blir kvar här på Storjorden ett tag till. I alla fall fram till sommaren och det känns ju bra på sätt och vis då hon är lättsam att ha att göra med.

I torsdags startade hon på Bollnästravet och blev fyra, en placering som kunnat vara några hack längre fram med lite tur. Vi fick svar om ledningen av blivande Gävletränaren Jenni H Åsberg, från start, därefter dödens i 5-600 meter innan den blivande vinnaren med Tomas Pettersson kom och löste av mig därframme.

Jag fick sitta lugnt kvar i andra par utvändigt ända in på upploppet, innan jag vek ut i tredje spår för att ta upp kampen om en eventuell vinst.

Men då jag skulle sparka lös rycktussarna så lossnade de inte utan de satt kvar i öronen på hästen, så jag fick ta handen till hjälp och då jag röck till i snöret så flög tussarna ur - men även snöret gick av så när vi kom in mitt på upploppet och jag trodde lite på chans så satt helt plötsligt tömmen och spöt "ihoptvinnade" med varandra av det trasiga snöret till rycktussarna.

Varje gång jag försökte röra spöt så drog jag istället hästen i högertömmen. Vilket fick till följd att jag inte kunde "köra på" henne riktigt sista biten, utan jag fick hoppa fram och tillbaka i vagnen istället, vilket gav mig 900 i böter för "felaktig drivning", dessutom så släppte jag ut den blivande trean från invändig position då vi vinglade ut straxt före mål.

Det var synd för hon borde ha varit lite längre fram utan denna fadäs med snöret. Jag tror inte hon vunnit men 2:a kanske.

Vi tappade lite poäng men hästen är i bra slag så vi tränar på och letar lopp.

En som snart får se fram emot lite vinterträning modell hårdare är Parkin som inte stärkte sina aktier direkt på Bergsåker under onsdagen.

Han fick en matlapp med betoning på "fick" (två ekipage diskades för galopp före mål) men agerade ganska geistlöst.

Han vill ju inte gärna ta i bakom hästar och då han inte är någon raket ut (han är inte ens ett tomtebloss) vare sig med eller utan startbil, så hamnade han ju lite dåligt till som femte häst invändigt och när det sedan blev körning så ville han just ingenting.

Sedan när han inte går upp i rygg riktigt så blir det ju ännu jobbigare att springa avslappnat och sedan är han ju väldigt slö emellanåt, trodde just det skulle bli bättre med goggles men det blev snarare sämre.

Är ett lopp till inplanerat för hans del i år. Den 11:e på Bergsåker är det ett unghästlopp och också sista chansen för hans del att få bra betalt för en matlapp.

Vi går ut där troligats innan vinterträningen tar över. Jag hoppas att han mognar på sig i vinter för nästa år är han fyra år och då är det slut på "lätta" pengar.

Norma vilar på än och av Hibbitts travliv återstår en knapp månad innan han även officiellt blir pensionär.

Bergsåker och Bollnäs nästa vecka

Den kommande veckan blir det starter på Bergsåker (lunchtravet, onsdag) och Bollnäs (kvällstrav, torsdag).

Parkin debuterar bakom bilen på onsdag. Har provat två gånger i träning och han gillar inte riktigt autostart ännu. Han i princip vägrar att närma sig vingen mer än en längd, om jag inte är längst ut på en kant, då går det bra att gå ända fram.

Nu fick vi första spår så jag hoppas det funkar.

Å andra sidan är det "hemmaplan" så det är ju nära hem om det inte går.

Känns annars som vanligt. Testar även en ny utrustningsdetalj på onsdag för att se om det går bättre att gå i ryggar och koncentrera sig på att springa.

Det är ju synd att han inte fattar något.

Kapaciteten finns ju och formen verkar sitta där, i alla fall om man ska gå efter hur han känns här hemma.

Det kan ju vara annat när det är allvar.

Newyorken är kvar här ännu och eventuellt så blir hon kvar fram till sommaren i alla fall. Ägarna har föreslagit en "deal" som gör att jag känner att det är värt mödan att träna på.

Hon känns rätt bra i träningen, och även om de senaste loppen inte visar upp något fint resultat så har hon uppträtt bra. Det har dessutom för hennes del varit omöjliga förutsättningar i loppen så jag lägger inte någon speciell vikt vid detta .
På torsdag är det dock som upplagt för henne, och får hon inte en bra placering då blir jag rent ut sagt besviken.

Stallets yngsta dam Norma har fått en viloperiod efter senaste misslyckandet i kvalet. Hon verkar lite missnöjd över den bristande uppmärksamheten. Men hon får tåla sig ett tag.

Får se om jag börjar köra henne lite igen till veckan. Räknar inte med några stordåd ändå, men jag håller igång henne i vinter så får vi se.

Är ju en jättefin häst med rätt inställning men håller hon inte så går det ju inte att hålla på.

Troligast blir det en betäckning i juni om hon inte visar bättring.

"Hoppa kråka"

Fredagen den 13:e blev på inget sätt lyckad vad det gäller travet.

Norma hade ingen bra dag alls och det är väl frågan om jag inte ger upp med henne snart.

Hon behandlades ju för knappt två månader sedan - för tredje gången i år - och efter att ha fungerat nöjaktigt ett par jobb inklusive förra kvalet, så var det nu dags för henne att "hoppa kråka" igen.

Det var inte speciellt skoj att sitta bakom henne i dag när hon inte klarade av att springa någonting utan att fuska med travet och rulla över i galopp.

Inte ens i värmningen funkade något vidare.

Helt värdelöst.

I loppet hoppade hon direkt (för övrigt första gången på ett halvår som jag körde galopp med en häst!) och när hon inte travade något vidare sedan heller, så var det bara att utgå redan efter 700 meter.

Övriga hästar är det som vanligt med.

Men tyvärr på något odefinierbart sätt, så känns det som om "stallformen" är på väg nedåt.
Vi får väl se vad vi kan göra för att det ska bli bättre igen.

Enklast är väl att göra en rejäl "utrensning" i stallet, men det är inte så lätt det heller när man inte har just några pengar till "nyinvesteringar".

Det är nog bara att fortsätta kämpa på med "lössen" och försöka få snurr på dom om man ska fortsätta med den här sporten.

Någon gång kanske även jag får chansen att träna en häst med någorlunda "riktiga" förutsättningar att lyckas och inte bara "avskrapet".

Det skulle vara betydligt roligare.

Vi kämpar på.

Tids nog så ska det väl ordna sig.

Det var dock inte en helt värdelös dag.

Det finns ju annat än trav.

Yngsta dotter Matilda och jag var på konsert med TAKIDA inne i Sundsvall under kvällen och det var riktigt skoj.

Hej med er och sköt om er

Nya tag

Nu är jag tillbaka i Sverige igen.

Det var trevligt i England och även om Wolverhampton förlorade mot Arsenal med 4-1 på hemmaplan så var det en lyckad tripp.

Det blev lite inhemsk öl samt en del Gin o tonic. England är ju ett u-land på många sätt, men stämningen på fotbollsmatcher är helt fantastisk, samt att man är oerhört bra på att göra sportprogram i tv.

Där har vi i landet lagom en hel del att lära.

Dessutom är det förbryllande för en svensk som tragiskt nog börjat vänja sig vid missriktad "effektivisering" och nedskärningar in absurdum här i landet, att man har så mycket folk som jobbar på olika ställen.

Exempelvis om man jämför antalet expediter på ett klädesvaruhus typ Åhlén's eller KappAhl i England så är det nästan löjlig skillnad på antalet anställda. I Sverige får man ibland leta sig blå i affärerna för att hitta någon man kan fråga om man behöver hjälp.

I England är det precis tvärt om.

På Beattie's kosmetikaavdelning (Wolverhamptons "finaste" klädaffär) så var det närmare 20-talet expediter fördelade på en yta som var att jämnställa med en ordinär kvartersbutik här i Sverige.

Det är möjligt att England är ett låglöneland, men dom såg inte undernärda ut direkt, så de har antagligen råd att äta sig mätt på sin lön i alla fall.

Samtidigt hemma i Sverige så blev det strömavbrott på söndagen hemma på Storjorden. Strömavbrottet som inträffade mitt på dagen, utan några extrema förhållanden alls.

I effektiviseringens och spariverns Sverige tog det 6 timmar innan EON lyckades återställa strömmen.

Vi börjar närma oss u-landsstatus vi också tror jag...

Nu över till trav.

Parkin hade ju ingen lyckad dag på Hagmyren i onsdags. Möjligen så har jag kommit på vad som kan ha hänt då han på kvällen nästan var helt igensvullen i vänstra ögat (eller det var egentligen Anette som upptäckte det).

Jag hade satt på honom en Murphybländare (En större löstagbar skygglapp) utanpå det helstängda huvudlaget till loppet.
Eftersom klämmorna som håller fast den satt lite dåligt, så tejpade jag fast de två som satt på uppkäkstygeln med eltejp. Men jag brydde mig aldrig om att sätta fast de andra två klämmorna som man fäster med decimeterlånga böjbara "vajrar" i sidostolpen på huvudlaget något extra.

Där var det ingen extra eltejp som höll fast klämmorna och naturligtvis så lossnade dessa.

Hästen sprang ju och vinglade med huvudet hela loppet och jag trodde det var för att han inte ville gå i ryggar, men när vi kom in i stallet igen så hade Murphybländaren lossnat från sidostolparna - men den satt fast mitt på nosen.

Vilket innebar att den svajat fritt från där den var fästad mitt på hästens huvud.

Jag tänkte inte mer på detta just då men antagligen så hade "Murphyn" slagit honom mot huvudet upprepande gånger under loppet och slutligen fått in en träff på ögat som senare svullnade igen.

Det är inte så kul att springa under dessa förutsättningar kan jag tänka mig.

Svullnaden hade dock gått ner till mitt på dagen på torsdagen.

Jag hoppas att det var detta som var felet och inte att han inte ville springa. Han har ju annars känts bättre och bättre under hösten.

Vi tar nya tag.

I morgon ska han in på banan och vi ska försöka prova att köra autostart igen. Senast jag provade i maj gick det ju inte så bra, då han inte ville gå fram till bilen riktigt. Nu tar vi chansen igen när det är dagstrav och jag ändå ska dit med Newyorken som går ut från ett läge som för hennes del är iskallare än iskallt.

Spår 12 bakom bilen på 1640 meter. Dessutom en hård proposition.

Hade det inte varit här hemma på Bergsåker hade jag nog "skärskådat" henne med ljus ocjh lykta för att hitta något fel som varit strykningsbart.

När STC tog bort spårförbehållen tyckte jag det var ett gigantiskt misstag. Hade det funnits kvar så hade hon haft poäng nog komma med i bättre lopp antagligen på Solänget på fredag eller Gävle på lördagen.

Och en häst med färre poäng än oss och som gärna startat från spår 12 hade fått chansen.

Men nu är det så här.

Det är bara att gilla läget och köra.

Det är 8 priser och 12 startande men jag har svårt att tro att vi får något med oss ändå då hon är så extremt beroende av att vara med därframme.

"Vinnarkusken" från i onsdags, min gamle hovslagare Janne Falk hjälper mig och kör ner "junior" eftersom märren är lite svår att transportera om hon inte står brett i hästfinkan.

Inte så skoj när dom vill lägga sig så fort man behöver svänga...

Provstarten bakom bilen går 11.20 och Newyorken startar sedan vid 12.50.

Med Jannes hjälp borde jag hinna med mig.

Vi hörs.

Förresten så är det nytt kvalförsök på fredag för Norma

Inte den här gången heller

Det blev ingen vinst nu heller.

Hästen var inte sig lik.

Inget drag i honom alls.

Kanske var det för att jag körde med skor, eller så var det något annat som störde honom.

Han for och vinglade och bröt mest hela loppet.

Jag körde väl kanske lite väl optimistiskt, men
hästen var inte bra. Han tog väl i lite grann i ungefär 3-400 meter och sedan gav han bara fan.

Ingen hit.

Vi fick ändå en slant så jag får väl inte deppa ihop helt.

Men jag börjar bli lite trött på såna här "misslyckanden".

Roligare för Hovslagar-Janne som lyckades vinna sitt åttonde lopp i karriären med lånestyrning Dagmar B.L. i lägsta nordis-loppet.

Det första vinsten sedan 2001 satt helt klart bra för Janne som är en hygglig kille.

Kommentaren till mig efteråt med ett smil var klockren: "Nu står det 8-0, va"

Vad svarar man på det;)

Jag bryter ihop och kommer igen.

Men först tar jag paus ett par dagar och åker till England.

Men nu då!

Men nu då!

Vad är det för rubrik? Det är ganska så kryptisk i och för sig.

Men.

Passande tycker jag då jag borde ha en en oerhört god chans att ta min första kuskseger på Hagmyren på onsdag.

Om jag inte strular till det förstås.

Eller om inte Parkin gör det.

Han hoppar ju sällan, men gillar ju inte andra hästar och det verkar som om han går som allra bäst när han inte ser någon annan häst framför sig.

Dyker dom upp i synfältet blir han bara trög och lite ovilllig.

På onsdag är det bara åtta hästar med vilket borde innebära att vi inte kommer för långt efter i början. Han har ju alltid ett stark sista varv och känns rätt bra för tillfället efter behandlingen han fick efter senaste starten.

Förutsättningarna är goda på förhand då han tillsammans med en annan häst, med god marginal, tjänat mest pengar av alla. Han har det bästa rekordet, så allt talar egentligen för oss tycker jag.

Det vore fantastiskt roligt att få vinna en gång.

jag hoppas vi lyckas.

Annars känns det rätt OK med de andra hästarna.

Norma gick provlopp i onsdags och skötte det väldigt bra. Ändade både bett och huvudlag från kvalet och det föll väl ut.

Hon gick ca 26/2140 meter med en rejäl avslutning på ca 23/1000 meter, varav sista halvvarvet i tredje spår. Det var bara äldre hästar med och hon var bara ett par längder efter klungan i mål och avslutade bra från sin position sist invändigt.

Kör ett provlopp till nästa vecka och är allt OK provar vi att kvala igen den 20 November.

Newyorken känns som vanligt. Varken till eller från. Anmäler på och hoppas på bra läge om och när vi kommer med. Jag har sagt upp leasingkontraktet på henne och om ingenting speciellt inträffar så lämnar hon Storjorden lagom till jul.

Det känns lite vemodigt eftersom det är en snäll och fin häst. Hon springer dock in lite för lite pengar bara för att det ska gå runt med henne som leasinghäst.

Hon har dock gett mig många trevliga stunder på travbanorna i år och för det är jag henne tacksam.

Jag hoppas vi kan göra några fina insatser till innan det är slut.

Hibbitt har jag inte skrivit så mycket om på ett tag. Han ser ut som vanligt ungefär. Fortfarande tjock i vänster bakben men verkar helst av allt vilja att man selar på och kör honom.

Det tänker jag dock inte.

Han får nöja sig med att vara sällskap. Ska dock bli intressant att se i årets sista travprogram om Bergsåker "tackar av honom" och alla andra hästar som faller för åldersstrecket.
På åyterhörande efter onsdag.

Håll nu tummarna ;)

Misslyckad vecka till ända

Idag tar en i travhänseende totalt misslyckad vecka sin ände.

Maken till dålig vecka har jag inte haft på länge.

Det började i onsdags då Norma misslyckades i kvalet som hon missade tidsmässigt med 0,8 tiondelar på sluttiden.
Banan var rätt bra tyckte jag då, men tiderna under dagen var ju inte direkt lysande har jag blivit upplyst om, och då kollat upp i efterhand.

Och med tanke på att man exempelvis i fredags på Östersund, där banan i mitt tycke var obetydligt sämre än på Bergsåker, där gav dom ändå två sekunder till kval- och premiehästarna.
När sånt händer så blir man lite sur.

Det sker ju sällan på Bergsåker trots banan hållit allt annat än bra skick den senaste tiden.

Nu ska jag ju inte gnälla, men hade man bara "gett" oss en sekund även på Bergsåker så hade vi klarat oss.

Nu borde hon ju klarat tiden ändå, men det var ju en sån vecka då det skulle jävlas.

Nu var det ju "nygammalt" grusbeläggning på igen sedan söndagens "missöde" och det är ju ett bakslag om man från Bergsåkers håll "måste" erkänna att banan inte var bra nu heller.

Åter till Östersund och fredagen då.

Newyorken kom äntligen med igen efter en månads ofrivillig startfrånvaro.

Varken hon eller jag hade dock någon bra dag, och trots att jag tyckte vi kom iväg rätt bra från fjärdespår så var det hästar innanför oss hur vi än sökte oss ner, så vi blev kvar i tredjespår nästan hela första varvet, innan vi kom ner i dödens.

Inte hennes likör direkt.

4-500 kvar hade vi gjort vårt och hon hissade nödflagg. Hon kändes annars jättefin i värmningen men var sig inte riktigt lik i loppet.

Men troligast så berodde det på löpningen.

Ska kolla tänderna på henne till veckan då hon varit lite dålig på att äta på slutet. Sedan så provar vi väl att komma med igen. Det börjar ju att bli färre banor öppna nu men vi försöker väl igen.

Förra veckan var "fredagsnöjet på Östersund" roligare då Parkin slutade 3:a.

Det var inte så kul den här gången att lasta och sätta sig och fara 18 mil tillbaka till Matfors en fredagkväll utan att få något med sig hem.

Det är ju ingen tröst att man inte är ensam om att fara hem utan pengar. Det är ändå tråkigt och kostsamt.

Man behöver få in lite mest hela tiden för att få det att gå runt.

När man dessutom tagit ut sin näst sista semesterdag för att åka iväg känns det lite extra tungt.

Men det är som sagt dom som har det värre.

Vi tar nya tag och hoppas på att flytet återvänder för det har ju annars varit en bra säsong i stort hittills.

Det är ju egentligen bara en seger som saknas för att jag ska vara helnöjd med år 2009.

Parkin behandlad och Norma missade kvalet

Om förra veckan var bra så har den här börjat sämre.

Parkin kändes ju lite "rullig" i kurvorna på Östersund men eftersom det ska mycket till innan han galopperar så höll han sig i någorlunda trav hela vägen.

Men som sagt det kändes inte riktigt bra.

I går tisdag fick jag en återbudstid hos PH-Vet och då kändes det rätt att göra en "genomböjning" av honom. Vi hittade också några små hältor, båda straxt under en grad, i vänster framknä och höger framkota, och dessa behandlades med ett medel som har 14-dagars karens.

Så nu är satsningen mot start den 4 november.

Det går treåringslopp både på Hagmyren och Solänget den dagen så någon av dessa banor blir det..
Dagen efter åker jag till England och tittar på fotboll med en av mina barndomskompisar, Peter Bergström. Ska se Wolverhampton-Arsenal, inte så konstigt med tanke på mina uppfödningars som är döpta efter spelare i Wolverhamptons lag från 70-talet.

En av dessa var en centertank som hette Norman Bell. Dennes namne Norma N.Bell provade att kvala i dag på Bergsåker. Det gick inte så bra. Det var en liten chansning som inte gick hem, men det var nära.

Om inte om funnits så har hon nog varit inkvalad nu.

Men marginalerna var inte riktigt på vår sida idag.
Sex hästar på start och Norma från springspår.

Hon är ju väldigt trevande från start, så att börja längst ut kändes ju inte så lyckat på förhand, men jag tänkte att jag går väl ner tidigt så blir det kanske bra i alla fall. Efter en omstart (två felvända hästar) så gick starten.

Vi kom iväg rätt dåligt och inte blev det bättre av att John Östmans häst på femtespår stannade och stod still och hoppade framför oss när vi var på väg ner i banan, så vi fick ta upp och ta ny fart och köra runt denne, men med dessa små hinder så lyckades hon inte öppna bättre än att en av premiehästarna (som startade på 2160 meter), var före oss in i kurvan.

Norma ökade farten eftersom men tvekade och det var inte alldeles lätt att ta sig om denne, men efter 500 meter så var vi om. Först då började det gå att köra henne lite grann. Men första varvet gick inte fortare än 33 kanske. Östman körde om oss på rakan och jag ökade så mycket det gick utan att hon skulle takta ur och det gick som på nålar ända fram till upploppet då hon helt plötsligt slappnade av och sprang på riktigt skapligt, men det var så dags då.

Vi missade tiden med åtta tiondelar.

Hon gick 28,8/2140 meter, så det sket sig att klara kvalgränsen.

Men vi tränar väl på en månad så får vi se hur det ser ut sen.

Hon behöver nog gå lite provstarter så att hon inte tappar så mycket från början.

Det är ju ingen panik eftersom jag inte tänkt starta och nästan konstigt att hon överhuvudtaget lyckats ta sig till kval med tanke på hur hon såg ut som nyfödd.

Newyorken kom med på Östersund men fick dåligt spår. Spår fyra i voltstart är ju aldrig bra. På plus-sidan ligger dock det faktum att man delade på loppet så det blev lite enklare motstånd än urspungslistan.

Nu är hon ju ingen tiger till slut, men med en bra resa så hoppas jag på en bra slant.

Ska göra en utrustningsändring och byta huvudlag till den här gången.

Hon har gått med halvstängt sedan i våras, men nu återgår jag till "norsken" igen.

Den är dock lite modifierad mot tidigare så vi får väl se hur det slår ut.

Jag hoppas på barfota runt om en sista gång innan banorna blir för hårda.

Kommer vi bara vettigt iväg så får vi se vad som händer.

Hon känns annars rätt bra här hemma.

Om än lite "vimsig"

Bra utdelning i "kusk-comebacken"

Det blev bra utdelning när jag gjorde comeback i sulkyn efter min tre veckor långa avstängning.

Parkin och jag slutade 3:a i ett STC-lopp för 3-åringar på Östersund på fredagen. Det var skoj speciellt då det var hela 10 000 spänn i tredje pris.
"Junior" har ju ätit kraftfodret lite dåligt på morgonen i en dryg vecka nu och jag var lite tveksam till formen.

Han var sig heller inte riktigt lik i loppet, då han förvånade med att trava "halvdåligt" i kurvorna och det blev lite väl mycket "köra nordsvensk" över det hela (och dom som känner mig vet att det är ju inte min starka sida att "bära nordisar").

Det kan ha berott på att jag körde barfota också och att det var lite löst i kurvorna. Han tappade exempelvis travet helt 800 kvar och tog även några korta galoppsteg innan hann fann benen. Och så brukar han aldrig göra.

När han väl hittade benen och jag kunde attackera bakifrån från en position som sjätte häst hade jag sånär kommit om alla (utom vinnaren som gjorde ett litet ryck) på rakan innan sista kurvan men kom inte riktigt förbi Peter Erikssons häst innan kurvan och då fick jag ta upp lite för att han inte skulle galoppera och då rök andra platsen som jag tyckte jag hade på gaffeln.

På upploppet var han lite seg men höll farten i alla fall.

Parkin gick bra på rakorna och hade han varit fullt körbar så tror jag faktiskt jag vunnit det här loppet. Får vara nöjd ändå med placeringen.

Nu blir det uppkollning så snart jag får tid hos veterinären.

De som vill se loppet i efterhand kan gå in på www.ostersundstravet.com (och trycka på länken för livetrav och lopp 7) Det är gratis faktiskt.

Annars så är det "business as usual" här på Storjorden.

Körde jobb med Norma i måndags, första gången efter behandlingen och det gick bra. Körde ca 1.28/2140 meter på en mystisk bana, med en avslutning på 1,24,5 sista 1000. Det var riktigt löst framför platserna och stenhårt på stallsidan.

Idag söndag så var banan ännu mer "mystisk" innan tävlingarna, och det var väldigt nära att man tvingades ställa in trots att vädret knappast varit speciellt omskakande för årstiden.

Helt klart så är det något som är galet med underlaget på Bergsåker efter omläggningen och nestor Lasse Lindberg sa innan att det här är det sämsta underlag han kört på någonsin.

Efter att man skrapat av 10-15 centimeter av banan ytlager så kom man igång med tävlingarna en timme efter utsatt tid.


Delar av tränarkåren undersöker Bergsåkers banunderlag

Åter till Norma då.

Jag har faktiskt anmält henne till kval på onsdag.

En liten chansning är det, men jag tycker det är lika bra att prova medan hon är någorlunda fräsch. Är banan som idag så är det nog bara att stryka, men är den hård och fast så tror jag på en 25-tid.

Inte gångbart att starta på i dagsläget, men går det vägen så har jag ju 8 månader på mig att starta i alla fall.

Newyorken kom ju inte med till onsdagen, mer än 30 anmälda och hon blev 3:e reserv. Vi provar att anmäla i morgon igen.

Då är det till Östersund på fredag. Inte ett optimalt lopp för henne, men kan ju gå bra ändå. 2140 meter voltstart, tillägg vid 100 000 kronor och stängt vid 240 000. Lite hårt men vi hoppas på vettigt spår bara.

Brukar vara lite enklare djur på Östersund så kanske vi kan tjäna en slant om vi får chansen att vara med.

Många hälsningar

Lugnt på Bloggfronten

Det har varit lugnt på "Bloggfronten" de senaste veckorna.

Det har inte hänt speciellt mycket heller.
Jag har ju varit avstängd från att köra lopp de senaste veckorna men nu börjar jag se ljuset i tunneln.

På fredag räknar jag med comeback i vagnen på Östersundstravet.

Det är anmälan på måndag och jag hoppas Parkin kommer med.

Han känns skaplig för tillfället.

Har kört ett provlopp sedan senast och då var han hyfsad. Lyckades tillbringa hela loppet i rygg på en häst förutom sista biten då jag vred ut honom lite.

Han gillar inte att gå i ryggar och minsta lilla man slappnar av och inte "kör" på honom så tappar han en längd.

Vi får väl se om han lär sig till slut.

Newyorken har också hon ett lopp veckan efter.

Lunchtrav på Bergsåker.

Hon känns också normal efter senaste starten när Bo Eklöf körde.

Nu hoppar jag själv upp igen och oavsett vad man tycker om det ;) så blir det betydligt billigare i alla fall.

Fick räkningen här om dagen och jagar man matlappar så blir det inte mycket över om man hyr ett proffs.

Inte annars heller för den delen.

Ingen nyhet i och för sig ,men kan ju vara intressant att tala om vad det kostar för dom som ingenting vet.

Bosse körde in 2000 kronor genom att bli 6:a och det kostade mig följande att han körde åt mig:

Uppsittningsavgift på mellanbana 300 kronor
10 Procent på inkörda pengar 200 kronor
Faktureringsavgift 15 kronor
På detta tillkommer momsen 129 kronor

Summa: 644 kronor

Sedan tillkommer anmälningsavgift och boxplats på Bergsåker:

Anmälningsavgift, internet 30 kronor
Gäststallhyra, Bergsåker 200 kronor
På detta tillkommer momsen 52 kronor

Och om man som jag "leasar" hästen så ska ytterliggare en procentsats bort av det inkörda beloppet. Jag leasar ju på 30/70 så den här gången får jag dra bort 600 kronor från de 2000 kronor hon sprang in.

Det innebär att från 6:e platsen på Bergsåker senats fick jag behålla 484 kronor.

Och då har jag inte ens tagit upp resekostnader och eventuell mat.

Det är inte konstigt att intresset för travet minskar när det knappt går ihop ens de starter man får med sig en slant.

Så är det i alla fall.

Men jag ger inte upp

Hej

Trevlig resa och Newyorken fick en matlapp

Det var en trevlig resa vi var på Anette och jag när vi åkte med Birka Paradise på Rixallsvensk kryssning.

Vi träffade många trevliga människor med travintresse, bland annat delade vi middagsbord med ett äldre par från Skåne som hade en andel av ca 5000 i Maharajah.

Just detta var ju inte så speciellt, att äga en pytteliten del i en fantastisk häst, däremot deras berättelse om hur de genom lottdragning eller något liknande, blivit utsedda till att representera som ägare i självaste "Derbyt".

En upplevelse och en berättelse om det hela som var utöver det vanliga kan jag säga.

Fantastiskt trevliga människor dessutom. De hade även en andel i Skånes bidrag till Rixallsvenskan, Yoggi Hornline.

Träffade även på några härifrån som var av det trevligare slaget och som jag aldrig träffat förut. Johan Sundberg, Bergsåkers VD var en person som jag aldrig pratat med tidigare men som jag fick ett gott intryck av.

Ångrar inte attvi for på resan.

Mycket trevligt!

Väl hemma igen så var det start för Newyorken på Bergsåker. Eftersom jag var avstängd och dessutom saknade de 1000 segrar som var minimum för att delta i Kenth Åkerlunds tusenklubbsmatch (hade nog inte blivit inbjuden i alla fall) så hade jag anlitat Bo Eklöf som kusk.

Något som uppmärksammades rejält av Bergsåkers tipsguru Börje Andersson som upplyste publiken via högtalarsystemet om "att det var en klar förbättring nu när Björn Persson klivit ur vagnen och ersatts med Bosse Eklöf" och att New York City nog kunde vara att räkna med i dagens lopp.

Nu är det ju aldrig så enkelt i trav som att bara byta kusk så är det klart att vinna lopp.

Men för egen del så var det roligt att Herr Eklöf inte ville ändra på något innan, utan att allt var bra med utrustningen.

Det enda han tyckte efter värmningen var att jag kanske skulle behandla henne i höger bakknä.

Efter loppet som innebar ett sjättepris, så var han mest brydd: "Va fan, hon känns så fin och rejäl, men jag fick ingen fart på henne alls mot slutet"

Välkommen i klubben säger jag bara.

Bosse är en av de tränare jag gillar bäst. Även om han förr i tiden oftat dömde ut hästar och sådant så har han alltid uppträtt schysst mot mig i loppen och även under alla år hälsat och varit trevlig.

Tyvärr, så har han aldrig lyckats köra in några pengar åt mig förrän nu.

För "Newyorkens" del blir det träning här hemma tills jag är körklar igen.
Ingen mening att jaga lopp, framförallt när det inte blir någon märkbar förbättring med andra kuskar.

Parkin har haft ett typ "brännsår" i karleden på ett bakben några veckor och det har irriterat honom lite. Nu verkar det som om det börjar ge med sig och då hoppas jag det blir lite bättre framöver.

Annars ska han få gå lite provlopp nu när jag ändå är avstängd, mest för att träna sig att gå i ryggar.

Vi börjar antagligen redan imorgon med detta.

För övrigt så har jag beställt en ny dress.

Eftersom jag är för tjock så klarar jag mig inte en vinter till i min allvädersdress från 1995.

Den kommer jag hädanefter enbart att använda sommartid, eftersom jag knappt får plats i den med mer än ett par kalsonger och en t-shirt på mig.

Och med endast det under blir det nog rätt så kallt på vintern.

Den nya dressen var rätt dyr och eftersom jag inte har någon sponsor så vill det till att jag kör in några kronor även i höst.

Så det blir ingen vintervila än på ett par månader.

Vi kör på som vanligt en bit in i november, sedan blir det någon veckas vila innan vi ändrar träningsupplägg till "vinterträning".

Både hästarna och jag börjar bli lite trött på "grusgropsträningen" nu.

Är det någon som vill dela ut lite sponsorpengar för reklam på en dress så är det bara att hojta till

Rix-kryssning och Norma behandlad

Idag åker Anette och jag iväg på Rix-kryssning till Åland.

Hästarna har lämnats över i äldsta dotterns vård, så hon kommer hem och lagar mat åt sin lillasyster samt fixar åt djuren.

Bra att ha vuxna barn.

Vi blir borta en natt eftersom jag har en del i tusendel i Västernorrland bidrag till Rix-allsvenskan, Jane Ås och Anette har en del i Värmlands Sandrone tyckte vi att det skulle passa.

Norma var på klinikbesök igår och fick cortison i höger framkota samt i standardbenet, vänster bakknä.

En månad sedan så ser vi hur det blir.

Parkin var inte riktigt hundra på hagmyren och Newyorken får prova ny kusk på fredag på Bergsåker.

Parkin ut på Hagmyren

Det blev bara en av hästarna som kom med när anmälningarna var klara i går.

Newyorken blev 7:e reserv på Bollnäs där hela 50 hästar anmäldes och 12 fick starta. Otroligt många för att vara en vanlig lunchtravsdag.

Då jag inte vill köra "snabbjobb" på bana med henne och det dröjer ända till den 10 oktober innan min avstängning är avtjänad så innebär det att jag för första gången sedan hon kom hit antagligen får "leja" kusk på henne så att hon får starta på.

Det finns ett bra lopp nästa fredag på Bergsåker.

Det är "Kenth Åkerlunds 1000-klubbsmatch" på Bergsåker. Där inbjudna kuskar som vunnit 1000 segrar eller fler får köra de anmälda hästarna.

Det borde ju inte bli sämre i alla fall med tanke på min segerstatistik .
Anmälan på måndag.

Parkin däremot kom med i sitt lopp på Hagmyren. Vi startar på 20 meters tillägg i ett STC-lopp för treåringar. Jag hoppas och tror att han ska kunna hävda sig bra även där.

Han borde ju ha fått lite hårdhet av att möta äldre hästar och av att gå sina "repor" i spåren. Kan jag bara komma vettigt till och inte tappa så mycket på det inledande varvet så hoppas jag på en framskjuten placering.

Då har jag ju något att njuta av under min ofrivilliga frånvaro den kommande tiden.

Men men vi får se vad som händer.

Norma går det väl sämre med.

Var inne på Bergsåker och körde i lördags. Funkade inte alls bra och jag tror det är dags för en ny spruta i bakknät. Eller möjligen i båda.

I längden fungerar det ju inte att spruta en häst så här mycket men i det här fallet har jag nog inget val.

Tråkigt men ska det gå att göra tävlingshäst av henne är det nog enda chansen.

Har fått tid för koll hos PH-vet på tisdag den 22/9, vi får väl se sedan vad som händer.

Är ju annars en fin häst som visar fart.

Den 1 oktober är karriären över helt för gamle Hibbitt då träder STC vaccinationsobligatorium i kraft och alla hästar som ej är vaccinerade får då automatiskt startförbud.

Gamlingen trivs annars skapligt med sin tillvaro som "gårdshäst" här hemma och är oförskämt pigg för sin ålder.

Men hade han inte haft så sköra ben hade han nog föredragit en fortsatt tävlingskarriär istället för att gå här och skrota.

I bland visar han upp en viss frustration över tillvaron. En frustration han tar ut på Parkin genom att bita honom så blodvite uppstår.

Ofta sker detta när han varit borta från hagen ett tag för att starta eller något, så man kan ana en viss avundsjuka.

Dom är roliga djuren.

Första avstängningen sedan 1988 men Parkin nöp en plats

Igår var det trav på Hagmyren.

Det gick skapligt för oss, junior och mig.

Även om han var lika lat som vanligt, den gode Parkin så verkar han trivas på Hagmyrens lite mjukare bana.

Och han avslutade med en liknande slutrökare som senast vi var där och startade.

Han avslutade rappt och nådde tredjeplatsen precis på linjen efter en spurt som förde honom från en sjunde plats till en tredje på goda 17,0 voltstart.

Vi tog det lugnt från början och jag fick köra slalom mellan galopperande ekipage i starten.

När vi väl kom ur första kurvan så var vi med som nionde häst, bakom två eftersläntrare, men kanske 30-40 meter bakom den främre klungan.

Jag hade ju bestämt mig för att köra defensivt inledningsvis, eftersom han fick ett så pass tungt lopp på Bergsåker sist med dödens och tredjespår hela vägen.

Nu blev jag ändå tvingad att göra något 6-700 kvar och det var bara att ge sig av. Han svepte de två framförvarande som en vind men sedan bromsade han upp när en häst i den främre klungan gick ut framför i tredjespår.
Då tappade han fart självmant, men in på upploppet lyckades jag övertala honom att ta sig förbi och det gjorde han med bravur.

Han var chanslös att ta de två första.

Men med tanke på att vi hade ett handikapp på 30-40 meter till ledarnhästen när vi gick in i sista sväng så var det riktigt bra gjort ändå.

Jag har ju en yvig stil när jag driver, det kan jag inte förneka. Och jag har ju en av världens lataste hästar att köra.
Torbjörn Jansson provade ju en gång och utgick då felfri med orden: "Dom är ju svår dom här som inte vill springa..."

Att jag då får en avstängning på tre veckor, för en så kallad "tredje gångs förseelse", samt böter (1200 kronor för felaktig drivning) det kan jag ju köpa.

Men att sedan hemmaproffset Per-Åke Holmsten inte får ett dugg i bestraffning för en "finishkörning" - som ser ut att vara minst i samma klass som min - med sista loppets vinnare Bilbo A.U.

Det är ju bara beklämmande.

Men som amatör är man tyvärr ofta helt utlämnad, och någon likhet inför lagen existerar inte.

Men det är ju inget nytt.

Bara tråkigt.

De som har tillgång till ATG LIVE kan ju jämföra.

Nu blir det vila från den 23 september till den 10 oktober för "Stall Storjorden".

Jag har faktiskt varit avstängd en gång tidigare i min karriär. Två veckor tror jag det var. Det var för "felaktig nedtagning av galopperande häst".

Det var mitt livs tredje körda lopp 1988 och då jag störde Östersundstränaren Jan-Ivan Eriksson samt en del andra ekipage i starten.

Så jag har ju klarat mig bra ändå genom åren!

Jag tror och hoppas jag kan komma med i två lopp ändå innan avstängningen träder i kraft.

Den 20:e är det ett treåringslopp på juniors "favoritbana" Hagmyren och dagen efter i Bollnäs på lunchtravet finns det lopp för Newyorken.

Anmälan den 15:e så då får vi se om vi är med.

För övrigt så åker jag och Anette på RIX-kryssning den 23:e.

Ska bli kul!

Avslutar med en rolig grej som hände min faster Sigbritt, som brukar spela plats när jag startar.
I onsdags var hon hos en av mina kusiner i Stockholm och passade sina barnbarn.

När hon nu gick in hos ett ATG-ombud och skulle spela på häst 13 i lopp 6 spelade hon fel och spelade plats på häst 13 i lopp 4. När hon kom på detta och ville byta, fick hon inte för ombudet, så hon var tvingad att spela igen eftersom hon ville spela på rätt häst.

Och det var ju tur att hon inte fick byta för den hästen var tvåa i sitt lopp.

Inget jätteodds men Jan-Olov Persson och Komnes Faks gav ju 2,83 på plats.

Att jag sedan med millimetrarna på min sida lyckades komma förbi och bli trea ge 3,76 på plats gjorde ju hennes speldag fulländad.

Det tyckte jag var en bra historia att avsluta med!

Hagmyren nästa och en slant på Bergsåker

Nu har det gått en dryg vecka sedan senaste blogginlägget.

Det är kanske i längsta laget men det har inte varit så speciellt mycket.

Har jobbat som vanligt på fabriken och tränat på.

Sedan så startade Newyorken på Bergsåker i fredags.
Hon fick ett optimalt lopp (spetsade och släppte till vinnaren) men passar väl inte riktigt över distansen, även om hon kändes bra ända in i sista svängt, trots jämn 17-tempo de första 2000 metrarna av loppet som var på 2640 meter.

Ändå hyfsad tid, 18,4 auto lång och en femte plats i mål.

Hade kanske kunnat hänga med bättre om banan varit av normalt slag, men Bergsåker efter omläggningen verkar inte passa mina hästar.

I alla fall inte om de ska springa barfota, trots att det är tänkt att banan ska gynna barfotakörning.

Ganska hård under ytlagret och trots att det regnat så var den lite stum.

"Newyorken" som har lätt för att "trampa igenom" på vänster bak om förutsättningarna inte är perfekta, hade det inte lätt i fredags. Genomtrampningskyddet i läder som jag "tejpat" fast som skydd på bakkotan hade slitits loss och det såg inte speciellt roligt ut på kotan där bandaget suttit.

Jag tror ganska säkert att det påverkade insatsen sista biten.

Men hon är pigg och glad efteråt och ser ut som vanligt annars.

Har även passat på att verka hovarna lite och skott om henne, nu då det inte finns några lopp åt henne förrän om möjligen 14 dagar.

Nästa start för mig blir på Hagmyren på onsdag.

Dagtrav och ett amatörlopp.

Står lite risigt till propositionsmässigt med Parkin men det brukar ju inte spela så stor roll för honom.

Är ju bäst om jag tar det lugnt från början som det verkar och då tappar vi ju ändå.

Är han på rätt humör så räcker han ju i alla fall då kapaciteten finns.

Det är väl frågan mest om inställningen för dagen.

Och om han är riktigt frisk.

Har haft veterinär hemma och kollat hjärtljud och allt möjligt, samt blodprover - Allt är prima.

Har även kört intervaller två gånger utan några som helst bekymmer. Har haft pulsmätare med mig och kollat av mellan intervallerna utan att något konstigt upptäckts.

Kanske var det falskt alarm.

Hoppas på något tillfälligt och att inget händer på onsdag.

Då får jag väl ta till värre undersökningmetoder.

Har även testat en "stänkhuva" eftersom han är lite tråkig bakom hästar och det verkar som om han försöker värja sig mot "stänket".

Huvan fick jag låna av min gamle hovslagare Jan Falk vars bror Lennart sydde den till hästen Wiljon som var stänkrädd utav bara den och endast gick i ledningen. Janne vann ett par lopp med huvan på, bland annat en gång när han gav 30 gånger och jag hade spelat en tia.

Det händer inte så ofta att man får in en 30-oddsare.

Man vet aldrig det kanske kan bli en till skräll på onsdag ;)

Hur som helst så ser han ut som en gigantisk fluga på huvudet, men jag tror det blir bra.

Testar den på onsdag i loppet.

"Flugan" Parkin i sin nya stänkhuva.

Har inte bestämt mig ännu om det blir barfota eller skor den här gången.

Kändes inte riktigt bra barfota senast, men det var i och för sig på Bergsåker. Hagmyrens bana är lite mjukare och det passar nog "Junior" bättre om han ska gå utan skor.

Nu har jag också verkat hovarna lite sedan senast och eftersom han har lite besvärliga fötter så är jag lite i valet och kvalet.

Kan hända att jag slår på ett par "barfota-skor" istället.

Vi får se.

Vi får hoppas på lite flyt igen.

"Newyorken" är äntligen med igen och Parkin höll på att skrämma livet ur mig

Nu så har jag äntligen kommit med igen med New York City.

Det blev långloppet på Bergsåker.

Hästar med högst 115 000 kronor på sig och autostart.

Vi fick spår 4 så jag räknar med att hamna bra till från början.

Sedan kan det ju alltid häxa på längre lopp.

Om dom kör stafett därframme så hamnar man ju allt längre bak.

Jag hoppas på att kunna ta ledningen och sedan släppa till någon vettig.

Då borde vi kunna få en peng om inte den ofrivilliga "startvilan" varit för lång.

Hon känns i alla fall jättebra i träningen här hemma.

Annat är det med Parkin som också känts bra här hemma men oftast svikit i lopp.

Nu i fredags så trodde jag att han skulle dö för mig.

Jag körde intervaller som vanligt och eftersom han visade lite dålig inställning på Bergsåker senast så gasade jag på lite extra i de tre-fyra sista intervallerna.

Det skulle jag nog inte ha gjort.

När vi nästan var färdig med den sjunde och sista intervallen så började han att flåsa mer än vanligt och onormalt hastigt, andningen lät som en trasig "blåsbälg".

Jag var helt säker på att något gått sönder inne i honom.

Jag stannade upp omedelbart och hoppade av vagnen och gick fram till huvudet på honom för att se om han blödde någonstans, eftersom första tanken var att han "sprängt" sig och åkt på en lungblödning eller något kliknande.

Han var i det närmaste "vimmelkantig" men blödde inget, i alla fall inget som syntes just då.

Han hämtade igen sig i andningen på någon halvminut när vi gick hemöver och han uppträdde som vanligt i övrigt.

Väl hemma efter ca 10-12 minuters promenad i sakta mak, så hade han en puls på 93 slag. Den sjönk successivt till mer normala 83 efter ytterligare tio minuters vila.

Jag undersökte hela hästen och hittade faktiskt lite blod, ett typ litet "stänk" långt ut i vänstra näsborren. Jag tog en tjock bomullstuss och tryckte upp i näshålan på honom och snurrade den för att se om han blödde även längre in, men det fanns inget mer blod.

I den andra näsborren fanns inget blod heller.

Han uppträdde annars helt normalt efter träningspasset och hade en temp på 37,9. Inget märkvärdigt eftersom han för det mesta pendlar mellan 37,5-38,0.

Han åt som vanligt med god aptit på kvällen (och även efteråt) och det enda mystiska jag upptäckte i samband med denna incident var att han tryckt fram väldiga mängder vatten natten efter (något han aldrig gjort förut) det var alldeles "dyngblött" i spånet under vattenkoppen på en yta av ca 1 m².

Det hela var väldigt mystiskt.

På morgonen efter när jag släppte ut honom hade han låga 37,4 i temp och visar inga tecken alls på att något hänt.

Jag har frågat en hel del travfolk, och en del har råkat ut för liknade grejer utan att det märkts på undersökningar och liknande efteråt.

Veterinär Westin ska hit och vaccinera Norma på onsdag och då får han lyssna på hjärtljud och ta ett blodprov för att se om det syns något den vägen.

Han har ju inte visat upp några förkylningstendenser innan heller.

Det är väldigt otäckt och jag vill ju inte att det ska hända igen eller att han ska tvärdö när man är ute och kör

Om någon har någon som helst idé om vad som kan ha hänt, så maila gärna eller ring 060.24415@telia.com

Norma var för övrigt in på Bergsåker i torsdags och gick ett snabbjobb.

Det var mycket förberedelser på gång på Bergsåker inför Open Trot och möjligen störde det hennes humör, för hon var inte alls till sin fördel.

Hon bara galopperade varje gång jag vände upp henne i rätvarv.

Jag fick fara in och ta på henne ett helstängt huvudlag, för att till slut överhuvudtaget få runt henne i någorlunda trav.

Det var meningen att jag skulle köra ett jobb i lag med Erik Remnehags tvååring men det var lika bra att han fick ge sig iväg efter det femte eller sjätte försöket.

När han försvann så sprang hon efter i alla fall. Hon galopperade ytterligare en gång när jag släppte på lite på första varvet, medan hon gick felfritt det andra som jag körde efter 28,5.

Det var dock ytterst nära galopp hela tiden och möjligen var hon inte riktigt fräsch heller som det kändes.

Eventuellt är det baknät igen.

Det kan även vara lite "växtvärk" eftersom hon ser lite extra överbygd ut i bakpartiet för tillfället.

Dessutom så var det länge sedan jag skodde henne, men det är åtgärdat nu.

Kändes hyfsad här hemma igår, men sämre när underlaget var löst. Möjligen måste jag behandla henne även en tredje gång i år.

Det känns inte som om det är bra i längden, men vad ska man göra? Det går ju inte att köra med halta hästar heller.


Norma N. Bells krokben vid födseln

Håller hon inte ihop så får det nog bli en tidig betäckning, för jag tror inte hon nedärver att hon såg ut som en krok när hon föddes.

Det är ju synd för det finns mycket kapacitet i den här damen.

Det är synd bara att det inte får gå på räls någon endaste gång.

Men så är det.

Det är bara att kämpa på!

Parkin med usel vilja och "Newyorken" kommer inte med

Parkin gjorde en slät figur i fredags på Bergsåker.

Inget drag i honom vare sig före eller under loppet.

Han springer ju ändå en hyfsad tid men varken han eller jag gjorde bra ifrån oss. Hade väl fått pengar ändå om jag snålkört, men eftersom han var så bra sist så ville jag ju prova.

Tråkigt var det i alla fall.

Vet inte riktigt vad jag ska hitta på till nästa gång när det som funkade på "myren" senast inte funkade nu.

En jävla latoxe är det ialla fall.

Puls på 87 direkt efter loppet, och det är ju inget alls.

Newyorken anmäler jag överallt men kommer inte med. Blir bara reserv hela tiden. Har varit andra, första (och till och med sjätte reserv till helgens V75) men vad hjälper det när alla startar.

Synd då hon känns i väldigt fin form.

Möjligen kan vi komma med till den 4:e september på Bergsåker på 2640 meter.

Jag vill ju inte starta henne på tillägg eftersom hon inte bjuder till riktigt när hon hamnar för långt bak.

Men vi kämpar på.

På torsdag är det snabbjobb med Norma. Då kör jag i lag med Erik Remnehag och hans tvååring.

Kör vi under 1.28/2140 meter så räknar jag med kval inom tre veckor.

Det gäller att "smida medan järnet är varmt";)

Parkin ut på Bergsåker

På fredag så ska vi ut och starta igen.

Det är "Junior" som kom med på Bergsåker. Vi hade lite tur då han först var 1:a reserv, men då en häst var anmäld till två lopp och valt "det andra" i första hand så kom vi ändå med.

Det ser lite väl hårt ut, och med tanke på att vi har minst poäng av de som startar så får jag kanske inte ha för stora förhoppningar, även om han faktiskt är tippad som "femtehandare" i Dagbladets spelservice.

Hästen känns bra här hemma efter förra starten då han gjorde ett kanonlopp.

Jag räknar med samma utrustning och hoppas vi kommer till från vårt läge med spår 7 i voltstart.

Har svårt att tro att han ska kunna utnyttja "springspåret" då han är lite seg från början (och då jag dessutom oftast missar lite i "tajmingen" från "springen") och även om han är travsäker så kan vi hamna på vingel.

Förhoppningsvis så får vi ändå en vettig position.

Annars verkar det som om han är som bäst när han får "tåga på" ute i spåren på egen hand.

Helst utan draghjälp också, då han inte riktigt verkar gilla att gå i rygg.

Bakom hästar känns han bara trög och oinspirerad.



Parkin - trög och oinspirerad bakom hästar!

Hoppas på att vi inte kommer för långt efter bara, så att vi ändå har slagläge och kan avancera från någonstans "varvet kvar" till ca 700 meter kvar.

Är han som sist så hoppas jag på en rolig fredagkväll för min del.

På torsdag är det anmälan till Solängets lunchtävlingar nästa onsdag.

Jag hoppas det går att komma med där med Newyorken.

Jag hade några fler liknande propositioner att välja mellan på Bollnäs och Hagmyren åt henne, men då dessa kolliderar än värre med mitt jobb (dagskift lördag och söndag samt nätter måndag och tisdag).

Jag har nästan slut på semesterdagar (dessutom så har alla sommarjobbare gått hem för året) och då är det svårt att försöka få ledigt för att köra trav.

Jag får chansa på att jag kommer med uppe i Ö-vik.

Även om jag jobbat natten före så funkar det nog.

Med lite tur kan jag gå hem vid 02.00 och sova några timmar innan avfärd vid 8.30-9.00 någon gång.

Det är hårt att ha "två" jobb.

Men det är ju självvalt så det är bara att bita ihop ;)

Vi kommer inte med någonstans

Det var tänkt att jag skulle försöka komma ut en gång till med New York City innan "Open Trot"-helgen på Bergsåker för att försöka få tillräckligt med poäng, för att kanske komma med i ett lopp under denna "Bergsåkers stora dag" på året.

Men si det gick inte.

Varken på Bergsåker eller på Gävle räckte poängen till annat än andra reserv.

Det blir nog ingen Open Trot-helg för "Newyorken".

Vi siktar in oss på onsdagen den 26:e på Solänget istället. Inte någon speciellt bra proposition (högst 125 000) men kanske motståndet är överkomligt.

Med vettigt spår så kanse det gå ändå då hon känns i fint slag.

Glömde att berätta senast att jag för första gången träffade ägarna (de jag leasar henne av) till "Newyorken", Pelle och Dennis (samt Pelles dotter) på Gävletravet. De hade nu åkt upp från Dalarna då vi startade på lämpligt avstånd från dem.

Det var trevligt att träffas "In Real Life" och inte bara "per telefon".

Det var även roligt att det gick bra för oss när de var där och tittade på henne. De verkade väldigt nöjda hittills och det känns ju alltid bra att presentera en häst i bra skick.
Som det känns nu så kör vi väl på så länge det går bra.

Annars rullar det på som vanligt. Parkin hoppas jag kommer med på Bergsåker till fredagen. Han känns fin som tusan här hemma. Jag hoppas att vi kan visa upp oss från vår bästa sida
Bara vi kommer med vill säga.

Eftersom jag jobbar nattskift i helgen så blir det inget provlopp för Norma denna vecka. Vilket kan vara bra då hon möjligen kändes lite sliten i senaste träningspasset.

Vi tränar på lite hemma så får vi se när vi tar nästa sväng ner på Bergsåker.

Hon har ju nått årets första delmål och det är ju bra så.

"Newyorken" nära "spräcka nollan"

Idag på lunchtravet i Gävle så var det ytterst nära att Newyorken spräckte den förhatliga "nollan" i min segerkolumn.

Allt gick som på räls och som jag hoppats på förhand.

Spetsade, släppte till en av förhandsfavoriterna. Tyvärr dröjde luckan lite för länge innan den uppenbarade sig för att vi skulle få någon riktig chans på segern.

Men hon sköt till bra när hon fick fritt, även om det skulle ha behövts några meter till för att kanske kunna hota vinnaren, även om den gick fort längst ut.

Newyorken längst in på målfotot!

Det känns som om jag "tjänat ihop" till en seger nu snart.

Men man vert aldrig vad som händer.

Men det är inte så dumt att bli trea heller!

Nu tappade vi inga poäng när vi bytte en trea mot en ny trea.

Desssutom kändes det inte som om det blev något "lopp" för henne heller när hon fick gå i ryggar hela vägen, vilken innebär at vi kan anmäla till lopp om en styv vecka igen.

Jag får även rikta en tacksamhetens tanke till Ulf Ohlsson som släppte till lagomt med utrymme för oss att hitta ut i på upploppet. Annars vet jag inte var vi slutat då ledaren nästan stannade framför oss

Det kostade dock Ohlsson lite (och det hör ju inte till vanligheterna, se länk), men han klarar sig nog ändå ;)

Två dagars avstängning och böter fick han "för att ej ha hållit rakt spår på upploppet varav medtävlare haft fördel" (det var för övrigt jag som var "medtävlaren")

Övriga hästar känns det bra med.

Parkin verkar ha tagit loppet på Hagmyren på ett bra sätt och både äter och dricker som en demon.

Kändes fin i senaste "backjobbet".

Kan komma ut även han nästa vecka.

Norma gick provlopp i lördags och skötte detta bra, utrustad med öppet huvudlag den här gången men väldigt nerdövad.

Lite trevande från start och tappade en del från början. Fick ett varv som fjärde häst invändigt och öppnade första 1000 på 1,28.

Fick börja avancera efter ett knappt varv när den framför sackade och vi tappade nog 20-30 meter även på på detta, men hon nådde ändå upp utvändigt ledaren i sista sväng.

Hon kunde inte hänga med denne riktigt in i mål och fick släppa en till framför sig precis innan mål, men avslutade andra varvet efter mycket godkända 24,5.

Lite trög kändes hon på upploppet, men å andra sidan har hon aldrig gått så fort som 26,5/2140 meter så jag är rätt så nöjd.

Gamlingen Hibbitt verkar trivas med livet som pensionär och lekledare åt "Junior", och som det går nu finns det ingen anledning att "plåga" honom något mer.

På återhörande

"Junior" överraskade positivt på "myren"

7 augusti 2009

Igår var det en överraskningens och glädjens kväll för mig på Hagmyrens travbana.

Lille "Junior" eller Parkin som han heter egentligen. Visade att han kanske är en "riktig" häst för första gången.

Det har tagit tid (Ja, ja han är ju bara 3 år men han har varit med länge) för "poletten" att ramla ner.

Men kanske det var ett steg i rätt riktning igår i alla fall, när han från köplats gav sig iväg i tredje spår vid varvningen och avslutade fint till ett andra pris efter ett slutvarv på 1,14,2. Inte illa för en "trögbock".

Parkin - Björn Persson i januari 2009. FOTO: ALN

Han har ju tidigare visat att han har alla ingredienser för att bli en riktigt bra häst, förutom storleken och kanske löphuvudet då, men igår visade han i alla fall upp lite av den varan.

Varför det funkade igår? Ja, det kan man väl undra över eftersom han var precis som vanligt första varvet. Trög och oinspirerad. Sedan så drog jag ur tussarna ur öronen och så fällde jag upp skygglapparna (saker jag gjort förut) och sedan ut i tredjespår och då fick han några muntliga tillsägelser sedan så gick det undan.

Han orkade inte ta sig förbi ledaren, även om jag trodde det i ingången till upploppet. Men han orkade inte riktigt förbi utan stumnade till lite istället mot slutet när jag slutade "härja" med honom och bara bevakade andra priset.

Jag gjorde även några andra smärre förändringar mot sista starten då han också gick barfota (fast man inte registrerade det på Solängets sekretariat).

Jag klippte av en centimeter på ett par lätta boots som han fick ha fram, eftersom jag tyckte han var lite "rullig" på Solänget. Dessutom tog jag bort pinnen till käken på honom, och även en annan liten detalj som jag behåller för mig själv, även om det inte var något revolutionerande. Några "yrkeshemligheter" måste man ju få ha :)

Så här stod det i referatet från Hagmyrens sida: "Parkin trög inledning, fram i spåren 1200 kvar, uppe som tvåa i sista sväng, fullföljde bra utan att hota."

Det var som sagt kul att lyckas.

Han gav 7 gånger lite drygt på plats och det var ju synd att inte fler av Hagmyrens tips på "raketen" gått in, för då hade det blivit fina pengar för dom som följt råden med Parkin som avslutande platsspel.

Jag hoppas verkligen Faster Sigbritt spelat den här gången också. Hon brukar stötta mina hästar på toton med platsspel och i såna fall fick hon ju igen lite grann den här gången.

Nästa start för "stall Storjorden" blir på tisdag.

Då blir det "långresa" för mig och Newyorken. Vi gör en tripp till Gävle och deras lunchtrav. Perfekta förutsättningar för oss med kortlopp, spår två och autostart.

Jag hoppas på en rejäl slant, men räknar inte med något...

Förövrigt så blir det provlopp med Norma på lördag.

Hej då.

Lugn dag i travbranschen!

Idag har det varit en lugn dag i travbranschen för min del.

Ingen körhäst och inget hö att lasta in idag. Annars har det varit fullt upp de senaste veckorna med än det ena, än det andra så det har varit lite vilodagar.

Men nu börjar det lugna ner sig lite.

Allt hö som jag köpt finns på plats. Antingen här hemma eller i en lada hos bonden jag köper av. Det känns ju bra att ha 10 ton hö betalt klart. Det räcker i normala fall till 3 hästar lite drygt så jag kommer att behöva lite mer längre fram.

I alla fall om jag behåller Newyorken längre än oktober. Det är till 31 oktober leasingkontraktet räcker och det ska i såna fall sägas upp nu i slutet på augusti, annars löper det på med två månader i stöten.

Jag har inte bestämt mig ännu hur jag ska göra. Det är ju en snäll häst att hantera och hon springer ju in lite pengar mest hela tiden - men det kostar ju också.

Sedan vet jag inte hur länge jag kan hålla henne fräsch. Hon hade ju lite "skavanker" när hon kom som måste hållas efter.
Annars är jag rätt nöjd med henne även om jag borde ha fått vinna något lopp för att få godkänt av mig själv.

Men än har jag inte gett upp;)

Det blev ingen start på söndag med henne. Vi provar att anmäla till Gävle istället. Anmälan i morgon.

Jag har inte gett upp med Parkin heller.

Inte Hagmyrens tipster, Mats Persson (Inte släkt) heller, eftersom han tippat honom som "andrahandare" i programmet med följande kommentar: "Parkin är bara tre år, men har visat upp viss talang och det ska bli intressant att se vad han kan åstadkomma".

I lördags körde jag provlopp med honom och det fixade han skapligt även om jag "bommade" starten med 20 meter.

Dessutom gick körspöt av, så jag satt där med enbart ett handtag i näven efter 300 meter.

Han var lika trög som vanligt, men var ändå med därframme ända till straxt före mål då han stumnade något.

Detta trots ett lopp i dödens och tredjespår, samt att han blev "utpuffad" så han nästan for av banan vid ett par tillfällen, först 700 kvar, då Rune Torbjörnsens häst inte tålde mina tillrop och kusken därmed först körde upp i vagn på ledaren Micke M Andersson innan han helt sonika for rätt ut och klippte oss.

När vi hämtat oss och fortsatte framåt, (jag vilt skällande på Torbjörnsen mellan mina "väsningar" på lat-junior) så bröt den idioten ut en gång till på oss precis vid utfarten, ca 350 meter före mål, så det nästan tog tvärstopp.

Parkin sög dock tag i grejorna igen och rundade ändå de som var kvar, men kom aldrig ikapp Torbjörnsen, vars häst sprang som aldrig förr på "min" drivning. straxt före mål slank även en till häst om oss.

Jag hade 18 sista varvet ändå trots alla fadäser och ett första varv på 24.

Inget att skryta med direkt men han är ju osannolikt trög och måste visa bättre takter om vi ska få något med oss i morgon även om loppet som sig inte såg direkt oöverkomligt ut.

Jag hoppas vi klarar oss utan böter bara.

Hej

Norma fixade premien!

Då så.

Då var första etappen avklarad i Norma N.Bells "riktiga" travliv.

I kväll så klarade hon av sitt premielopp med glans.


Norma N.Bell - Björn Persson i rygg på Henrik Svensson och Enjoy Me More i premielopp den 31 juli. FOTO: Amanda Persson

Tiden hon skulle springa för att klara sig var mellan 1.28-1.35/2140 meter.

Hon sprang hela loppet i rygg på Henke Svensson och hans välstammade "Pixie-barnbarn" Enjoy Me More.
I början på upploppet lyfte jag ut henne ett spår, men körde aldrig på henne något och sluttiden blev fina 1.30.1/2160 meter efter ett avslutande varv på 27,2.

Hon skötte sig utmärkt.

I alla fall på banan.

Innan var det lite si och så med uppförandet, då hon reste rakt upp och höll på att slå över både innan värmningen och innan vi for ut till defileringen.

Det hela gick bra, men kunde ha slutat med förskräckelse.

Hon gillar inte helstängt huvudlag, därav anledningen till att hon reste sig på bakbenen när hon inte såg något.

Det går bra när hon väl kommer iväg sedan, då har hon inga hyss för sig. Men innan var det inte så skoj och det var bara tur att ingen gjorde illa sig. Tänkte speciellt på hon som kom med barnvagnen och bara befann sig ett par meter ifrån "nedslagsplatsen" och Amanda som befann sig framför henne när hon reste.

Hon reste likadant första gången jag hade helstängt huvudlag på henne, men sedan har hon varit snäll. Fram till nu vill säga.

Alternativet till helstängt är att hon inte springer runt banan. Så det är inget alternativ i nuläget.
Förhoppningsvis kan jag plocka av det så småningom.

Men jag är nöjd ändå med tanke på hur hon såg ut när hon föddes

New York City - Björn Persson inför starten på Dannero den 29 juli. FOTO: Amanda Persson

Newyorken skötte sig nöjaktigt i onsdags på lunchtravet men skulle ha behövt sluta lite längre fram.

Hade mest otur i loppet tycker jag och hade inget flyt. Hamnade i dödens och när jag trodde avlösningen kom efter 500 meter så kände jag mig ändå nöjd men, då den blev släppt till ledningen så blev det mindre skoj.

Detta löste jag genom att hålla igen lite eftersom och backa tills dess att storfavoriten tordes kliva ut i dödens från tredje par invändigt.

Kanske inte helt reglementsenligt kört av mig men jag körde ju för bästa möjliga placering ändå och från "dödens" har jag knappast fått någonting.

Åkte som vanligt på "drivningsböter" och även om jag är "yvig" i rörelserna så finns det proffs som kör betydligt värre men klarar sig undan.

Gillar inte Dannero överhuvudtaget då det mesta sitter i tjära när man kontaktar dem, vare sig det gäller biljetter eller upplysningar. Att jag får böter där varje gång gör ju inte saken bättre

även om jag gillar B-O Månssons blogg (när han väl skriver något).

Får se hur det blir den 9:e då jag tänkte mig dit igen .

Parkin ska få chansen att tjäna ihop lite startpoäng på Hagmyren på onsdag. P21-lopp och 5000 i första pris. Det är annat än unghästloppen det, där matlapparna har samma valör som vinsten i ett P21-lopp.

Men så är det. "Levererar" man inte får man inte vara med i de "rätta" loppen.

Provlopp i morgon bitte för att kolla av statusen.

Annars har juli varit en bra månad. 19 000 kronor in på två lopp och ett premielopp.

Det täcker räkningarna i alla fall :)

Vi hörs
Hej då

Nya stalldörrar

Förra helgen var min lillebror Andreas här med sin familj.

Eftersom jag mer eller mindre har "tummen mitt i handen" så är det bra att ha någon, exempelvis en händig bror, som kan hjälpa en med det som man själv inte fixar.

Genom livet har jag ständigt haft personer som varit bättre lämpad än mig själv på diverse saker som jag behövt ha hjälp med. Mest har det varit min styvfar Börje som fått ställa upp som en hustomte här i huset sedan första början och hjälpt till med allt möjligt.

Hela huset har även det byggts ut och om sedan vi flyttade hit i slutet av 80-talet. Till det har vi haft mest av allt haft god hjälp av Anettes farbror Tore som är en hejare på att snickra.

Jag har även haft en hel del andra bekanta och kompisar som ställt upp och hjälp till med allt möjligt (och fortfarande har). Det har varit laga bilar, bygga stall, rörmokerier, målat hus och byta tak och och allt möjligt.

Jag har naturligtvis fått betala för en del av det som gjorts, men inte på långa vägar fullt pris på nästan något vilket nästan varit en förutsättning för att få ordning på torpet när man själv inte är vare sig rik eller händig även om jag själv oftast variot med på ett hörn som hantlangare och medhjälpare.

Och alla dom är jag evigt tacksam eftersom utan dom hade det inte blivit speciellt mycket gjort.

Den senaste i raden av insatser här på Storjorden är "nya" stalldörrar som min biologiske far Benny hittade på en recycling firma.

Jag har haft ett stort "kallras" i stallet i säkert 10 år. Var av de senaste 4-5 har jag försökt få tag i en lämplig dörr till ett för mig lämpligt pris så att det ska kunan bli lite lämpligare temperatur inne i stallet på nätterna.

Det har stått och vägt runt och under "nollstrecket" i princip hela vintrarna och det har blivit en hel del upptining av vattenledningar kan jag säga.

Nu när jag äntligen fick tag på portar så ställde min lillebror upp och fixade till det hela (Andreas är halvbror med mig på fars sida och är åtta år yngre än mig).

Bra gjort "brorsan"!

Brorsan fånar sig och spelar mallig efter det att han satt in nya stalldörrar här på Storjorden

Det är en oerhört händig kille där inget sitter fast. Han är min motpol i allt. han gillar att fiska och jaga, är duktig på bilar och snickerier. Saker som jag är i princip helt ointresserad av eller oduglig på.

Det enda vi egentligen har gemensamt förutom farsan (och en syrra - hel för honom och halv för mig) det är att vi trots alla olikheter gillar varandra.

När han var tonåring kom han om inte ofta, så i alla fall då och då, hem till oss för att vila ut lite från alla sysslor som farsan hade på gång åt honom

Det har alltid varit lika roligt att träffa honom.

Andreas eller "Ante" som de flesta säger är och har varit en kille som löser de flesta problem.
Ett par stalldörrar var en "baggis" för honom men värt hur mycket som helst för mig.

Som bonus fixade han till Anettes stora glädje även toadörren (som endast gått att stänga med våld efter det att jag bytte gångjärn på den ifjol).

Än en gång

Tack lillebror

Förövrigt så ser det bra ut inför onsdagens start.

Newyorkens sår har läkt och lymfangiten verkar ha gett med sig.

Vi går ut i första lunchdubbeln, så de som vill se oss på tv får leta upp TV4:s lunchtravsändningar.

Eftersom hon har svårt att sätta nosen först så tror jag på begränsade framgångsmöjligheter. Hon brukar ju bromsa till i ingången på sista sväng, så möjligen kan vi gå in på en plats om vi får ett bra lopp.

Men troligast så blir det väl som bäst en "matlapp".

Nu väntar premielopp

Första inlägget här på Blogger.com.

(På www.bjornperssontrav.se finns alla mina bloggar sedan starten 2006).

25 juli 2009

I dag har jag haft fullt upp.

Det började redan i morse när jag försökte ta reda på om Bergsåkers bana skulle vara öppen eller stängd. Det var missledande uppgifter både här och där och inte ens den officiella sidan http://www.bergsaker.com/ gav något riktigt besked.

Inte förrän jag kom på att ringa Ove Svedins stall och fråga en av personalen där. Ove är en av få tränare som bara håller till på banan. Och den ende som har fast telefon till stallet där (man vill inte gärna ringa hem till någon klockan 7.15 på lördag morgon).

"Dom är ute och sladdar banan i alla fall. Återkom om en halvtimme så får du besked" sa kvinnan som svarade hos Ove och på så sätt fick jag vid 7.45 veta att banan skulle hållas öppen.

Det var bara att lasta och åka ner med Norma för att se om hon var i premiemässigt skick efter 7 veckors frånvaro från en travbana.

Värmningen gick bra. Två bakvarv sedan ett 1640 meters heat i hyfsat tempo måste jag säga. Inledde med 31 första varvet, sedan blev det en "bromsgalopp" då en häst en bit framför oss togs upp och vände tillbaka i bakvarv och Norma antagligen ville hänga med den. När hon ställde sig så avslutade jag med en "femhundring" efter 24,5, innan vi joggade tillbaka in i stallet.

Hon var lite "blåst" efter den värmningen.

Efter ca 25 minuter var det dags för nästa heat. Det "riktiga" testet och det gick bra.
Körde 31/2140 meter i någorlunda jämn fart, förutom då den sedvanliga krängningen och bromsningsförsöket vid 6-700 meter kvar (det är antagligen för att det är där jag brukar vända upp och köra tillbaka i bakvarv när vi kört klart).

Hon var lite seg på upploppet men hade inga problem med tempot i alla fall.

Hon hänger lite på vänster töm men annars kändes det riktigt bra.

Premie på fredag om allt går som det är tänkt.

Min jobbarpolare Erik kom också ner med en häst, som jag körde åt honom eftersom hans fingrar fortfarande inte är återställda. Penny Share heter hon och var för övrigt sparringpartner åt "Junior" förra året då hon för övrigt "slog" honom i varje jobb, men sedan har det häxat för henne och det här var bara andra jobbet på bana i år.
Körde 24,5/2140 meter med henne med ett avslutande varv efter 1,22.

Erik var rätt så nöjd.

Sedan väl hemma vid 11.30 så var det bara att sela ut Newyorken.

Körde en sedvanlig "sista träningspass före start-tur" med henne och hon kändes riktigt fin. Såret hade dragit ihop sig och efter träningspasset så hade även svullnaden gått ner helt, vilket tyder på att det är lymfangit hon fått i benet.

Ska köra en kortare sväng i morgon också för att få igång cirkulationen i benet. Hon sväller nog i över natten när hon står inne.

I nuläget tror jag inte det är någon fara med onsdagens start.

Efter att ha mockat två boxar och varit in och ätit lite Kalaspuffar, återvänt ut i stallet och mockat de två återstående boxarna så var det dags för "junior" (Parkin) att få sina sju intervaller.

Han kändes "smällfin" och riktigt löpvillig.

Siktar på provlopp nästa lördag så får jag se om han "släppt till" på riktigt eller om det bara är här hemma han "bjuder till".

När jag var klar så var klockan 16.00 ungefär, då blev det en dusch och en sväng till affären för att handla, in och laga mat (köttfärssås) som var klar lagom tills det var dags att hämta Anette som slutade jobba klockan 18.

Efter disken blev det sedan rast och vila .

Full dag alltså.

Tog även ett foto på snygge fuxen Nu Pagadi och Erik Adielsson efter segern i torsdags på Bergsåker. Tyvärr så var vädret inte det bästa så kvaliteten blev lite lidande, men jag gillar bilden när Erik sträcker handen i luften och gläds över att de så lätt kapade åt sig 300 000 kronor.


Nu Pagadi - Erik Adielsson vinnare av Norrlands Grand Prix 2009 FOTO: © Björn Persson.

Mer info om nästa start kommer närmare onsdag.

Hej då!